”Vi som lever och är kvar”? Vad
är detta?
Om aposteln Paulus verkligen
trodde på och predikade en Pre-Trib uppryckelse, som
Dispensationalisterna vidhåller, skulle han räkna med att ”vara
kvar” på jorden vid Herrens höjudda, fysiska återkomst mot
slutet av Vedermödan? Jag menar, han skulle nog inte räkna med att
vara bland dem som tidigare ”lämnats kvar”. OM Pre-Trib var
sant, skulle han inte ha förväntat sig en ”uppryckelse”
tillsammans med resten av de rättfärdig i
början av
Vedermödan? Tydligen inte om vi läser Paulus egna ord i 1 Thess.
4:16-17.
*Det
Grekiska ordet för att ”möta” är apantesis,
är ett väldigt exakt
och väldigt ovanligt ord. Det har betydelsen av ”att gå fram som
en grupp människor för att eskortera en resande tillbaka in i
staden eller vilostället från vilken dessa just kommit från”,
som t.ex. ett folk i en stad skulle hälsa en segrande general eller
kung. Det här speciella ordet finns bara på tre andra ställen i
hela Nya Testamentet:
1).
två gånger i liknelsen om de visa och oförståndiga jungfrurna, en
grupp som väntade för att gå ut och hälsa brudgummen och sedan
eskortera honom tillbaka till hans viloplats, tillbaka
till den plats de just kommit från
. ”Då
ska himmelriket bli likt tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut
för att möta brudgummen. Men fem av dem var visa, och fem var
oförståndiga. De oförståndiga tog sina lampor, men tog ingen olja
med sig. Men de visa tog olja i sina kärl, tillsammans med sina
lampor. När brudgummen dröjde, blev de alla sömniga och somnade.
Men vid midnattstid hördes ett rop: Se, brudgummen kommer! Gå ut
och möt honom. Då stod alla dessa jungfrur upp, och gjorde i
ordning sina lampor. Och de oförståndiga sa till de visa: Ge oss av
er olja, för våra lampor slocknar. Men de visa svarade: Den skulle
inte räcka till för både oss och er. Utan gå hellre bort till dem
som säljer, och köp åt er själva. Och medan de gick för att
köpa, kom brudgummen. Och de som
var redo gick in med honom till bröllopet, och dörren stängdes.
Men efteråt kom även de andra jungfrurna och sa: Herre, Herre,
öppna för oss. Då svarade han och sa: Sannerligen säger jag er:
Jag känner er inte.” Matt.
25:1-12
OCH
2.) en gång i
Apostlagärningarna [Apg. 28:14-15], som beskriver en grupp människor
som kommer ut från Rom för att möta
Paulus och sedan eskortera/följa honom tillbaka till Rom, som de
just kom ifrån. ”Där fann vi bröder och
blev bjudna att stanna hos dem i sju dagar. Och så fortsatte vi mot
Rom. Då bröderna där fick höra om oss, kom de ända till Forum
Appii och till Tres Taberne för att möta
(apantesiς)
oss. När Paulus såg dem, tackade
han Gud och fick nytt mod.” Apg.
28:14-15
ALLA dessa
bibelverser förklarar tydligt att en GRUPP av människor GÅR UT för
att möta en INDIVID, och sedan kort därefter eskortera HONOM
tillbaka till den plats DE just kommit från.
OM
vi verkligen är fundamentala bibeltroende (som alla
Dispensationalister påstår sig vara) förstår vi att vid den
faktiska uppryckelsen av församlingen som är förutsagt,
när Kristus återkommer, kommer
de
troende ryckas upp för att möta (apantesis)
Honom i
luften, och sedan direkt
återvända TILLSAMMANS med Herren till
jorden,
men
inte i en förutsägbar eller specifik period av mänsklig tidsrymd. Allt detta, som är OMÖJLIGT med en Pre-Trib/Mid-Trib
uppryckelse av församlingen, men där ALLTING passar perfekt i ett
Post-Trib scenario.
Fråga
nr. 9-A:
Eftersom
Paulus säger ”VI
som lever och är kvar”, finns det då en möjlighet att aposteln
Paulus inte såg sig själv vara rättfärdig nog att bli ”uppryckt”
tillsammans med församlingen?
Fråga
nr. 9-B:
När
Paulus säger att vid församlingens uppryckande, ska vi möta Herren
Jesus i luften och sedan omedelbart återvända tillsammans med honom
till jorden, vad gör detta med Pre-Trib/Mid-Trib teorin, vilket är
en eskatologisk hörnsten i så många Laodiceaförsamlingar av
idag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar