Dave Hunt - Romersk-Katolicism är inte kristendom

Introduktion

Om vi jämför Bibeln med katolsk lära ser vi otaliga stora skillnader och avvikelser från sann kristen tro. Det är därför viktigt att vi som troende vet skillnaden och inte går in i en enhet Gud inte har behag i.  

I videon under ger Dave Hunt sin anföring i en debatt med en romersk-katolik och jag har valt att göra ett transkription och sedan översätta den då detta är viktigare än någonsin i dessa tider av ”enhet”.

Dave Hunt var en apologet och skrev flera böcker, bland annat En Gurus Död. Hans inblick i falsk religion är imponerande och fler bör ta del av hans undervisning.

Guds frid

/Jon-Are Pedersen

(Jag har nu lagt in länkar till viktiga namn och dokument. Länkar inom [] leder till punkten som tas upp i Youtube-videon.)

Dave Hunt

Ifall romersk-katolicism kan eller inte kan jämföras med den tidiga kristendomen beror på vilken definition vi har på tidig kristendom. Min meningsmotståndare kommer nog utan tvekan citera några tidiga kyrkofäder från den tidiga kyrkan för att visa att de hade liknande tro som romersk-katolicism.

Men den tidiga kristendomen hittar vi i Bibeln. Och allt, spelar ingen roll hur uråldrigt det är, som motsäger Skrifterna är inte kristendom överhuvudtaget. Till och med övertygelser och utövande av kyrkans ledare som kom med generationen efter apostlarna kan inte ses på eller anses vara sann kristendom, och ännu mindre dem som kom i ännu senare generationer. Varför? Därför att redan under apostlarnas tid hade många kyrkoledare gått vilse från den sanna tron.

Paulus sa att redan i hans dagar hade alla i Asien vänt sig bort från honom. Avfällingar uppstod redan genom de äldste i Efesus som Paulus tränat personligen. Det fanns knappt någon lokal församling på apostlarnas tid som inte hade vandrat bort från sanningen. De flesta breven skrevs för att rätta till felaktigheter som redan hade spridits bland de tidiga kristna. Därför vågar vi inte försöka hitta sann kristendom bland deras Skrifter eller tro och utövande ens bland de ledare som var samtida med apostlarna, än mindre av kyrkoledare som kom i efterföljande generationer. Tidig, oavsett hur tidig, betyder inte nödvändigtvis "rätt". Frågan är, är det sann eller inte sann kristendom. För att ta reda på det, behöver vi vända oss till den högsta auktoritet vi har, Jesus Kristus och Hans ord. Där hittar vi både det fullkomliga exemplet och tillrättavisningen av villfarelser som ganska snart började smygas in i församlingen. Och när vi jämför romersk-katolicism med sann kristendom, som den presenteras i Nya Testamentet, upptäcker vi snart iögonfallande motsägelser. Jag har bara tid att presentera några få.

1)

[1:45] I sin bok, Vicarsof Christ, framhåller Peter De Rosa, själv katolik, att hans kyrka blev ”den mest förföljande tro världen någonsin skådat, som i Kristi namn befallde alla som inte höll med hennes dogmer att torteras och brännas, genom att befalla kungatroner att påtvinga katolicismen på alla sina underordnade under hot om tortyr och död. Påve Urban II, som utfärdade det första manifestet för korstågen, befallde att alla heretiker skulle torteras och brännas. Det blev en dogm för romersk-katolicism.” Bara som ett exempel, påve Martin V befallde Polens kung att utrota Husiterna, som fick sitt namn efter Johannes Huss. Påvens befallning löd ”Vänd dina arméer mot bohemerna, bränn, massakrera, för inget kan vara mer angenämt för Gud än att utrota Husiterna.” DETTA ÄR INTE kristendom.

Roms tortyr av miljoner under inkvisitionen och Roms skoningslösa massaker av kristna under flera århundraden kan inte jämföras med tidig kristendom. Det var påvarna som skapade inkvisitionen, som befallde tortyr och mord på alla de benämnde heretiker. De Rosa påminner oss om att ”Påve Innocentius II mördade långt fler kristna på en eftermiddag, (12 000), än någon av de Romerska kejsarna gjorde under hela sin tid på tronen.” Historikern Will Durant skriver ”Jämfört med påvarnas förföljelse av heresi i Europa, var Romarnas förföljelse de tre århundradena efter Kristus, mild och medmänsklig.” Även om den Katolska Kyrkan rätt hedrar martyrerna under de hedniska kejsarna, vill hon inte erkänna att hon själv har slaktat lång fler, och det i Kristi namn. Igen måste jag säga: DETTA ÄR INTE KRISTENDOM.

Den tidiga kyrkan, precis som Kristus själv, förföljde aldrig någon utan blev själv grymt förföljt. Den katolske historikern Von Dohlen påminner oss ”Sedan 1183 var kyrkans åsikt att varje avsteg från hennes lära måste straffas med döden. Och det med den mest grymma död genom att brännas. Från 1200 till 1500 A.D., har den långa raden av påvliga förordningar för inkvisitionen, med ökande hårdhet och grymhet, fortsatt utan avbrott. Varje påve stadfäster och förbättrar sina företrädares apparat för ett enda ändamål, att fullständigt rycka upp med rötterna alla olikheter i tron. Det var enbart påvens fullkomliga befallningar och uppfattningen om deras ofelbarhet som gjorde att den kristna världen accepterade inkvisitionen, som motsäger även de enklaste principerna för kristen rättvisa och skulle blivit förkastad med en universell avsky och skräck av den tidiga kyrkan.” Detta kom från en av 1900-talets eminenta katolska historiker. Även att tortera och mörda riktiga heretiker är avskyvärt i Kristi ögon.

Ändå, en annan katolsk historiker skriver ”Av över åttio påvar i en linje från det trettonde århundradet, var det ingen av dem som ogillade denna teologi och inkvisitionens maskineri. Tvärtemot, satte de en efter en sitt egna grymma prägel på hanteringen av denna dödliga maskin. Dessa handlingar har aldrig upphävts eller erkänts som fel, än mindre fördömts och förkastats av den Katolska Kyrkan och hur kan de, med åttio ofelbara påvar som bekräftar dem.” Vilket tar oss till nästa punkt.

2)

[5:01] Den diktatoriska makten hos påvarna. The Code of Cannon Law, kanon 333 §3 deklarerar ”Det finns varken överklagande eller återkallande av en dom eller ett dekret från den romerska påven.” Vatican II säger samma sak och kräver absolut lydnad. En sådan diktatorisk kontroll över kyrkan står i stark motsats till tidig kristendom. Varken Petrus eller Paulus, inte heller några andra apostlar krävde eller utövade någonsin en sådan tyranni. Kristus kallade människor till sig av fri vilja. Petrus skriver att Kristus aldrig undertryckte eller hotade någon, inte heller gjorde apostlarna. Men den Romersk-Katolska Kyrkan har gjort så i århundraden och har aldrig erkänt att det var fel eller bett om förlåtelse för det, och håller fortfarande miljontals i skräck, för utan underkastelse för hennes bestämmelser, är hon fördömd.

3)

[5:44] Den Katolska Kyrkan har upprepade gånger sålt frälsning för pengar. Påvarna gjorde en lista på alla brott, allt från piratverksamhet, till mord, till incest, med ett pris, och med sin absoluta auktoritet, kunde de bevilja syndernas förlåtelse för varenda en. DETTA ÄR INTE KRISTENDOM.

Försäljningen av avlaten var en av många orsaker till reformationen. Och den fortsatte i hundratals år efter det. Till exempel, i 1800-talets Spanien tvingades alla över sju år att köpa det årliga påvliga dekretet, minst en gång per år. Ingen fick begravas utan det senaste dekretet i kistan. Påven beviljade omedelbart syndernas förlåtelse för allt utom heresi och kyskhetslöftet, för den som köpte dekretet. DETTA ÄR INTE KRISTENDOM.

Columbus bad sarkastisk om pengar, och han sa ”Den som har pengar har makten att föra själar in i paradiset.” Mycket av den makalösa rikedom som idag uppvisas av kyrkan i Rom förvärvades med försäljningen av frälsning. DET ÄR INTE BIBLISK KRISTENDOM, och inte heller bara en historisk händelse.

Än idag kan man förvärva ett mässkort på bårhusen, skriva in ett namn på en avdöd, ge ett offer till en kyrka i utbyte mot att mässkortet placeras på altaret under mässan, påståeligt för att reducera lidande för den avdöde i skärselden, och hjälpa honom ett steg närmare himlen. En vän berättade nyligen för mig att hans far precis hade dött och $2 000 i mässkort hade köpts till hans begravning. Rika katoliker lämnar oftast en stor summa pengar till kyrkan för att få mässan läst för de dödas skull. Inget sådant förfarande kan hittas i Nya Testamentet, och det är inte kristendom. Men Vatican II fördömer än idag, med anatema, alla som inte accepterar skärselden och avlaten. Om du i publiken, som är katolik och inte tror på detta, har du blivit antematiserat av Vatican II vare sig du vet om det eller ej.

4)

[7:34] Kristus hade ingenstans att vila sitt huvud och Petrus vittnade och sa ”Silver eller guld har jag inte.” Som kontrast lever påvarna i mer än ett palats på 1100 rum var och badar i rikedom som skulle få Mitos att rodna. Besökande finner hisnande skatter i Sixtinska kapellet, Vatikanmuseumet och andra egendomar tillhörande Vatikanen. Nino Lo Bello, en tidigare korrespondent för Buisness Week i Rom kallar Vatikanen ”The Tycoon on the Tiber” “Företagsjätten på Tiber” på grund av dess oräkneliga rikedomar och världsomspännande företag. Vatikanen äger en-tredjedel av Roms fastigheter och är förmodligen världens största ägare av aktier och obligationer. Den häpnadsväckande rikedom och den pompa och ståt i ritualer som följer dem, är inte ens tillnärmelsevis i relation till apostlarna och den tidiga kyrkan. De Rosa kommenterar ”Alla förslag till påven att sälja all han har och ge till de fattiga mottas hånfullt som opraktiskt. Den rike unga mannen i evangelierna reagerade likadant. Jesus levde hela sitt liv enkelt, han dog naken, och offrade sitt liv på ett kors. När påven upprepar det offret vid den påvliga högmässan kan man inte ens föreställa sig en större kontrast. Utan någon tanke på ironi klär sig Kristi ställföreträdare i guld och dyrbar silke.”

Kristi nakna kropp och blodstänkta kors blir hånad, inte bara genom guldkors och luxuösa altare och dyrbara skrudar, men också genom själva mässan. Eukaristin är, enligt §1129 i den Nya Universella Katekesen ”nödvändigt för frälsningen.” Likväl säger Bibeln, och apostlarna och de tidiga kristna predikade, att Kristus med ett enda offer gav oss frälsning. Vatican II förnekar det fullbordade verket genom att säga att vår försoning är på väg att fullbordas genom den påstådda representationen av ett och samma offer upprepad i eukaristin. Likväl säger Hebreerbrevet 9:12 att med sitt eget blod ”vann han en evig förlossning.” Både Bibeln och katolicismen kan inte ha rätt. Vilken vill du tro? Försoning kan inte både vara et fullbordat verk och samtidigt vara på väg att fullbordas på romerskt-katolskt altare? Ändå vidhåller katolicismen, att varje gång mässan firas, skänks det till den trofaste en avbetalning på förlåtelsen till frälsningen. Motsägelsen är fatal. Hebreerbrevet 10 deklarerar det faktum, att gamla testamentets offer skulle upprepas dagligen och bevisade att de inte kunde ta bort straffet för synden. Sedan står det i kontrast till Kristi en-gång-för-alla-tider offer på korset vilket betalade för fullt straff och utropar ”Det behövs längre något offer för synd.” Men ändå påstås eukaristin vara ett offer och det som förlåter synd och måste kontinuerligt upprepas. DETTA ÄR INTE BIBLISK KRISTENDOM.

5)

[10:32] Som en konsekvens av detta har katoliker ingen frälsningsvisshet på grund av att det är en pågående process som utförs av kyrkan och aldrig tar slut. Inte ens påven själv kan säga hur många fler mässor det behövs för att befria från skärselden och öppna upp himlens portar för någon. I direkt kontrast säger 1 Joh. 5:13 ”Detta har jag skrivit till er som tror på Guds Sons namn, för att ni ska veta (här och nu) att ni har (tillhör dig här och nu) evigt liv, och för att ni ska tro på Guds Sons namn.” Jesus sa jag ger mina får evigt liv som en gratis gåva, och de kommer aldrig mer gå förlorade. Man kan inte ha evigt liv idag och vara fördömd i morgon. Men katoliker lever i en konstant skräck för att förkastas. Att äta kött på fredagar var tidigare skäl till förkastelse. DETTA ÄR INTE KRISTENDOM.

Om en skuld har fullt ut betalats tillbaka är det onödigt att fortsätta amortera på den. På samma sätt skulle det vara meningslöst eller ens ha något värde att tala om att göra den förflutna betalningen ”ständigt närvarande” som man påstår eukaristin gör för Kristi offer. Ingen förfluten händelse kan göras ständigt närvarande. Och det behövs inte göras med Kristi offer på Golgata, även om det skulle vara möjligt. Skulden har betalats fullt ut. Men den fulla betalningen förnekas genom att utropa att varje firande av mässan fördelar ytterligare betalning till Gud för deltagarnas synd. En sådan lära är INTE KRISTENDOM, oavsett hur tidig den uppstod i kyrkan.

6)

Reflektera över celibatet som har påtvingats katolska präster och nunnor. I den tidiga kyrkan var celibat valfritt för alla. Paulus levde i celibat och han rekommenderade det för alla, men konstaterade att de andra apostlarna, inklusive Petrus var gift och att också han hade rätt att gifta sig. Genom att påtvinga celibatet på tio-tusentals som önskar bli präster eller nunnor, men som inte är kapabla att upprätthålla en sådan onaturlig livsstil, har Rom skapat en allmänt spridd omoral och hyckleri. Påve PiusII själv sa att Rom var den enda stad som styrdes av oäktingar, söner av påvar och kardinaler som påstod sig leva i celibat. Ett gammalt skämt var att Rom hade fler prostituerade än någon annan stad därför att den hade flest som levde i celibat. En sådan omoral begränsas inte bara till historien.

Ärkestiftet i Santa Fe New Mexico håller på att gå bankrutt på grund av alla rättsprocesser på grund av prästernas sexuella eskapader. Franciskus Teologiska seminarium i Santa Barbara har nyligen fått stänga på grund av prästernas sexuella affärer. Och på liknande vis sker det i hela Amerika där den Katolska Kyrkan har betalat ut hundratals miljoner i rättsliga förlikningar bara de senaste två åren för hålla skandalerna undan tidningarna. Problemet är världsomfattande. Sex franska kvinnor åkte nyligen till Rom för att vädja till påven att upphäva celibatet, och de representerade tusentals kvinnor i ett sexuellt förhållande till sådana präster som sa sig leva i celibat och de måste hålla sina förhållande hemliga och kan inte ens berätta för sina barn vem deras pappa är. Påven vägrade ta emot dem. Kravet på celibat var okänt för den tidiga kyrkan. Det ÄR INTE KRISTENDOM, det är INTE BIBLISKT, också på denna punkten finns det inga likheter mellan Romersk-Katolska kyrkan och den tidiga kristendomen.

Kristus sa till Pilatus Mitt rike är inte av den här världen så därför slåss inte mina tjänare. Ändå har påven i århundraden haft kommandot över arméer och flottor och utkämpat krig i Kristi namn, för att utöka deras jordiska domäner och slaktat hela städer, inklusive kvinnor och barn. DETTA ÄR INTE KRISTENDOM.

Detta var absolut obekant för den tidiga kyrkan under de tre första århundradena, och förbjuds grundligt i Bibeln. Men den Romersk-Katolska kyrkan har aldrig erkänt att detta var fel och i 1870, när Italien uppnått frihet från påven, och Pius IX var instängd i Vatikanen, dundrade han ut sina förbannelser över alla som hade befriat stora områden över vilken påven hade regerat som diktator under flera hundra år. Här ser vi igen att Romersk-Katolska kyrkan är just en antites och motsats till den tidiga kyrkan.

7)

Påvarna var de första som satte judarna i getton, som tvingade dem bära ett märke som identifierade dem, förstörde deras synagogor och deras Skrifter och som under flera århundraden fördrev eller massakrerade alla som inte konverterade till romersk-katolicism. Hitler rättfärdigade Förintelsen genom att säga han bara avslutade vad kyrkan hade gjort mot judarna i hundratals år. DETTA ÄR INTE BIBLISK KRISTENDOM. Även om hon påstår att kyrkan idag har en annan inställning till judarna och visar på sin senaste överenskommelse med Israel, så väntade Rom 46 år från 1948 innan hon officiellt erkände Israels rätt till det land Gud gett henne. Och Rom motsätter sig fortfarande Israels kontroll över Jerusalem och vill att staden ska stå under internationellt styre.

8)

Bön till Maria var okänt för den tidiga kyrkan. Och det finns inget försvar för detta i Bibeln. Ändå riktar romersk-katoliker sina böner till Maria, som hon måste vara Gud för att kunna besvara. I Den Heliga Faderns bön inför det marianska året, ber påven Maria att trösta, leda, styrka och skydda hela mänskligheten. För att kunna det, behöver hon vara allsmäktig, allvetande, och allestädes närvarande. Dessutom avslutar han sin bön med ”bevara oss O jungfru Maria, på vår trosvandring, och skaffa oss nåd som ger evig frälsning.” Detta är hädelse. Kristus vann evig frälsning och erbjuder den till alla som en fri gåva, utan någon som helst hjälp från Maria. För att bevara alla romersk-katoliker på deras trosvandring behöver Maria ännu en gång vara Gud. Men faktum är att Gud Fadern, Sonen och den Helige Ande leder oss och bevarar oss. Men för en katolik är det Maria som gör det. DETTA ÄR INTE KRISTENDOM. Rosenkransen avslutar med sin sista begäran ”Hell, heliga drottning (så klart himlens drottning), nådens moder, vårt liv, vår ljuvlighet, och vårt hopp. Till dig ropar vi, bortdrivna Evas barn. Till dig sänder vi upp vår suckan, sorg och tårar i denna tårarnas dal. Barmhärtige medlare, vänd dina ögon till oss i nåd...” osv.

Ser Marias barmhärtiga ögon verkligen alla i hela världen? Är hon verkligen nådens moder? Fanns inte Guds nåd långt innan Maria föddes? Vi läser om Guds nåd i Psalm 39:17, och uppmuntras förtrösta på Guds nåd, Psalm 52:8, Lukas 1:78 och många andra verser, men ALDRIG ett enda ord, i hela Bibeln, om Marias nåd gentemot mänskligheten. De som känner Guds nåd har inget behov av Marias, faktiskt skulle hon behöva vara omnipotent, omniscient och omnipresent för att kunna nå ut med sin nåd till hela mänskligheten. Bibeln nämner ofta nåd och frid som kommer från Gud till troende, men INGENSTANS finns det ens en hint om att nåd skänks av Maria till någon. Och ändå lär rosenkransen ut beroende av hennes nåd, ”till dig ropar vi” istället för på Guds.

När det gäller att Maria är himlens drottning säger Bibeln att Kristus är Konung. Men aldrig att det finns en himmelsk drottning, än mindre att det skulle vara Maria. Om det skulle finnas en drottning skulle det vara Kristi brud, församlingen, men hon beskrivs aldrig som himmelens drottning. Den enda himmelens drottning som nämns i Skrifterna var en avgud som tillbads av hedningarna som de judiska kvinnorna gav sina offergåvor, vilket drog över dem Guds vrede. Den Nya Universella Katekesen som citerar Vatican II säger ”Från uråldriga tider har den välsignade jungfrun ärats med titeln Guds Moder.” INTE ALLS. Aldrig i Bibeln.

Maria var mamma till Jesu kropp, men inte honom såsom Gud, för Gud har existerat långt innan Maria föddes, och faktiskt så är Han hennes Skapare. Katekesen fortsätter med att beskriva Maria ”Till vilkens skydd de trofasta tar sin tillflykt i alla sina faror och behov.” Här tillskriver den högsta officiella romersk-katolska doktrinen Maria den auktoritet och makt som bara tillhör Gud. För att hon ska kunna beskydda alla katoliker från all fara och fylla alla deras behov skulle Maria behöva vara Gud. Det finns inte en enda bön till Maria i hela Bibeln, inte en enda gång där hon mirakulöst hjälper någon. Inte heller finns några löften att hon bör eller kan. Från Första Moseboken till Uppenbarelseboken söks skydd och hjälp, lovats av, och funnits hos Gud i Kristus allena. Detta faktum är bekräftat av hundratals verser. Den ofattbara mäktiga och kärleksfulla Gud: Fader, Son och Helige Ande, har gett det utlovade skydd till alla som har litat på Honom genom århundraden. Så varför skulle någon åkalla Maria? Och ändå skickar katolikerna långt fler böner till Maria än till Gud och Kristus sammanlagt. DETTA ÄR INTE KRISTENDOM, utan en maria-religion.

9)

Till sist, ett argument är, att om den romerska-katolska kyrkan inte är den sanna kyrkan utan blev avfällig, då har Kristus misslyckats med sitt löfte om att dödsrikets portar inte ska bli henne övermäktig, därför att den Katolska Kyrkan var den enda kyrkan som fanns under 1500 år, så säger dem. Tvärtemot, det har alltid funnits grupper om tusentals sanna kristna som inte böjt sig eller lytt påvarna. Miljontals av dem slaktades för att de inte anpassade sig till den Romerska dogmen. De kallades albigenser, waldenser, katarer, lollarder etc. etc. och blev falskeligen anklagade för att vara Manikeister och många andra anklagelser gällande omoral. Moderna encyklopedier förevigar dessa lögner som har sitt ursprung i katolska källor. Hursomhelst så finns det ett stort antal dokumentationer bevarade från just de dagar då de påstådda heretikerna torterades och massakrerades, vilket bevisar att de var sanna bibliska kristna.

Det är frågan, och inte hur uråldriga dokumenten är, utan om de är i överensstämmelse med Bibeln, vilken är den auktoritet vi går till, för att avgöra frågan som har lagts framför oss. Tack så mycket!

Översättning Jon-Are Pedersen

Share: