Jesu ord i Luk. 12:42-48 Den enkla och den djupare betydelsen!

EXEGETIK är att utläsa vad Ordet säger. EISEGETIK gör tvärtom och läser in sådant i Ordet som Bibeln inte säger. PROOF-TEXT tar en vers som passar ens teologi, utan att bry sig om andra verser eller andra sammanhang som talar om samma sak, och bygger en lära på det. När jag läser vad Jesus säger i Luk. 12:42-48 använder jag en tolkningsmetod som kallas Midrash.

Luk. 12:42-48 ”Och Herren svarade: Var finner man en trogen och klok förvaltare, som hans herre kan sätta över sitt tjänstefolk för att ge dem deras mat i rätt tid? Salig är den tjänaren som hans herre finner göra så då han kommer. Sannerligen säger jag er: Han ska sätta honom över allt han äger. Men om den tjänare säger i sitt hjärta: Det dröjer innan min herre kommer igen, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka så att han blir berusad, så ska den tjänarens herre komma en dag då han inte väntar det, och en stund då han inte anar det (Matt. 24:36, 42, 44, 50, 25:13, Luk. 12:39, 40, 46, Joh. 5;28, Apg. 1;7, 1 Thess. 5;1, Upp. 3;3) och han ska hugga honom i stycken och ska ge honom hans lott bland de trolösa. Och den tjänaren som visste sin herres vilja och inte beredde sig och inte heller gjorde efter hans vilja, han ska straffas med många slag. Men den som inte visste den och ändå gjorde det som förtjänar slag, han ska straffas med få slag. Var och en som har fått mycket, av honom ska det krävas mycket. Och den som har blivit betrodd med mycket, av honom ska det utkrävas så mycket mer.”

Läser vi Jesu berättelse BOKSTAVLIGEN så berättar han en historia om en herres kökspersonal och servitör, som tar sin herres flaska vin eller sprit och super sig full och äter sin herres mat utan att ge till de andra. Och medan han är aspackad börjar han mucka gräl och börjar slåss med de andra i personalen.

Vi förstår instinktivt att det INTE är vad berättelsen handlar om. Däremot förstår vi att Jesus talar i liknelser ”eftersom de ser utan att se, och hör utan att höra, inte heller förstår de.” (Matt. 13:13, Jes. 6:9). Liknelser är fördold undervisning som Herrens Ande ger ljus över. Ords. 1:6  Av dem lär man sig förstå ordspråk och liknelser, de visas ord och deras gåtor.

Det är här Midrash kommer in. Midrash är en judisk tolkingsmodell. Inom Midrash finns något som kallas peshet och pesher. Den förste är en rak, enkelt tolkning av en berättelse, den andre är den djupare betydelsen. Om vi tolkade Jesu berättelse bokstavligen skulle det kallas peshet. Eftersom det är en orimlig förklaring använder vi pesher, den djupare betydelsen.

Så här tolkar jag liknelsen:
Jesus talar i Luk. 12:42-48 om fyra olika tjänare: 1) En trogen, 2) en ond, 3) en som visste sin Herres vilja men INTE gjorde den, 4) och en som INTE VISSTE sin Herres vilja och gjorde fel.

Den trogne fick sin belöning, likaså den onde tjänaren. Den som visste sin Herres vilja men inte gjorde den, straffades med många slag, och den som inte visste sin Herres vilja och gjorde fel, straffades med få slag.

Bara en av dessa blev huggen i stycken och fick sin plats bland de otrogna, och det var den som sa: Min Herre kommer inte så snart (som inte tar Jesu återkomst, den eviga domen, att vi ska ställas ansvariga för varje ord vi uttalar, på allvar), och som började slå tjänarna och tjänarinnorna, som började äta och dricka sig berusad.

Hur slår man sina medtjänare? Vad är det att äta och dricka sig berusad? Genom hårda ord, krav, översitteri slår man sina medtjänare, och att ”dricka” av Lögnläror och villfarelser, eller att icke-biblisk undervisning ges. Det är att INTE ge rätt mat i rätt tid. Vi lever inte av bröd allenast, sa Jesus, utan av vart ord som utgår ur Guds mun. Och Guds ord är därför den mat vi ska servera våra medtjänare, inte bibelstridiga läror som förvränger Guds ord, natur, syfte och mål. Inte läror som går emot den sunda läran. Detta leder till att tjänaren huggs i bitar. Vi talar vad vi har sett och hört. Inget annat. Det vi har förstått och kommit till insikt om är vad vi för fram.

Vi har några nyckelord i Jesu berättelse, som: mat, dryck, slå, berusad.

Hur tolkar och förstår vi Guds ord när t.ex. det gäller ”Mat” och ”Dryck”? När ska det tolkas symboliskt och när ska det tolkas bokstavligt?

Ta t.ex. Jesu ord: Min MAT är att göra dens vilja som har sänt mig. Talar Jesus om fysisk mat? Kan man bli mätt i magen av att göra Guds vilja? Slutar man vara svulten om man gör Guds vilja?

Vad menar Jesus med Människan lever inte av bröd allenast, utan av varje ord som utgår från Guds mun?

Hur kan Guds ord vara ljus? Jag måste tända lampan hemma för att se om det är mörkt ute. Är det detta ljus Ordet är? Är inte ljus en metafor för Godhet, Sanning, Rättfärdighet, Kärlek, Rättvisa, och allt gott?

Så vad är mörker? Är det bara att solen har gått ner? Är inte mörker en metafor för ondskan, synden och djävulen? Vad menar Jesus när han säger: ”Är det inte tolv timmar om dagen? Om någon vandra på dagen så snubblar han inte, eftersom han ser denna världens ljus. Men om någon vandrar på natten så snubblar han, därför att ljuset inte finns i honom.” Jesus talar i liknelser igen. Jesus ÄR världens ljus (Joh. 8:12, 9:5).

Vad menas med att ”slå” någon i Jesu liknelse? Bibeln ger svar på vad det betyder att slå någon.

Job. 5:18  Ty han sargar och han förbinder, han slår och hans händer helar.

Ords. 17:10  En FÖREBRÅELSE tar mer på den förståndige än hundra slag på dåren.

Ords. 20:30  Sår som svider renar från ondska, slag renar hjärtats inre.

Ords. 27:6  Vännens slag ges i trofasthet, men ovännens kyssar i överflöd.

Jer. 30:14  Alla dina älskare har glömt dig, de frågar inte efter dig. Ty med en fiendes slag har jag slagit dig. Jag har straffat dig hårt, ty din missgärning är stor och dina synder många.

Kan man ”slå” någon med sitt tal? Tydligen!

Jak 3:1-12: "Mina bröder, inte många av er bör bli lärare. Ni vet att vi ska få en strängare dom. Vi felar ju alla på många sätt. Om någon inte felar i ord, är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp... Så är också tungan en liten lem men kan skryta över stora ting. Tänk på hur en liten eld kan sätta en stor skog i brand! Också tungan är en eld, en värld av orättfärdighet. Så är tungan den bland våra lemmar som smutsar ner hela kroppen och sätter livshjulet i brand, och är själv antänd av helvetet... Men tungan kan ingen människa tämja. Den är ostyrig och ond och full av dödligt gift. Med den välsignar vi Gud och Fadern, och med den förbannar vi människorna, som är skapade till Guds avbild. Från samma mun kommer välsignelse och förbannelse. Så får det inte vara, mina bröder..."

Vad menar Jesus när han säger Jesabel förleder församlingen att bedriva otukt och äta kött offrat åt avgudar? (Upp. 2:20) Vad är otukt? Finns det något som heter andlig otukt? Andlig trolöshet? En man kan bedriva otukt genom att ligga runt. En otuktig man är otrogen mot sin kvinna. Här är bilden av församlingen som den otuktige, som bedrar sin man, Kristus, som äter oren mat – sådant som kommer från onda andars läror. Jesebel är då en otuktig kvinna, otrogen och opålitlig, som även lär andra kristna att vara otrogna mot Kristus. Vi blir alltså bedragen av denne otuktiga kvinna och börjar ”äta av onda andars bord” och inte Herrens.

Läs gärna det här inlägget: Den otrogna hustrun - Församlingen!

Vi har mycket symbolik och många liknelser som vi behöver förstå utifrån andra berättelser. Exegetik måste alltid användas, där vi läser ut det Guds ord säger. Och med rätt utläggning av Skrifterna kan vi ana och se djupare förklaringar – där vi använder Midrash med peshet och pesher.

Läs gärna HERRENS vredes vin!

Nedan följer ett antal hänvisningar till mat och dryck, som inte har något att göra med fysisk mat eller fysisk dryck.

Kom till mig alla som törstar och är hungriga. Är det först och främst mat och dryck han utlovar?

Paulus då? När han talar om att inte äta av både onda andars bord och Guds. Dukar de onda andarna upp ett bord med fysisk mat? Eller talar Paulus om onda andars läror? Menar Paulus att vi ska bli vanliga soldater i full rustning med gevär och handgranater? (Ef. 6:11ff). Vad menas med ”Lid också du som en god Kristi Jesu soldat” (2 Tim. 2:3) Är det inte för att vi inte ska bekymra oss för vad vi ska äta eller dricka – fysisk mat och dryck? (Matt. 6:25, 2 Tim. 2:4). Vad menas med Jordbrukaren som arbetar hårt måste först få del av skörden? Menar han att vi måste vara bönder för att vara sanna kristna?

Så många kristna inriktningar har gjort en bokstavlig tolkning av dessa Bibelverser och hamnat i lagiskhet och villfarelse. Jesus har sagt att all mat är ren. Paulus också. Allt som ställs framför oss ska vi äta utan att ha dåligt samvete, för jorden är Herrens och allt vad därpå är. Läs gärna Paulus och Matlagar, Helgdagar  och Broderskärleken!

Kött, vad är det? Är det vår kropp? Många tolkar det så och förstår inte att det talas om vår gamla natur och våra gamla tankar. Kroppen däremot är den Helige Andes tempel, och den är helig, helgad åt Herren. Paulus talar om ”köttets sinne” och att ”Vandra i Anden så ska ni inte göra vad köttet vill”. Menar han att en bit oxfilé kan tänka och vilja någonting? Den tolkningen är orimlig.

Salomo talar om prostituerade kvinnor, som är en förebild på den falska Kyrkan. Kvinnan lockar till sig ynglingen och bedrar honom när hon säger: Min man är inte hemma, han har rest långt bort. Ords. 7:19. Den dåraktige kvinnan i Ordspråksboken är en bild på falsk kristendom som lockar och bedrar den som inte är befäst i Guds ord. Med hala ord lockar dem till sig den obefästa kristna, som inte förstår Guds ord. ”På grund av brist på kunskap går mitt folk under.” Hos 4:6. Vad jämför Salomo dårskapen med? Och vad säger dårskapen? ”Dårskapen är en rastlös kvinna, okunnig och utan förstånd. Hon sitter vid ingången till sitt hus, på en stol högt uppe i staden. Hon ropar till dem som färdas på vägen, till dem som går sin väg rakt fram: "Alla okunniga kan vända sig hit." Till den utan förstånd säger hon:  "Stulet vatten är sött, bröd man äter i hemlighet smakar ljuvligt." Han vet inte att de döda är där, att hennes gäster är i dödsrikets djup.” Ords. 9:13-18.

Att då säga som kalvinismen säger: "Jesus förklarar alltid själv varje liknelse, vi behöver inte tolka dem själva. Hans förklaring, principen Han vill illustrera med liknelsen kommer i vers 48 b: "Av den som fått mycket ska det krävas mycket, och av den som blivit betrodd med mycket ska det begäras desto mer." Det är vad liknelsen betyder." gör att den kristne missar den djupare förklaringen som Jesus så grundligt gett.

Det är att förta hela den förklaring Jesus gett till VAD som krävs av den som är betrodd, och VAD som händer om man gör tvärtom det man blivit betrott med. Och samtidigt är det en profetisk bild Jesus ger sina tjänare för att veta vad som är en sann tjänare och vad som är en falsk tjänare.

Vi läser först och främst den enkla, raka berättelsen. Och sen tränger vi djupare in i berättelsen och får beskriven för oss trofasta herdar och trolösa sådana. Vi får samtidigt en beskrivning av felaktiga händelser som kommer uppstå och har uppstått i församlingen, som t.ex. "helig fylla", "Token the Bible" osv. Sådna som inte predikar Guds ord utan ger upplevelser och går vilse från sin Herres befallningar.

Jag skulle kunna fortsätta men det här borde räcka som förklaring till hur jag tolkar Jesu liknelse om den onde tjänaren i Luk. 12:42-48. 

Share:

Läs Mer

Jesu liknelse i Matt. 22:1-14 Kallad och Utvald!

Mat 22:1-14: "Därefter började Jesus än en gång tala till dem i liknelser, och sa: Himmelriket är likt en kung, som höll bröllop för sin son och skickade ut sina tjänare, för att kalla dem till bröllopet som var bjudna, men de ville inte komma. Återigen skickade han ut andra tjänare, och sa: Säg åt dem som är bjudna: Se, jag har tillrett min måltid, mina oxar och gödkalvarna är slaktade, och allting är redo. Kom till bröllopet. Men de brydde sig inte om det, utan gick sin väg, den ene till sitt jordbruk, den andre till sina affärer. Och de andra tog fast hans tjänare och misshandlade och dödade dem. När kungen hörde det, blev han vred och skickade ut sina härar och lät döda dessa mördare och brände ner deras stad. Sedan sa han till sina tjänare: Bröllopet är ju färdigt, men de som var bjudna var inte värdiga. Gå därför ut till vägskälen och bjud alla ni ser till bröllopet. Och tjänarna gick ut på vägarna och samlade alla, så många de fann, både onda och goda, och bröllopssalen blev fylld av gäster. När kungen gick in för att se på gästerna, fick han där se en man som inte var klädd i bröllopskläder. Då sa han till honom: Min vän, hur kom du in här utan bröllopskläder? Men han teg. Då sa kungen till tjänarna: Bind honom till händer och fötter och för bort honom och kasta honom i det yttersta mörkret. Där ska vara gråt och tandagnisslan. För många är kallade, men få är utvalda."

5 Mos. 7:6-8  Ty du är ett heligt folk inför HERREN, din Gud. Dig har HERREN, din Gud, utvalt att vara hans egendomsfolk framför alla andra folk på jordens yta. Det var INTE FÖR ATT NI VAR STÖRRE än alla andra folk som HERREN fäste sig vid er och UTVALDE er, ni var TVÄRTOM MINDRE ÄN ALLA ANDRA FOLK. Utan det var därför att HERREN älskade er och höll den ed som han hade svurit era fäder som HERREN förde er ut med stark hand och befriade dig ur träldomshuset, ur den egyptiske kungens hand, ur faraos hand.

Vem är aktörerna i Jesu liknelse? Kungen är Gud Fadern, Sonen är Jesus Kristus, tjänarna är profeterna och apostlarna, de kallade är Israel.

Gud utvalde Israel som sitt folk, och Gud utvalde profeterna och apostlarna som sina tjänare. Där har vi Guds suveräna utväljande, inte på grund av meriter eller förtjänst. Gud utvalde inte Israel för att det var ett stort och mäktigt folk, utan tvärtom, för att det var ett litet och oansenligt folk. Profeterna  och apostlarna utvaldes inte för att de var så mycket högre moraliskt, eller för att de var bättre än andra människor i Israel, ta Jona som exempel, han var ingen stor och mäktig människa. Han var feg och upprorisk, men ödmjukade sig inför Gud. Gud utvalde inte Davids äldre bröder, utan David, den yngste och svagaste. Jesu lärjungar var enkla människor. 

Gud har nu alltså ett utvalt folk och har sina utvalda profeter och apostlar. Dessa profeter och apostlar är då Herrens tjänare som går ut till Israel och bjuder in till bröllop, för liknelsen handlar om himmelriket som är likt en kung som höll bröllop... Men Israel slog ihjäl profeterna, stenade dem och ville inte komma till bröllopet. De var kallade men ville inte komma. Därför blev Gud vred och sa till sina tjänare profeterna och apostlarna att gå ut vägskälen och bjud in ALLA ni ser till bröllopet. Och tjänarna samlade både goda och onda så att bröllopssalen blev fylld med gäster.

Alla som hörde var alltså kallade, och de som hörde kallelsen och kom blev då de utvalda.

En person var utan bröllopskläder, och blev utkastad från bröllopet. Varför? Detta visar att det finns ett kriterium för att komma till bröllopet och det är att vara iklätt Kristi rättfärdighet.

Så här har vi Guds kallelse som gick ut till Israel, som de förkastade. Eftersom de kallade förkastade inbjudan (men inte alla) gick Guds kallelse ut till hela mänskligheten. Och profeterna och apostlarna samlade både goda och onda, oavsett bakgrund, ras och ställning. Ingen av dessa kunde skryta med någonting inför Gud, och de kom till bröllopet och detta är de utvalda. De som hörde Evangeliet och kom trodde budskapet.

Den som kom hade ett krav på sig, och det var att ikläda sig Kristi rättfärdighet och den som var iklätt sin egen rättfärdighet – egenrättfärdighet, blev utkastat i mörkret.

Därav har vi Jesu slutord: många är kallade men få är utvalda.

Detta handlar därför inte om att Gud utvalt några till evigt liv, och några till evig död, som kalvinismen lär. Det är den som hör kallelsen till Kristi rike och kommer, som blir utvalda.

Detta undervisar Paulus om i 1 Korintierbrevet:

1Kor 1:17-31: "För Kristus har inte sänt mig för att döpa, utan för att predika evangelium, inte med visdom i ord, för att Kristi kors inte skulle vara förgäves. Ordet om korset är ju en dårskap för dem som går förlorade, men för oss som är frälsta är det Guds kraft. För det står skrivet: Jag ska göra slut på de visas visdom, och de förståndigas förstånd ska jag förkasta. Var är de visa? Var är de skriftlärda? Var är denna världens kloka? Har inte Gud gjort denna världens visdom till dårskap? Men eftersom världen inte genom sin visdom lärde känna Gud i hans visdom, så behagade det Gud att genom den dårskap som predikas frälsa dem som tror. För judar begär ju ett tecken och greker söker efter visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för grekerna en dårskap, men för dem som är kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus, Guds kraft och Guds visdom. För Guds dårskap är visare än människor, och Guds svaghet är starkare än människor. FÖR SE PÅ ER KALLELSE, BRÖDER, ATT INTE MÅNGA VAR VISA EFTER KÖTTET, INTE MÅNGA MÄKTIGA, INTE MÅNGA AV FÖRNÄM SLÄKT. MEN DET SOM VAR DÅRAKTIGT FÖR VÄRLDEN HAR GUD UTVALT FÖR ATT LÅTA DE VISA STÅ DÄR MED SKAM, OCH DET SOM VAR SVAGT I VÄRLDEN HAR GUD UTVALT FÖR ATT LÅTA DET STARKA STÅ DÄR MED SKAM. OCH DET SOM VAR RINGA OCH FÖRAKTAT I VÄRLDEN OCH DET SOM INGENTING VAR, DET HAR GUD UTVALT FÖR ATT GÖRA TILL INTET DET SOM VAR NÅGONTING, FÖR ATT INGET KÖTT SKA KUNNA BERÖMMA SIG INFÖR HONOM. Men genom honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud och rättfärdighet och helgelse och befrielse, för att som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig i Herren."

Det är den som ödmjukar sig inför Herren som utväljs av Herren. De högmodiga står han emot. Så har det alltid varit, genom hela historien, och så är det fortfarande!

Share:

Läs Mer

Det första tecknet Jesus gjorde var att göra vatten till vin. Varför gjorde Jesus det?

Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin, och han visste inte varifrån det kom. Men tjänarna som hade öst upp vattnet visste det. Värden kallade därför på brudgummen och sade: ”Varenda människa sätter först fram det goda vinet, och det som är sämre när gästerna börjar bli druckna. Du har sparat det goda vinet ända till nu.” Detta var det första av de tecken som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom. Joh 2:9-11

Jeremia säger något viktigt, som vi behöver ta till våra hjärtan, som förklarar vad Jesaja säger, som visar varför Jesus gjorde detta tecken. Han säger:

Ty hela landet är full av äktenskapsbrytare. Under förbannelse ligger landet sörjande, och betesmarkerna i öknen är förtorkade. Man inriktar sig på att göra ont och har sin styrka i orättfärdigheten. Ty både profeter och präster är gudlösa. Även inne i mitt hus finner jag deras ondska. Jer 23:10-11

Vad är definitionen på en äktenskapsbrytare? Är det bara att personen har sexuell relation med någon annan än sin make/maka? Vilken bild har du av en biblisk äktenskapsbrytare efter att ha läst Guds ord? Är det inte en som går bort från den uppriktiga första troheten till en för någon annan eller något annat? Det ord som beskriver en äktenskapsbrytare är att denne är otrogen och svekfull, att den rena kärleken blandas med kärlek till annat än sin make/maka. Till slut känner man inte igen det ursprungliga och tror att som vi lever nu har det alltid varit.

Guds folk har beblandat sig med andra religioner, befattat sig med myter, bedragit sig själva med det som finns i världen: köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda. Den rena kärleken, som apostlarna och den första församlingen levde i, har från att vara det godaste vin spätts ut till färgat vatten. Helgelse är ett måste!

Jesaja säger:

Du har förskjutit ditt folk, Jakobs hus, därför att de är fulla av Österlandets tänkande, de är spåmän som filisteerna. De ingår förbund med främmande folk. Jes 2:6

Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger HERREN. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull. Om ni är villiga att höra, skall ni få äta landets goda. Men om ni vägrar och är motsträviga, skall ni förtäras av svärd, ty så har HERRENS mun talat. Hur har inte den trogna staden blivit en hora! Den var full av rätt. Då bodde rättfärdighet därinne, men nu mördare. Ditt silver har blivit slagg, ditt ädla vin är utspätt med vatten. Jes 1:18-22

Jesus förvandlade vattnet till vin som ett tecken på folkets synder och avfällighet. Deras uppriktiga kärlek hade urvattnats och utspätts att bli något annat än Gud tänkt och han kom för att upprätta den uppriktiga och sanna kärleken till Gud, alltings Fader och Skapare. Vi har levt i den här världen och smakat det ”vinet”, och nu har Jesus gett oss av det goda vinet därför vill vi inte ha något annat. Men är vi oaktsamma, dricker vi plötsligt utspätt vin, och faller då tillbaka i det vi tidigare har blivit friköpta från, och det sista blir värre än det första.

Världens ande gör tvärtom, den ger först det ”goda vinet” för att sen ge det dåliga, för vem märker det när de har blivit druckna? Världens ande lockar först med det vackra och tydliga, och kommer sen med det dunkla och mörka. Detta är antikrists vin, urvattnat och smaklöst.

Vi MÅSTE tillbaka till Bibeln, bönen, brödragemenskapen och brödsbrytelsen. Vi har inga andra B:en att stå på, för vi måste stå upp och vara ljus och salt. Vi måste tillbaka till den övernaturliga församlingen, upprättandet av den fasta grund apostlarna och profeterna byggt allt på: Jesus Kristus, som själv är hörnstenen. Guds ord är det enda som inte förändrats. Tänk på församlingen i Efesus som Jesus beskriver nedan, hur mycket gott han sa om dem och ändå gav han en allvarlig varning: De hade övergett sin första kärlek – de drack utspätt vin.

Jag känner dina gärningar, ditt arbete och din uthållighet, och jag vet att du inte kan tåla onda människor. Du har prövat dem som kallar sig apostlar men inte är det, och du har funnit att de är lögnare. Ja, du är uthållig, och du har uthärdat mycket för mitt namns skull och har inte tröttnat. Men det har jag emot dig, att du har övergett din första kärlek. Tänk därför varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar. Annars, om du inte omvänder dig, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats. Upp 2:2-5

Share:

Läs Mer

Evangeliet om Jesus Kristus är:

Evangeliet om Jesus Kristus är::

• INTE Ett kärleksbudskap utan en befallning att alla ska omvända sig. Därför har Gud haft överseende med okunnighetens tider, men nu förkunnar han att alla människor överallt ska omvända sig. För han har fastställt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet, genom den man som han har bestämt till det. Detta har han bekräftat för alla genom att låta honom uppstå från de döda. Apg. 17:30-31.
• INTE Ett socialt budskap, där vi enbart mättar de hungriga, kämpar för människors lika värde, etc.
• INTE Ett maktbudskap, där ”vi har fått all makt”, för Jesu säger: MIG är given all makt i himlen och på jorden. Matt. 28:18
• INTE Ett mirakelbudskap, där vi för människor till tro genom under och tecken. Jesus sa: Ett ont och horiskt släkte söker efter ett tecken, men det ska inte få något annat tecken än profeten Jonas tecken. Matt. 12:39
• INTE Ett politiskt budskap: Mitt rike är inte av denna världen. Om mitt rike vore av denna världen, hade mina tjänare kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike inte härifrån. Joh. 18:36
• INTE Ett fredsbudskap, för Jesus sa: Ni ska inte tänka att jag har kommit för att sända fred på jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan svärd. Matt. 10:34

Man kan bara veta vilka av dessa passionerade människor som kämpar för att människor ska bli frälsta, som går rätt, genom att förstå vilket evangelium de predikar. Och för att ha möjlighet att avslöja det falska måste man känna det äkta. För att avslöja den falska Kristus, måste man känna den äkta.

Evangeliet är, enligt Jesus själv (och bekräftas av Paulus)::

Luk. 24:36-38 Och han sa till dem: Så står det skrivet, och därför var det nödvändigt att Kristus skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska predikas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem. Och ni är vittnen till detta.

1 Kor. 15:1-5 Men jag påminner er, bröder, om det evangelium som jag predikade för er, som ni också tog emot och som ni också står fasta i, genom vilket ni också blir frälsta, om ni håller fast vid det ord som jag förkunnade för er, annars kom ni till tro förgäves. Först och främst har jag ju meddelat er vad jag själv tagit emot, att Kristus dog för våra synder i enlighet med Skrifterna, och att han blev begravd och att han uppstod på tredje dagen i enlighet med Skrifterna, och att han blev sedd av Kefas och sedan av de tolv.

Det enkla evangeliet är: Jesu lidande på korset, han dog för våra synder, uppstod för vår rättfärdiggörelse, att segern vanns på korset enligt Kol. I det budskap vi ska predika behöver vi själva tro på Ordet som säger:

Kol 2:13-15 Och ni, som var döda i era synder och i ert oomskurna kött, har han gjort levande med honom, i och med att han förlät alla era synder och utplånade den handskrift som genom sina stadgar vittnade emot oss, och han tog bort den genom att spika fast den på korset. Han har avväpnat furstendömena och makterna och låtit dem bli till skam inför alla, genom att öppet triumferade över dem genom honom.

• Vi har fått försoningen genom KORSET!
• Vi har fått frid med Gud genom KORSET!
• Skuldebrevet spikades fast på KORSET!
• Jesus triumferade över satan på KORSET!
• Talet om KORSET är en dårskap för den som går förlorad, men en Guds kraft för oss som blir frälsta.
• Vi ska predika KORSET, förklara KORSET för DET är Guds hemliga visdom.

Vår gamla människa har blivit korsfäst med Kristus, för att syndens kropp skulle berövas sin makt (Rom. 6:6). Jesus Kristus såsom korsfäst är en stötesten för judarna och en dårskap för hedningen (1 Kor 1:23) Och hade den här världens härskare känt till Guds visdom, hade de ALDRIG korsfäst härlighetens Herre (1 Kor 2:8). Tas korset bort, tas det absolut mest centrala bort.

I vilseförda inriktningar predikas inte korset. Jesu lidande och död och uppståndelse nämns bara för att puffa upp köttet, aldrig för att vi ska lägga av vår gamla människa. Det ”nya” evangeliet talar om tro utan omvändelse, rättfärdighet utan tro, och evigt liv utan rättfärdighet. Det ”nya” evangeliet har ett korslöst budskap. De predikar helst Joh. 3:16 ”Ty så älskade Gud världen att han gav sin Enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.”

Detta är INTE evangeliet. Jesus undervisar en troende rådsherre om Guds rike, och inte icke-troende. Tyvärr är detta grunden för all felaktigt evangeliserande, att Gud älskar dig, att Gud har en plan för ditt liv, att Jesus är vad du saknar, ta emot Jesus så blir ditt liv fullkomligt. Men synden konfronteras aldrig, syndaren får inte se sig själv i Guds spegel. Utan syndaren får höra hur ”värdefull” han är, hur ”fint” hans liv kommer bli med Jesus och allt detta skapar nya problem i församlingarna. Fållan fylls på med getter, inte får. Pastorerna får ge all sin tid åt de krävande getterna, och fåren svälter.

Vi håller oss till Kristi evangelium!

Share:

Läs Mer