Min Kommentar: Ett svar på mitt inlägg, som delats i en FB-Grupp. Responsen riktades mot personen som postat inlägget och inte mot mig skrivit det. Jag fick då gå in och förklara: "Hej, Eftersom jag är författaren av artikeln vill jag försöka svara dig. Jag återkommer." (Hans svar på mitt inlägg kan behövas läsas först. Det finns här.)
Du säger: ”De
kalvinister jag känner till (inkl. mig själv) håller till
kompatibilism.”
Jag vet att ni kalvinister mer och
mer genom filosofi försöker förena Guds suveränitet och
människans fria vilja i vad ni kallar kompatibilism. Med människans
”fria vilja” menar kalvinisten att människan är fri i den
mening att de ”gör vad de har begär till”. d.v.s. att hon bara
kan välja att handla utifrån vad hennes egen natur tillåter henne
att välja, antingen det är den syndfulla naturen eller den
pånyttfödde. Det blir lite av ett cirkelresonemang när man som ni
säger att människan har en fri vilja eftersom kompatibilisterna
också menar att även känslor och tankar är förordnade av Gud.
(W.C.F Kapitel 3:1).
Som
djur i bur tillåts vi välja vilket hörn av buren vi vill sova i,
och inget mer, enligt
kompablitismen. Den reducerar människan till en lågt stående varelse som bara kan
handla efter sina instinkter medan Bibeln lär att vi står moraliskt
ansvariga inför Gud.
Kompabilitism blir därför bara ännu
en ny filosofi inom determinismen som inte har biblisk grund, och den
fortsätter på samma linje som tidigare: Den fråntar människan
allt ansvar inför den levande Guden.
Du säger: ” För det
andra så argumenterar du helt utifrån vad du tycker låter rimligt,
snarare än vad Bibeln faktiskt säger.”
Jag tror vi är eniga i att människan
är oförmögen att hålla Guds rättmätiga krav på oss människor,
definierad i dekalogen. Vi är nog också eniga i att människan är
slav under synden. Där vi skiljer oss åt är att ni menar att
människan inte KAN erkänna att hon är en slav under synden och i
behov av hjälp, eftersom människan är ett ”ruttnande lik”, död
i sina synder. Även en alkoholist kan i sitt syndfulla tillstånd
inse och erkänna att han är alkoholist, och lägga in sig på
rehab. Alkolisten behöver hjälp – en ”frälsare”. Och vi kan
liknas vid dem, vi är syndaholister som KAN erkänna vår synd och
vårt behov av Guds frälsning, men vi kan inte frälsa oss själva.
Det sker genom tro på Guds nåd och barmhärtighet i Kristus.
En analogi: En människa
kanske föds i en grotta och vet inte om något annat. Han är helt
omedveten att det finns en värld därute. Han är alltså inte i
stånd att förstå att han är fångad i en grotta. Och en dag
kanske någon kommer in i grottan och berättar om världen därute.
Är det faktum att han är fött i fångenskap i en grotta bevis på
att han är inkapabel att höra och ta emot budskapet om världen där
ute? Nej.
Vi kan förstå och erkänna att en
människa är en slav under synden från födseln utan att förutsätta
att hon är inkapabel att tro budskapet som budbäraren kom med, i
syfte att ge henne frihet. Tron på att man är slav under synden är
distinkt åtskilt från tron att man är OFÖRMÖGEN ATT ERKÄNNA att
man är slav under synden, och att Kristus kan frigöra en.
Ingenstans i Skriften ser vi något som ens antyder att människan i
sitt fallna tillstånd är oförmögen att villigt gensvara på Guds
egen uppmaning till försoning. Ingenstans! Det är människotankar
och människobud.
Du säger: ”Inte
någonstans i Bibeln finner du stöd för att människan har en fri
vilja på det vis du menar.”
Den fria viljan ser vi framträda i
Bibeln från början till slut. Ord som ”den som vill”,
”Om du vill”, etc. Ta Hesekiels ord som exempel: Men
när jag talar med dig skall jag öppna din mun, och du skall säga
till dem: Så säger Herren, HERREN. Den som vill
lyssna han må lyssna, och den som inte vill,
han får låta bli, ty de är ett upproriskt folk." Hes.
3:27 Den fria viljan att lyssna eller inte lyssna fanns där, men
upproriskheten hindrade dem från att lyssna. Det var inget Gud
förordnat och förutbestämt skulle ske. Vi har också Jesu ord: ”…
Och låt honom som törstar komma. Och den som vill får fritt ta
av livets vatten.” Upp. 22:17. ”Den som vill” visar på en
fri vilja att vilja.
Jag upprepar vad jag skrev i min
artikel: I lustgården sa Gud till Adam: "Du
kan fritt äta av alla träd i lustgården,
men av trädet med kunskap om gott och ont
skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö." 1
Mos. 2:16-17. Här säger W.C.F. Kapitel
9:2-3 att människan i sitt oskyldiga
tillstånd var kapabel att välja. Men att efter syndafallet var
människan oförmögen. Men är det Bibelns vittnesbörd?
Bibeln berättar om Kain och Abel, där Abel
gjorde det som var gott och Kain det som var ont. Om nu kalvinismen
stämmer, så var det Gud som förutbestämt Abel att göra gott, och
Kain att göra ont, och det fanns inget de kunde göra åt Guds
förordning.
1 Mos. 4:6-7 Och HERREN sade till Kain: "Varför är du vred och varför är din blick så mörk? Är det inte så att OM DU gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men OM DU INTE gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den."
Kain kunde alltså välja att göra det som är
gott eller ont, även EFTER syndafallet. Kain kunde ha sagt: ”Det
är du, Gud, som har förutbestämt att jag ska slå ihjäl Abel. Jag
kan inte hjälpa för vad jag gjort. Alltihopa är ditt fel.”
Det försökte Adam sig på efter syndafallet när han sa: kvinnan
som DU gav mig... (1 Mos. 3:12).
Du vill använda Rom. 3:10-12 som
bevis för att människan är fullständigt oförmögen att ge
gensvar på Guds kallelse. Men vi behöver läsa noggrant så vi
förstår texten.
Rom. 3:10-12 … som det står skrivet: Ingen rättfärdig finns, inte en enda. Ingen förståndig finns, ingen som söker Gud. Alla har avvikit, alla har blivit odugliga. Ingen finns som gör det goda, inte en enda.
Paulus talar om laggärningar och
lagens krav. Ingen blir rättfärdig genom laggärningar, för ingen
kan hålla lagen. Men det betyder väl inte att ingen kan bli
rättfärdig av nåd genom tro? Lagen var en förmyndare satt över
oss tills tron kom. Den visade oss vår synd, ”För jag skulle
inte vetat vad begäret var om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha
begär.” Rom. 7:7
Och när Paulus då säger:
Alla HAR
blivit odugliga, alla HAR blivit... indikerar det i sig att de
tidigare INTE var odugliga. Alltså har de valt att gå bort från
Gud.
Argumentet får stöd från Rom. 1:18-32 där Paulus bland annat
säger:
- ”För det som kan förstås om Gud ÄR UPPENBART bland dem, för Gud HAR UPPENBARAT det för dem.”
- ”... och kan SES KLART genom det som är skapat, så DE ÄR UTAN URSÄKT.”
- ”För NÄR DE KÄNDE Gud... utan BLEV fåfängliga i sina tankar...”
- ”DE BYTTE ut den oförgänglige Gudens härlighet...”
- ”DE BYTTE ut Guds sanning mot lögnen...”
- ”Och eftersom DE INTE satte värde på att BEHÅLLA kunskapen om Gud...”
- ”De KÄNNER till Guds rättvisa dom,... ändå GÖR DE inte bara sådant, utan håller också med dem som gör det.”
I verserna ovan ser vi människans
fria vilja komma till uttryck i ett avfall från den levande Guden.
Det skulle vara omöjligt om ingen fri vilja fanns.
Du säger: ”Vi är alla
kallade till att leva för att förhärliga Gud och lyda honom, men
det innebär inte att människan i sin egen kraft kan eller vill
detta sedan sydafallet.”
Lydnad kommer inte per automatik.
Paulus får undervisa församlingarna om att de behöver komma fram
till trons lydnad, vilket visar på människans fria vilja att
antingen lyda eller inte lyda. Krångla inte till det för dig själv.
Rom. 1:5 ”Genom honom har vi fått nåd och apostlatjänst för att bland alla folk föra dem till trons lydnad för hans namns skull,”
Rom. 2:8 ”men över dem som är stridslystna och inte lyder sanningen, utan lyder orättfärdigheten, kommer ilska och vrede,”
Rom. 6:16 ”Vet ni inte att när ni överlämnar er som tjänare för att lyda någon, så är ni tjänare under den som ni lyder, antingen det är synden till död, eller lydnaden till rättfärdighet?”
Rom. 15:18 ”För jag vågar inte tala om något annat än det som Kristus har utfört genom mig för att göra hedningarna lydiga, genom ord och gärning,”
Rom. 16:26 ”men som nu har uppenbarats och genom profetiska Skrifter på den evige Gudens befallning gjorts känd, för att alla folk ska föras till trons lydnad –”
Rom. 10:16 ”Men inte alla lydde evangeliet. För Jesaja säger: Herre, vem trodde vår predikan?”
2 Kor. 10:6 ”och vi är beredda att bestraffa all olydnad, när er lydnad har blivit fullkomlig.”
2 Thess. 1:8 ”i flammande eld för att hämnas på dem som inte känner Gud och på dem som inte lyder vår Herre Jesu Kristi evangelium.”
Och han förmanar församlingen att
förhärliga Gud:
1 Kor. 6:20 ”För ni är dyrt köpta. Så förhärliga därför Gud i er kropp och i er ande, vilka tillhör Gud.”
2 Thess. 1:12 ”så att vår Herre Jesu Kristi namn ska bli förhärligat i er och ni i honom, genom vår Guds och Herrens Jesu Kristi nåd.”
Ja, ingen kan komma till Sonen om
inte Fadern drar honom (Joh. 6:44). Men är det inte så att den
Helige Ande ska överbevisa världen om synd, rättfärdighet och
dom? (Joh. 16:8). När evangeliet predikas är den Helige Ande
verksam och drar människan genom att överbevisa människan. Men om
människan inte får höra att hon är en syndare som hamnar under
domen, kan den inte heller komma till tro, inte heller avvisa Guds
frälsning.
Rom. 10:13-18 För var och en som åkallar Herrens namn ska bli frälst. Men hur ska de kunna åkalla honom som de inte har trott på? Och hur ska de kunna tro honom som de inte har hört? Och hur ska de kunna höra, utan att någon predikar? Och hur ska de kunna predika, om de inte blir sända? Såsom det står skrivet: Hur ljuvliga är inte deras fötter som förkunnar fridens evangelium, deras som förkunnar evangeliet om det goda! Men inte alla lydde evangeliet. För Jesaja säger: Herre, vem trodde vår predikan? Alltså kommer tron av det hörda och det hörda genom Guds ord. Men då frågar jag: Har de inte hört det? Jo, helt säkert. Deras röst har gått ut över hela jorden, och deras ord till världens ändar.
Här har vi många viktiga bitar vi
inte får missa. ”VAR OCH EN som åkallar Herrens namn ska bli
frälst.” Var och en! Sedan ställer Paulus flera frågor:
- ”Men HUR ska de åkalla den som de inte har trott på?” Han fortsätter:
- ”Och HUR ska de kunna tro på honom som de inte har hört?” Han fortsätter:
- Och HUR ska de kunna höra, om ingen predikar?” Han fortsätter:
- ”Och HUR ska de kunna predika, om de inte blivit sända?”
Alltså kommer tron av predikan, och
predikan av Kristi ord. Det har alltid varit så att Anden och Ordet
samarbetar, de två är ett. När Ordet predikas är Anden verksam.
Du och jag kanske har en diskussion
och jag ger dig övertygande argument som gör att du upplever dig
överbevisad. Det i sin tur kanske gör att du tänker om. Du har nu
efter vår diskussion två möjligheter: Att ändra dig, eller att
fortsätta på din väg. Det är ditt val. Det är så Anden och
Ordet samverkar. Det fria valet att ta emot eller förkasta
evangeliet tillhör människan, beroende på att människan är
skapat i Guds avbild. Gud har en fri vilja, vi har också det.
Joh. 12:46-48 visar människans
ansvar att ta emot eller förkasta Jesus ”Jag har kommit som ett
ljus till världen, för att VAR OCH EN SOM TROR på mig inte ska bli
kvar i mörkret. Och OM NÅGON hör mina ord och INTE TROR, så dömer
inte jag honom. För jag har inte kommit för att döma världen utan
för att frälsa världen. DEN SOM förkastar mig och INTE TAR EMOT
mina ord, han har en som dömer honom: det ord som jag har talat ska
döma honom på den yttersta dagen.”
Med tanke på att människan kommer
att hållas ansvarig för hur hon gensvarar på budskapet om Jesus
Kristus och hans ord, så finns det inga hållbara teologiska
argument som stöder att människan är född oförmögen att
gensvara. Det är ett orimligt argument att människan ska hållas
ansvarig inför Gud, om hon verkligen inte KAN gensvara.
Johannes skriver också i Joh. 20:31
”Men dessa har blivit nedskrivna, FÖR ATT NI SKA TRO att Jesus
är Kristus, Guds Son, och för att ni genom tron ska ha liv i hans
namn.”
Du skriver: ”Skulle gärna
se denna definition av sann kärlek dragen ut ifrån Skriften”
Först en annan analogi: Om jag
hypnotiserade dig att göra som jag ville, har du gjort det
frivilligt då? Om jag genom hypnos skulle få en kvinna att bli kär
i mig, är hon då kär på riktigt? Det är vad du säger Gud gör
med oss. Han ”omvänder” människan så att hon gör hans vilja
och älskar Honom, och det menar du är fri vilja eller sann kärlek?
”Jag behöver tre frivilliga: Dig, dig och dig.”
Jesus visade oss vad sann kärlek är kopplat ihop
med den fria viljan och han säger ”Därför älskar Fadern mig,
eftersom jag ger mitt liv för att sedan ta det tillbaka. Ingen tar
det ifrån mig, utan jag ger det av mig själv. Jag har makt att ge
det, och jag har makt att ta det tillbaka. Det budet har jag fått av
min Fader." Joh 10:17-18.
Jesus säger också i Joh. 15:13 ”Ingen
har större kärlek än denna, att man ger sitt liv för sina
vänner.” I den versen ser vi både den fria viljan ock
kärleken till bröderna. I vers 10 ”OM
ni håller mina bud, blir ni kvar i min kärlek, liksom jag har
hållit min Faders bud och är kvar i hans kärlek.” Vers
14 ”Ni är mina vänner OM ni gör vad
än jag befaller er.”
Paulus brev till Filemon.
”Även om jag därför med stor frimodighet i Kristus kunde föreskriva dig vad du bör göra, vädjar jag hellre för KÄRLEKENS skull, sådan som jag är, den gamle Paulus, och nu också en Jesu Kristi fånge. Jag vädjar till dig för min Son Onesimus, som jag har fött i mina bojor, som förr inte var dig till nytta, men nu är till nytta för dig och mig. Honom har jag nu sänt tillbaka. Ta därför emot honom, det vill säga, mitt eget hjärta. Jag hade gärna velat behålla honom hos mig, för att han i ditt ställe skulle ha varit mig till hjälp i mina bojor för evangeliet. Men utan ditt samtycke vill jag inte göra något, för att det goda som du gör inte ska ske AV TVÅNG UTAN AV FRI VILJA.”
Du säger: ”Om Guds
syften hänger helt och hållet på hans skapelsers "fria
vilja", så kan han omöjligt vara helt suverän.”
Jag tror du missar poängen. Gud blir
väl mer suverän, och större i sin suveränitet om Han gett
skapelsen en fri vilja även att gå emot Hans planer. Genom att det
finns motstånd och att Han ändå genomför sin vilja blir Hans
suveränitet ännu mer makalös. Ingen förmår något mot Honom.
Fadern har förutsett alla djävulens drag och inget Satan gör kan
hindra Guds verk från att ske. Det handlar inte om att Gud på ett
fegt sätt har deklarerat att djävulen ska handla på ett visst
sätt, för att Guds goda vilja ska ske. Detta förminskar både Gud
som Allvetande, Allsmäktig, och Allestädes närvarande.
Du säger: ”Säkrade en
evig frälsning för dem”
Var hittar du detta? Nu tänker du
utifrån det kalvinistiska tankemönster du blivit tränat i. Enligt
kalvinismen är bara kalvinisterna utvalda och därför säkra i
frälsningen. Nu kan en kalvinist aldrig falla bort från tron. Om
kalvinisten faller bort från tron, var denne aldrig utvald. Allt
baseras felaktigt på människans totala oförmåga och att hon
saknar den fria viljan. Om Gud har utvalt dig, så finns det ingen
väg tillbaka. Det leder till en falsk säkerhet som inte baseras på
Guds ords löften och Kristi gärningar, utan på om du är kalvinist
och håller dig till kalvinistiska läror. Du har byggt din tro på
en helt felaktig grund, och kommer stormen kommer du falla som ett
korthus. Läs Matt. 7:24-29.
Jesus kom för att frälsa världen,
för att öppna upp en ny och levande väg inför Faderns tron, för
att var och en som tror... den som vill... ska bli frälsta. Den som
håller sig till sanningens ord och Kristi verk kommer Han bevara.
Den som i ödmjukhet underordnar sig Sonen och hör och gör efter
Hans ord kommer bygga sitt liv på helleberget och bara den kommer
bestå i prövningens stund. Det har alltså inget att göra med
vilken religös inrikning du håller för sann. Utan om du håller
ALLT Guds ord för sann och inte är som en som ser sig i spegeln och
glömmer bort hur han såg ut.
OSAS – Once Saved Always Saved
snubblar mot texter som visar att människan kan avfalla och överge
tron.
Luk. 21:36 Vaka därför och be alltid för att ni ska anses värdiga att kunna fly undan allt detta som kommer att ske, och att kunna bestå inför Människosonen.
Fil. 3:12-14 "INTE SOM OM JAG REDAN HAR UPPNÅTT DET ELLER REDAN ÄR FULLKOMLIG, men jag jagar efter att gripa det eftersom jag själv har blivit gripen av Kristus Jesus. Bröder, jag menar inte att jag redan har gripit det, men ett gör jag: Jag glömmer det som ligger bakom och sträcker mig mot det som ligger framför. Jag jagar mot målet, för segerlönen, enligt Guds kallelse ovanifrån i Kristus Jesus."
Kol. 1: 22-23 "har han nu försonat i hans jordiska kropp genom döden, för att han skulle ställa fram er inför sig, heliga, fläckfria och fria från anklagelser, OM NI FÖRBLIR I TRON, GRUNDADE OCH FASTA, OCH UTAN ATT LÅTA ER RUBBAS FRÅN HOPPET I DET EVANGELIUM SOM NI HAR HÖRT, som blivit predikat för allt skapat under himlen, och vars tjänare jag, Paulus, har blivit."
Hebr. 2:1 "Därför ska vi DESTO MER GE AKT på det vi har hört, så att VI INTE DRIVER bort ifrån det. För om det ord som talades genom änglarna stod fast, och varje överträdelse och olydnad fick sitt rättvisa straff som lön, HUR ska då vi kunna fly undan, OM VI INTE bryr oss om en så stor frälsning, som först blev predikad av Herren och sedan bekräftad för oss av dem som hade hört honom."
Hebr. 3:14 "För vi är delaktiga i Kristus, OM VI HÅLLER FAST VID VÅR FÖRSTA TILLFÖRSIKT ÄNDA TILL SLUTET."
Jak. 5:19 "Bröder, OM NÅGON bland er kommer bort från sanningen och någon omvänder honom, så ska han veta, att den som omvänder en syndare från hans villoväg FRÄLSER EN SJÄL FRÅN DÖDEN och skyler över en mängd av synder."
Upp. 2:10 "Frukta inte för något av det som du ska få utstå. Se, djävulen ska kasta några av er i fängelse, för att ni ska sättas på prov och under tio dagar kommer ni att få utstå lidande. VAR TROFAST INTILL DÖDEN, så ska jag ge dig livets krona."
Jag tror du blandar samman Faderns
förutseende med förutbestämmelse. Fadern har förutsett vem som
kommer till tro (1 Petr. 1:1-2). Efter att Fadern har förutsett vem
som kommer till tro, så har Han också förutbestämt att den som
kommer till tro på Kristus ska bli förhärligad i Kristus,
tillsammans med Kristus. Fadern har förutbestämt att vi ska ärva
tillsammans med Sonen. Men det har inget med mikro-hantering av
världens alla händelser, och det är samtidigt väldigt farligt för
oss att förlita oss på ”OSAS”, vilket P’et i T U L I P
(Persevereance of the saints) felaktigt framhåller.
Rom. 8:29 ”För dem som han FÖRUT HAR KÄNT, dem har han också FÖRUTBESTÄMT till att formas efter sin Sons avbild, för att han skulle vara den Förstfödde bland många bröder.”
Om vi känner Herren och Herren
känner oss, då har Fadern förutbestämt oss till härlighet. Hur
har kalvinisterna missat Jesu ord i Matt. 25:12 ”Sannerligen
sannerligen säger jag er: Jag känner er inte.” eller Matt. 7:23
”Men då ska jag säga till dem som det är: Jag har aldrig känt
er. Gå bort ifrån mig ni lagbrytare.”, 1 Kor. 8:3 ”Men om någon älskar
Gud är han känd av honom.”
Läs alltid hela Bibeln, och sök
förstå text i sin kontext, och jämför det med andra texter som
talar om samma sak. Vi måste predika HELA Guds rådslut, inte bara
delar av det. Och se också till att du läser GT, för det är
grunden för allt undervisning i NT.
Slutligen vill jag säga att
kalvinismen som lärosystem är ett uselt vittne för Herren. Kalvin
skriver i sin bok Institutes of the Christian Religion att Gud har
förutbestämt några till frälsning och andra till fördärvet, och
att Gud gör det med glädje. Den förkastade drar över dem själva
det rättvisa fördärv och fördömelse och går till Helvetet. Och
det har Gud förutbestämt sedan innan jordens grundläggning, ingen
kan göra något åt det.
Att bygga hela sin tro på att man är
en av de utvalda måste vara skrämmande. Kalvin säger att även de
icke-utvalda kan känna sig utvald: ”for though
none are enlightened into faith, and truly feel the efficacy of the
Gospel, with the exception of those who are fore-ordained to
salvation, yet experience shows that the reprobate are sometimes
affected in a way so similar to the elect, that even in their own
judgment there is no difference between them.” Institutes of The
Christian Religion, Bok 3, s.9.
Med andra
ord, den icke-utvalda upplever samma saker som den utvalda, och vem
kan då vara säker på att han verkligen är utvald?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar