Del 11 Korset, en påle eller ett t-format Kors?

Del 10 | Del 12

Spekulationer och kärringsnack

Jehovas Vittnen och Hebrew Root menar bestämt att Jesus blev uppspikat på en påle och inte det vi vanligtvis tänker på som korsfästelse. Enligt dem var det Konstantin som införde korset som tecken och att det har hednisk bakgrund utanför kristen tro. Därför är ”pålen” deras tecken, inte korset.

En sådan spekulation kan få obefästa kristna tvivla på Bibelns sanningshalt och kan leda till fall. Det är därför viktigt att slå fast sanningen i vad vi vanligtvis ser som det redskap Jesus dog på, verkligen var ett t‑format ”kors” och inte en upprätt påle.

Ingen påle, utan ett t-format kors

Delar översatta från Wikipedia.
Riktigt nog betyder det Grekiska ordet stauron (σταυρον) en påle. Andreas J. Köstenberger skriver att det kors Jesus bär, och senare Simon från Cyrene, är den horisontala korsbjälken, latin patibulum. Korsbjälken höjs sedan upp på pålen och skapar således den traditionella korsformen. James B. Torrance skriver i sin artikel ”Korset” i New Bible Dictionary, att det Grekiska ordet för ”kors” (stauros; verb  stauroō; lat. Crux, crucifigo, “Jag fastnar vid ett kors”) grundläggande betydelsen upprätt påle eller bjälke, men tillåter också tanken att Jesus och Simon från Cyrene bar en patibulum till Golgata. Genom att de applicerar ordet stauros till korsbjälken indikerar dessa författare att den kompletta konstruktionen Jesus dog på, inte var en upprätt påle utan format till vad vi vanligtvis kallar ett kors. (Min översättning)

Tidiga kristna beskrivningar av korset

Även om det finns diskussioner kring betydelsen eller betydelserna kring vad orden σταυρός (Grekiska: korsa) och crux (latin: korset) hade på den tiden, och kring formen och formerna sådana avrättningsinstrument hade, så beskrev de första århundradets kristna enhälligt den struktur Jesus dog på som en spröjs som på ett fönster, och inte som en stake. (Min översättning)

Barnabasbrevet

I pseudografin Barnabas brevet, som forskare säger kommer från slutet av första århundrade e.Kr. och garanterat före år 135 e.Kr. oberoende av författarens kristna ortodoxi, beskriver den form som människor på den tiden tillskrev den anordning varpå Jesus dog: jämförelsen brevet ger från Gamla Testamentet skulle inte ha något värde för läsaren ifall de föreställde sig Jesus dö på en upprätt påle. När han hänvisar till vad han såg vad Gamla Testamentets hänsyftning till Jesus och korset, liknade han korset med bokstaven T (den Grekiska bokstaven tau, som hade det numeriska värdet 300), således beskrev han en tvärbjälke. Han skrev också med tanke på 2 Mos. 17:11-12: ”Anden sa till Mose hjärta att han borde göra ett sorts kors och av Honom som skulle komma lida där, för om inte, sa Han, de skulle sätta sitt hopp till Honom, skulle krig bedrivas mot dem för alltid. Moses lade därför armarna på varandra mitt i sammandrabbningen, och där han stod på högre mark än de andra räckte han ut sina händer, och på så vis blev Israel återigen segrande.” (Min översättning)

Origenes och Celsus

Celsus (som citeras av Origenes i Mot Celsus, bok II, sidan 36) och Origenes själv använde verbet ”ἀνασκολοπίζω”, som ursprungligt betyder “att spetsa/genomborra”, och som tillämpades på avrättningsinstrumentet vid Jesu avrättning; men formen på det avrättningsinstrumentet jämför Origenes med bokstaven T. De sista orden i Trials of the Court of Vowels,  Δίκη Φωνηέντων 12:4-13 som hittades bland Lucians skrifter, identifierade också formen på σταυρός med bokstaven T. Och, som tidigare nämnts, i Prometheus on Caucasus beskriver Lucian Prometheus som korsfäst ”med sina händer utsträckta”. (Min översättning)

Odes of Solomon

Korsfästelsen avbildad på en artefakt
som ursprunglig klassades som tidig
kristen och nu anses äktheten vara
tveksam. Den anses vara från det
3dje århundradet.

Odes of Solomon, från andra århundradet, möjligen en heterodox kristen, inkluderar följande: ”Jag sträckte ut mina händer och hyllade min Herre, /För mina utsträckta händer är Hans tecken. /Och mina utsträckta händer är det upprätta korset (σταυρός).” (Min översättning)

Justin Martyren 

Justin Martyren (100-165) säger uttryckligen att Kristi kors hade en två-bjälkes form: ”Det lamm som skulle bli helgrillad var en symbol på Kristi lidande på korset som låg framför honom. För Lammet som grillas, grillas och sätts upp i formen av ett kors. För ett spätt genomborrar det från undre delen upp till den nedre delen av huvudet, och en genom ryggen på vilken lammets ben fästes.” (Min översättning)

Mose utsträckta händer - en förebild på Korset

Precis som Barnabasbrevet såg Justin Martyren Mose utsträckta händer under striden mot Amalek som en förebild på Jesu kors: ”Om han inte orkade hålla upp tecknet, vilket var en imitation av korset (σταυρός), blev folket slagen, som det också beskrivs i Mose Skrifter; men om han förblev i den ställningen, besegrades Amalek lika mycket, och han som höll ut var uthållig vid korset (σταυρός). För det var inte på grunda av att Moses bad att folket fick styrka, men därför, medan den som bar namnet Jesus (Joshua) var i stridens front, gjorde han själv korsets tecken (σταυρός).” (Min översättning)

Apokryfen Petrus Gärningar

Den apokryfiska boken Petrus Gärningar, från den andra hälften av andra århundradet, tillämpar en symbolisk betydelse till den upprätta (pålen) och korsbjälken på Jesu kors: ”Vad är Kristus, om inte Ordet, ljudet av Gud? Så är Ordet den upprätta bjälken (to ortho xulon) där jag är korsfäst. Och det ljud är den som korsar den (to plagio), människans natur. Och spiken som håller det korsade bjälken mitt på den upprätta är människans förvandling och omvändelse.” (Min översättning)

Del 10 | Del 12

Share: