Vi ska inte gå upp i syner av änglar eller demoner.


 

 Änglasyner är väldigt vanligt i dagens "kristendom". Man får nästan känslan av att "profeterna" försöker övergå varandra i en inbördes tävling.

Jag citerar "profet" Enroos:
Citat: Jag kommer ihåg det var en predikant som sa för cirka 20 år sen, att det finns änglar utav tro, och dom har en viss speciell klädnad på sig och dom har en svart dräkt på sig och inte svart som mörkret, en svart ren dräkt. Och idag såg jag såna trosänglar, som injicerar tro, som hjälper dig att tro, som hjälper dig att gå igenom vattnet till andra sidan, som hjälper dig att börja gå på vattnet så som Petrus gjorde till Herren, som hjälper dig att gå dom där lilla extra stegen så att det knäcker i andevärlden, som hjälper dig att ge det extra offret, som hjälper dig att tro för din familj, som hjälper dig att få en sådan tro som Abraham när allting var omöjligt så trodde han iallafall. Det finns änglar , det finns speciella änglar som hjälper dig i din tro, jag har sett dessa änglar. Dom har en svart dräkt, dom ser väldigt stiliga ut, jag gillar dom, men varje gång jag sätter på mig den här så påminns jag utav dessa änglar som hjälper dig i din tro. Dom lockar fram dom rätta tankarna, dom lockar fram dom profetiska hoppet, som Gud har lagt i ditt liv. Dom plockar fram det ord, när det var levande, det blir återigen levande, för att du ska fokusera kring den tron som du ska ha till Gud. Du tror på att Guds ord är sant. Du tror på att vad han har sagt kommer att ske. Du tror på att din släkt och dina vänner kommer bli frälsta. Citat Slut!
Allt detta som Enroos säger måste läsas i ljuset av Bibelns ord!
Kol. 2:18 Låt inte segerlönen tas ifrån er av någon som ger sig hän åt ödmjukhet och tillbedjan av änglar, och som fördjupar sig i sådant som han inte har sett, och till ingen nytta är uppblåst i sitt köttsliga sinne.
När NT tar upp tillbedjan behöver vi först förstå vad det är att tillbe. 
Att tillbe är att böja sig ner inför, att kyssa (som t.ex. en hund slickar husses/mattes hand), att kyssa marken i vördnad för, att ligga flat på ansiktet mot marken, i respekt för den man ser. Då bör vi jämföra dagens änglasyner där det är vissa änglar som leder personen i en syn, eller i en uppenbarelse, och personen ”böjer” sig och lyder. Exempel på en sådan person är William Branham och hans ängel Emma. Samma ängel är det som styr Todd Bentley i hans möten. Att i vördnad för en ängel ta emot ett budskap som inte har sin grund i Guds ord, som t.ex. Muhammed, Ellen G. White, Joseph Smith och mormonerna, Ignatius Loyola och jesuitorden. Alla har fått ”änglabesök” och fått ”uppenbarelser” som ingen annan fått, och det har alltid gått utöver vad skrivet är. Med andra ord, man har frångått det redan skrivna Ordet och tagit till sig en annan auktoritet än Skrifterna. 
2 Joh. 1:9 Var och en som överträder och inte förblir i Kristi lära, han har inte Gud. Den som förblir i Kristi lära, han har både Fadern och Sonen.  
I Johannes Uppenbarelse blir Johannes två gånger så tagen av vad han fick se och höra att han föll ner för ängelns fötter för att tillbe. Vad säger då ängeln till honom?
Upp. 19:10 Och jag föll ner för hans fötter för att tillbe honom, men han sa till mig: Se till att du inte gör det. Jag är medtjänare till dig och dina bröder, de som har Jesu vittnesbörd. Tillbe Gud, för Jesu vittnesbörd är profetians ande. 
Upp. 22:8-9 Och jag, Johannes, är den som såg och hörde detta. Och när jag hade hört och sett det, föll jag ner för att tillbe framför fötterna på den ängel som visat mig detta. Men han sa till mig: Se till att du inte gör det! För jag är medtjänare till dig och till dina bröder, profeterna, och till dem som håller orden i denna bok. Tillbe Gud!
Varför reser Gud upp profeter?
Profeten är Guds nödlösning i tider av kris. Gud reser upp profeten i tider av nöd och villfarelse, för att peka på den sanne Gudens härlighet. Profeten har inget annat syfte än att föra ett vilset folk tillbaka till den urgamla stigen. Profeten finns inte till för att ge ”ett ord” eller för att göra mirakler eller för att profetera om personliga mirakler eller ge personliga tilltal. Profetens tjänst består i att profeten känner Gud och det genom det skrivna Ordet, inte genom upplevelser, inte genom känslor och inte enbart genom Anden, utan genom Anden och Ordet. 

Profeten tillrättavisar kungar och präster och ledare som har vandrat vilse. Profeten ska därför också vara ett stöd för församlingen, så att församlingen inte går bort från Guds Ords sanning. Profeten tillrättavisar, förmanar, varnar och förutsäger, men även om han inte förutsäger någonting är han fortfarande en profet. Johannes Döparen gjorde inga under, men allt vad han sa var sant. Han är enligt Jesus, den störste av alla profeterna. 

Profeten uppenbarar också framtida händelser som Agabus i Apostlagärningarna när han förutsade att en stor hungersnöd skulle drabba hela världen, vilket också kom under kejsare Claudius. 

Dagens profeter får inte komma med nya uppenbarelse om Gud, eller ny information om Herren, utan profeten uppenbarar det som har gått förlorat eller som har blivit förvrängt. Bibelns kanon är avslutat och ingen ny information behövs. Därför, om en profet kommer med någon uppenbarelse ska de andra profeterna pröva vad som sagts. Och om det inte stämmer med Guds uppenbarade ord, ska man avfärda profetens ord. 
1 Kor. 14:29 Men profeterna ska tala två eller tre, och de andra ska pröva det.
En profet drivs inte av egna ambitioner. Profeten kommer förföljas och misstros och hatas. Det är enbart de falska profeterna som blir hyllade och upphöjda i skyn som ”sanna” profeter. Jesus sa: Ve er om alla talar väl om er, för det gjorde de också om de falska profeterna. Luk. 6:26

Hur prövar man om en profet är sann? Det finns några saker som avslöjar en falsk profet. Pengar, makt, ambition, intriger, förtal, läran mm. En profet känner skriftens Gud, och känner därför också Guds skrift. 

Om vi läser Jesu egen undervisning, Kristi sunda lära, i Matteus kap 5-7 förstår vi hur en rovgirig varg är. Vi börjar några verser innan.
Matt. 7:13-14 Gå in genom den trånga porten. För den port är vid, och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. För den port är trång, och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den. 
Jesus undervisar här om att dö bort från sig själv, att vandra i Anden och inte efter köttet! Och i versen efter börjar han varna för falska profeter. 
Matt. 7:15 Men akta er för de falska profeterna, som kommer till er i fårakläder, men i sitt inre är rovgiriga vargar. 
Varför? Jo, som Paulus säger: det ska komma in dessa som smyger in förödande läror. Det är dessa som inte har byggt sitt liv på Jesu egna ord och inte lagt ner sina liv, eller dött bort från sig själva, som mer än gärna vill ta ut flisan ur andras öga, men inte ser sin egen bjälke. De leker apostlar, profeter, herdar, lärare och evangelister, men inte är satta till det av Herren själv. Ja, trång är den port, och smal är den väg som leder till livet, och få är det som finner den. Jesus fortsätter. 
Matt. 7:16-20 Av deras frukt ska ni känna dem. Inte plockar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar? Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. Ett gott träd kan inte bära dålig frukt, inte heller kan ett dåligt träd bära god frukt. Vart och ett träd som inte bär god frukt huggs ner och kastas i elden. Därför ska ni känna dem av deras frukt. SRB16. 
I vers 16-20 undervisar Jesus om god och dålig frukt. Detta hänger ihop med att ta bjälken ur sitt öga så att man ser klart och tydligt. Det handlar om Andens frukt, att bära frukt som blir bestående och behagar Fadern. 
Matt. 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre, till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min Faders vilja som är i himlarna. SRB16. 
Varför säger han så här? Kan det vara för att dessa (vargarna) han just beskrivit inte har tagit itu med sitt eget kött och inte gått till doms med sig själva? Att dessa inte lever efter Anden utan efter köttet? Här hjälper det inget att komma med massa bortförklaringar och säga: Herre, Herre, har inte vi profeterat med hjälp av ditt namn och med hjälp av ditt namn drivit ut onda andar och med hjälp av ditt namn gjort många kraftgärningar? Nej, har man inte tagit itu med sin egen synd, så hjälper det absolut inget, inte ens att vi gjort mäktiga gärningar i Hans namn. Han kommer då säga dem sanningen: Jag har aldrig känt er. Gå bort från mig ni laglösa. 

Vi känner igen den falske profeten på hans karaktär, inte på hans karismata (nådegåvor). Många söker i dag karismata istället för karaktär. Det viktigaste i en gudsmans liv är däremot att Jesu karaktär tagit form: Kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, tro, saktmodighet, självbehärskning. I 1 Korintierbrevet 13 har vi det ultimata testet.

Hur kan vi veta att någon vandrar i kärlek? Hur vet vi att vi vandrar i Anden? Paulus skriver något viktigt till oss, som vi tyvärr har gjort till något helt annat idag. I Första Korinterbrevet 13 tar han upp kärleken som en praktiskt vandring med Gud, men vi har gjort det till en något poetiskt, och därmed har det förlorat sin kraft. Inte så att Guds Ord är utan kraft, men vår slöja har hindrat oss från att applicera Ordet på våra liv. 

Låt säga jag tar en profet som jag känner som exempel och gör en koll på om han vandrar i kärleken, då skriver jag in profetens namn i texten och stämmer av om det han gör är gjort i Gud. 
1 Kor. 13:1 Om han (profeten) talade med människors och änglars språk men inte hade kärlek, så vore han endast en ljudande malm eller en skrällande cymbal.  
1 Kor. 13:2 Och om han (profeten) kunde profetera och visste alla hemligheter och ägde all kunskap, och om han (profeten) hade all tro så att han kunde flytta berg, men inte hade kärlek, så vore han ingenting.  
1 Kor. 13:3 Och om han (profeten) gav bort allt han äger och utlämnade sin kropp till att brännas upp, men inte hade kärlek, så hade han ingenting vunnit.  
Vi vet att Gud är kärlek (1 Joh. 4:8, 16), och att vi har fått del i gudomlig natur (2 Petr. 1:4), därför kan vi nu älska (1 Joh. 4:10, 19), men inte med en den bräckliga eros-kärleken (mellan man och kvinna), eller den starkare Filadelfia-kärleken (broderskärleken), utan med den Allsmäktiges agape-kärlek som kommer från Gud själv. 

Här vässas testet ännu mer.
1 Kor.  13:4 Profeten (namn) är tålig och mild, Profeten avundas inte, Profeten skryter inte, Profeten är inte uppblåst,  
1 Kor.  13:5 Profeten uppför sig inte illa, Profeten söker inte sitt, Profeten är inte lättretlig, Profeten tänker inte något ont.  
1 Kor.  13:6 Profeten gläder sig inte över orättfärdigheten men gläder sig med sanningen. 
1 Kor.  13:7 Profeten fördrar allting, Profeten tror allting, Profeten hoppas allting, Profeten uthärdar allting.  
1 Kor.  13:8 Kärleken (i Profeten hjärta) upphör aldrig (1 Joh. 2:17b Den som gör Guds vilja förblir i evighet). Men när det gäller profetior så ska de försvinna, eller tungotal så ska de upphöra, eller kunskap så ska den försvinna.  
Även Jakob tar upp vad som avslöjar en predikant. 
Jak. 3:14-17 Men om ni har bitter avund och stridslystnad i ert hjärta, så ska ni inte skryta eller ljuga emot sanningen. Sådan vishet kommer inte från ovan utan är jordisk, oandlig och demonisk. För där det finns avund och stridslystnad, där råder också oordning och allt möjligt ont. Men visheten som är från ovan är först ren och sedan fridsam, mild, villig att ge med sig, fylld av barmhärtighet och goda frukter, fri från partiskhet och hyckleri. 
Innan vi blev frälsta var vi som rovgiriga vargar. Vi sökte uppmärksamhet och vårt eget. Vi brydde oss lite eller inget om andra, om det inte gav något för oss. Vi var snälla och trevliga mot de som var snälla och trevliga mot oss. Vi strävade efter egen ära, framgång, uppmärksamhet, berömmelse, positioner, pengar, och vi brydde oss litet eller inget om Guds ära. Så var vi alla innan vi blev frälsta. 
Vi var alla rovgiriga vargar när Guds nåd klev in och födde oss på nytt. Nu fick vi en ny natur, en gudomlig natur och 1 Joh. 4:8,16 säger att Gud är kärlek. Nu fick vi Guds kärlek utgjuten i våra hjärtan genom den Helige Ande, och den Helige Andes uppgift är att.... göra oss heliga. Om vi inte helgas, leds vi inte av den Helige Ande, för till helgelse och renhet är vi kallade.

Genom talet om korset och Jesu undervisning om att dö bort från oss själva; att lägga ner allt vårt eget inför hans fötter, fick vi en ny chans, ett nytt liv. Eftersom vi hörde talet om korset dog vi bort från vårt eget och tog upp vårt eget kors, åtminstone borde det vara så, för att följa Jesus. Vi omvände oss.
Matt. 10:38-39 Och den som inte tar sitt kors på sig och följer mig, han är mig inte värdig. Den som finner sitt liv ska mista det, och den som mister sitt liv för min skull ska finna det. 
Matt. 16:24 Då sa Jesus till sina lärjungar: Om någon vill följa mig, ska han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. 
Det är genom talet om korset vi blir förvandlade, när vi förstår vikten av att lägga ner vårt gamla liv inför Jesu fötter, och dö bort från det som tidigare var vår onda natur, för synden har ett ansikte och den visar sig genom den oheliga treenigheten: Jag, Mig och Mitt

Jesu första ord när han började sin tjänst var: Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära. Omvänd er och tro evangelium. Mark. 1:15.

Kan man tro om man inte också omvänder sig från sina gamla synder? Lever man i den nya skapelsen om den gamla får råda? Kan man leva rätt inför Gud om man fortfarande låter sin gamla människa styra? DET är vad jag ser är problemet med många predikanter i dag som INTE predikar evangeliet, men ändå kallar sig Guds tjänare. Sådana som predikar hur Gud använder honom och vilken stor gudsman han är, allt för att vi ska bli imponerade och tänka: WOW, jag vill också bli som han. 

Men vi låter oss inte bedras, för vi vet att ingen kan bli frälst genom under och tecken, genom kunskapens ord och visdomens ord, utan bara genom att ha hört evangeliet om Jesus Kristus. Talet om korset, försoningen, omvändelse från synden, den eviga domen, etc. har kastats bort till förmån för häftiga berättelser och koola händelser, allt för att dra människor till sig själv. Man söker ära av människor och inte den ära som bara kommer från Gud (Joh. 5:44)!

Vargen lever alltså fortfarande efter sin köttsliga natur!

Pengar och evangelium: 
När det gäller hanteringen av pengar så var det en känslig sak redan på Paulus tid. I 2 Kor. 8 skriver han om korintiernas frikostiga gåva, som skulle övervakas av en broder som av alla församlingarna hade fått beröm i sin tjänst för Gud. Han skulle följa med Paulus och de andra för att övervaka att allt gick rätt till i överlämnandet av gåvan. Han skriver så här:
2 Kor. 8:18-21 Men tillsammans med Honom (Titus) har vi sänt en broder, vars beröm är i evangeliet i alla församlingarna. Och inte bara det, utan han är också vald av församlingarna till att följa med oss på resan med denna gåva, som ordnas av oss till ära för Herren själv och för att visa er goda vilja. Så undviker vi att man talar illa om oss på grund av denna frikostiga gåva, som vi tar hand om. Det är angeläget att det går rätt till, inte bara inför Herren utan också inför människor. SRB16 
Paulus ville undvika att någon skulle tala illa om honom eller misstro honom på grund av att han hanterade gåvan och tog därför med sig vittnen på att det gick rätt till. 

Paulus låg heller aldrig någon församling till last, utan han arbetade dag och natt för sin egen och sina följeslagares försörjning. Han visste nämligen vilken fara pengar innebar för en tjänstegåva, men också för den vanliga människan. Vi ser i 1 och 2 Thessalonikerbrevet Paulus beskriva samma sak två gånger.
1 Thess. 2:9 Ni minns väl, bröder, vår möda och våra ansträngningar, för natt och dag arbetade vi, för att inte ligga någon av er till last, när vi predikade Guds evangelium för er. SRB16 
2 Thess. 3:7-8 Ni vet ju själva hur ni ska efterfölja oss, för vi uppförde oss inte oordentligt bland er, inte heller åt vi någons bröd utan att betala, utan under arbete och möda natt och dag, för att inte ligga någon av er till last. SRB16 
Var ser vi denna tjänstvillighet, denna renhet och hängivenhet idag? Jesus säger i Matteus kap. 10 vers 9-10
Matt. 10:9-10 Skaffa er inte guld eller silver eller koppar i era bälten, ingen väska för resan, inte heller två livklädnader, inte sandaler eller stavar. För arbetaren är värd sin MAT. SRB16 
I Markus evangeliet säger han: 
Mark. 6:8-9 Och han befallde dem att de inte skulle ta något med sig på vägen förutom endast en stav, ingen lädersäck, inget bröd och inga pengar i bältet, men sandaler på fötterna. Och de skulle inte bära två livklädnader. 
I Lukas 9:3 säger Jesus:
Luk. 9:3 Och han sa till dem: Ta inget med er på vägen, varken stavar eller väska eller bröd eller pengar, och ha inte heller två livklädnader. SRB16 
I Lukas 10 skickar han ut de sjuttio med samma befallning:
Luk. 10:3 Bär ingen penningpung, ingen lädersäck, inte heller sandaler, och hälsa inte på någon under vägen. SRB16 
Om en tjänstegåva tar betalt för sin undervisning har denne med största sannolikhet inte rätt motiv i sin tjänst. Och då menar jag, att betalning är ett krav för att predika och inte gåvor givna i kärlek till denne. 
Hebr. 13:5-6 Ert levnadssätt ska vara fritt från penningbegär. Var nöjda med det ni har. För han har sagt: Jag ska aldrig lämna dig eller överge dig. Därför kan vi frimodigt säga: Herren är min hjälpare, och jag ska inte frukta. Vad kan en människa göra mig?
Slutligen beskriver Paulus för både Timoteus och Titus hur en församlingsföreståndare ska vara. 
1 Tim. 3:1-10 Det är ett ord att lita på: Om någon strävar efter en församlingsledares tjänst, så är det en god uppgift han önskar sig. En församlingsledare ska vara oklanderlig, en enda hustrus man, nykter, förståndig, ordentlig, gästfri, en god lärare, inte drinkare, inte våldsam, inte sniken på orätt vinning, utan mild, inte stridslysten, fri från penningbegär. Han bör väl förstå sitt eget hus, hålla sina barn i lydnad med all värdighet. För om någon inte kan förestå sitt eget hus, hur ska han då kunna ta hand om Guds församling? Han ska inte vara nyomvänd, för att han inte ska bli uppblåst av stolthet och falla under djävulens dom. Han måste också ha ett gott vittnesbörd av dem som står utanför så att han inte kommer i vanrykte och fastnar i djävulens snara. Församlingstjänarna ska på samma sätt uppträda allvarligt och värdigt, inte tala med kluven tunga, inte vara benägna att dricka mycket vin, inte vara lystna på pengar. De ska äga trons hemlighet i ett rent samvete. Men också de ska först prövas. Sedan kan de tjäna, om de är utan anmärkning. 
Tit. 1:5-9 Därför lämnade jag dig kvar på Kreta, för att du skulle ordna det som ännu fattades och i varje stad tillsätta äldste såsom jag befallde dig: Den som är fläckfri, en enda hustrus man, och har troende barn som inte kan beskyllas för ett utsvävande liv eller för olydnad. För en församlingsledare måste vara fläckfri som en Guds förvaltare, inte egenkär, inte snar till vrede, inte drinkare, inte våldsam, inte ha begär efter orätt vinning, utan vara gästvänlig och älska det som är gott, vara förnuftig, rättfärdig, helig, självbehärskad och hålla sig till det trofasta Ordet såsom han har blivit lärd för att han ska kunna både förmana genom den sunda läran och överbevisa dem som säger emot. 
Änglasyner används alltid för att tilltala vårt köttsliga sinne, för att få vår uppmärksamhet, för att få vår respekt och beundran, för "profeten" måste ju vara väldigt andlig med alla sina fantastiska uppenbarelser, eller hur?. Så tänker man när man hör allt detta fantastiska. Och vi ber Gud använda oss på samma sätt. Men dessa änglasyner lägger bara grunden för vidare förförelser och ett ännu djupare bedrägeri.

Jag anser även det är farligt att vara kopplat till ljusskugga predikanter och att man därigenom visar dåligt omdöme. Låt er inte föras vilse. Dåligt sällskap fördärvar goda vanor. 1 Kor. 15:33.


Del 2 | Del 4:1

Share:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Translate this page!

Kontaktformulär

Namn

E-post *

Meddelande *

Summa sidvisningar

Använder Blogger.

Etiketter

Bloggarkiv

Bloggintresserade