Att göra sig till fiende till Kristi kors!

Matt 16:15-27 ”Han sa till dem: Men vem säger ni att jag är? Då svarade Simon Petrus och sa: Du är Kristus, den levande Gudens Son. Jesus svarade och sa till honom: Salig är du, Simon, Jonas Son. För kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlarna. Och jag säger dig, att du är Petrus, och på denna klippa ska jag bygga min församling, och dödsrikets portar ska inte segra över henne. Och jag ska ge dig himmelrikets nycklar. Och allt vad du binder på jorden ska vara bundet i himlarna, och allt vad du löser på jorden ska vara löst i himlarna. Sedan befallde han sina lärjungar att inte tala om för någon att han var Jesus Kristus. Från den tiden började Jesus förklara för sina lärjungar, att han måste gå till Jerusalem och lida mycket genom de äldste och översteprästerna och de skriftlärda, och bli dödad och på tredje dagen uppstå igen. Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom och sa: Skona dig, Herre! Detta ska aldrig hända dig. Då vände han sig om och sa till Petrus: Gå bort från mig, Satan. Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors. Då sa Jesus till sina lärjungar: Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. För den som vill bevara sitt liv, ska mista det, men den som mister sitt liv för min skull, ska finna det. För vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa ge till lösen för sin själ? För Människosonen ska komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då ska han belöna var och en efter hans gärningar.”

Petrus gjorde sig till fiende till Kristi kors, och fick smaka på en sträng tillrättavisning för just detta. Jag tror inte vi ser någonstans i NT där Jesus tillrättavisar sina lärjungar så strängt som han gör här med Petrus, när han börjar gå emot Jesu korsfästelse med sina mänskliga tankar. Några verser innan fick han saligprisning av Jesus för den uppenbarade hemligheten Petrus fick av Fadern när han sa: ”Du är Kristus, den levande Gudens Son.”

Varför detta tvära kast? Var Jesus labil i sitt humör och kände för att tillrättavisa Petrus? Eller gjorde Petrus något som förtjänade sträng tillrättavisning? Och varför behövde han det?

Joh 12:27 ”Nu är min själ bedrövad, och vad ska jag säga? Fader, fräls mig från denna stund? Nej, just därför har jag kommit till denna stund”.

Till just detta hade Jesus kommit, för att dö för våra synder och Petrus gick emot Guds vilja och Guds kraft till frälsning för människorna när han försökte prata Jesus ur dessa ”vansinnigt korkade” tankar om att han skulle behöva dö på ett kors.

Vad är det mer vi ser i denna berättelsen? Vi ser att Satan använde Petrus, den främste av lärjungarna, som ett redskap för att försöka få Jesus på fall, med förhoppning att han skulle avstyra sin väg till korset, komma på ”bättre” tankar och välja en annan lösning. Men det var inte Faderns vilja, för i och med Jesu död på korset skulle Han avväpna och besegra den ondes makt, som var synden, som 1 Kor 2:7-8 säger:

”Utan vi talar Guds hemliga visdom, den fördolda, som Gud före världens begynnelse har förutbestämt till vår härlighet, som ingen av denna världens furstar har känt till. För om de hade känt till den, skulle de inte ha korsfäst härlighetens Herre”.

Vi ser hur Jesus, efter sin tillrättavisning av Petrus, börjar undervisa lärjungarna om just korset. Och vad säger Paulus om korset i 1 Kor 1:17-18?

”För Kristus har inte sänt mig för att döpa, utan för att predika evangelium, inte med visdom i ord, för att Kristi kors inte skulle vara förgäves. För talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som är frälsta är det en Guds kraft.”

Korset är Guds kraft och Guds lösning, som Han bestämde skulle vara en dårskap, ja, som Han bestämde skulle vara skämmigt att tala om, men som är just Hans kraft till frälsning.

Jag har märkt att när jag talar om korset blir människor upprörda. En del gillar talet om korset så länge vi talar om vad Jesus gjorde för oss. Men när jag går in på den djupare delen i korset som handlar om vad vi ska göra med det, att ta på oss vårt kors, börjar känslorna svalla. Men värst har det blivit när jag i min ”dårskap” ger Jesu kors som ”universallösning” på syndens problem, på ångest, fruktan, oro och allt annat som tynger människornas själar, DÅ blir många riktigt heligt vred och börjar gå emot mig och min predikan. Varför då kan man ju fråga? Därför att SÅ fanatiska får vi inte vara att vi tror att korset kan bota allt. Dessa som tänker så har ju kommit på en bättre lösning på problemet än Gud har, och börjar då tillrättavisa budbäraren för hans budskap. Jag har blivit kontaktat på chatten och fått frågan HUR jag kan vara så känslokall och får höra att något är allvarligt fel på mig som presenterar korset som lösningen på syndens problem som i sin tur har lett till ångest och fruktan i en människas liv. Jag är bara för hemsk.

Men jag säger som Paulus i 1 Kor 1:19-25:

”För det står skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom, och de förståndigas förstånd ska jag förkasta. Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är denna världens kloka? Har inte Gud gjort denna världens visdom till dårskap? Men eftersom världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans visdom, så behagade det Gud att genom den dårskap som predikas frälsa dem som tror. För judar begär ju ett tecken och greker söker efter visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för grekerna en dårskap, men för dem som är kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus, Guds kraft och Guds visdom. För Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor”.

HÄR gör många sig själva till fiender till Kristi kors och går emot det med sitt mänskliga förstånd. Och jag har förvånats över vilka som visat sig tro bara en del av talet om korset, men som genom sitt eget förstånd och genom sin egen visdom kallar det för idioti, och på så vis går emot talet om korset och då Gud själv.

Hur illa kan det bli? Jag är rädd det kommer bli mycket värre. Men vi måste fortsätta tala om korset och det offer Jesus gjorde för oss, för det finns INGEN möjlighet för människor att komma till tro utan detta, för detta är evangelium!

Luk 24:46-48 ”Och han sa till dem: Så står det skrivet, och därför var det nödvändigt att Kristus skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Och ni är vittnen till detta”.

Share:

Läs Mer

Tro och Uthållighet

Tro Och Uthållighet!

Om vi har förstått vägen till Gud, genom korset, avskalad från allt som inte får följa med till tronen, kommer kampen.

Den onde vill absolut inte att vi ska komma ända fram till tronen. Han gör allt för att få oss att ge upp på vägen. Han skjuter sina pilar, han skjuter pilar av missmod, av mindervärde. Han påminner oss om våra synder, även de vi har bekänt och omvänt oss från. Han vill få oss att känna att Gud inte har behag i att du kommer fram, att du är ovärdig, avfällig, bortkommen, falsk, en lögnare. Han skjuter ALLT han har mot dig. Du kommer känna hur kroppen inte orkar, du kommer känna dig dum, och få tankar som säger: hoppas ingen ser mig. Kampen att nå fram till tronen går genom ett regn av pilar och motstånd mot det köttsliga sinnet. Detta är inte Gud.

Det är nu Guds löften kommer oss till hjälp. Han har lovat att den som söker honom ska finna honom. Han har sagt han har tålamod med vår envishet. Han väntar på att få ge oss nåd till hjälp i rätt tid. Han har gett förlåtelse för alla synder, all orättfärdighet och i Guds ögon har du ALL rätt att komma till honom, TROTS den ondes motstånd.

Ps 100:4-5 Gå in i hans portar med tacksägelse, i hans gårdar med lov. Tacka honom, lova hans namn! Ty HERREN är god, hans nåd varar i evighet, hans trofasthet från släkte till släkte.

Vi kommer inför hans tron med tacksägelse, vi går in i hans portar med jubel och glädje, och detta är vad Jesus undervisar om i Fader Vår: ”Fader vår som är i himlarna! Helgat vare ditt namn. Låt ditt rike komma. Ske din vilja, såsom i himlen, så också på jorden.”

Vaka över bönesvaret med tacksägelse säger Paulus i Kolosserbrevet 4:2: ”Var uthålliga i bönen, och vaka i den med tacksägelse.” När vi vet att vi har lagt ner våra liv inför hans fötter och omvänt oss och bekänt våra synder har vi hans löfte om att han förlåter och renar oss från all synd och orättfärdighet (Läs 1 Joh 1:9) tackar vi honom för att det är sant. Därför behöver efteråt vaka över det med tacksägelse (Kol 4:2). När vi har bett honom om något efter hans vilja, då vet vi också att vi har fått det vi bett honom om i vår bön (1 Joh 5:14-15).

INGET av detta är beroende av känslor, själen har inget att ge. Däremot kommer själen att förvandlas genom att du är envis och uthållig i din bön inför Herren. Gud älskar oss, men vi har våra känslor, vår själ som inte kan greppa den makalösa kärlek han har till oss. Där har vi en bön från 1 Joh 4:17-19 ”Fader, fullkomna mig i kärleken, jag vill inte ha rädsla eller ångest. Gör mig fullkomlig i Kristus”.

Detta är vår strid, att ta oss fram till tronen, för köttet vill inte och orkar inte. Men är du envis och uthållig kommer Guds frid som övergår allt förstånd att bevara ditt hjärta och tankar i Kristus Jesus (Fil 4:7).

Var uthållig och envis som änkan i Lukas 18, vaka över ditt bönesvar med tacksägelse.

Avslutningsvis: Gör som Jesus säger! 

”Kämpa för att komma in genom den trånga porten. För jag säger er, många ska söka att komma in men ska inte kunna det.” Luk 13:24

Gud välsigne dig!!!

Share:

Läs Mer