Den Fria Viljan!

Jag fick en fråga på Messenger-chattten angående Kalvinismen och ord som Utvald och Fri Vilja, men också om vad jag vet om Missional Church Movement och Michael Frost.

I den här artikeln tar jag enbart upp Vår Fria Vilja. I en tidigare artikel har jag tagit upp Michael Frost. Och i en senare artikel adresserar jag ordet Utvald.

Hej Jon-Are! Jag vet att du håller på nu med kalvinismen (jag håller med dig om att det är fel, men vet själv inte hur jag ska förklara utvalda samt fri vilja, förutom att Gud kan göra på sådana sätt som vi inte förstår).

Men jag har en annan fråga först. Vad vet du om missional church movement, och en kille som heter Michael Frost som är med i den rörelsen?

Min kyrka ska predika utifrån hans bok hela hösten 😞

Signaturen JL.

Om du har känt av förvirring nån gång där du har stått emellan två olika val och inte vet vad du ska välja, då har du känt av den fria viljan. Ska jag välja den blåa skjortan eller den vita? Vilken av dessa två ska jag välja? Den fria viljan är här uttryckt med en enkel vardaglig sak. 

Men hur ter sig den fria viljan när det gäller det andliga? Och har människan verkligen en fri vilja? Det vill säga, att välja mellan gott och ont, rätt och fel? Kalvinismen säger Nej! Allt är förutbestämt av Gud, även dina vardagliga små val. 

Kain och hans val!

Bibeln berättar om Kain och Abel, där Abel gjorde det som var gott och Kain det som var ont. Om nu kalvinismen stämmer, så var det Gud som förutbestämt Abel att göra gott, och Kain att göra ont. Men är det Bibelns vittnesbörd?

1 Mos. 4:6-7  Och HERREN sade till Kain: "Varför är du vred och varför är din blick så mörk? Är det inte så att OM DU gör det som är gott, ser du frimodigt upp, men OM DU INTE gör det som är gott, då lurar synden vid dörren. Den har begär till dig, men du skall råda över den." 

Kain kunde alltså välja att göra det som är gott eller ont, även EFTER syndafallet. Kain kunde ha sagt: ”Det är du, Gud, som har förutbestämt att jag ska slå ihjäl Abel. Jag kan inte hjälpa för vad jag gjort. Alltihopa är ditt fel.” Det försökte Adam sig på efter syndafallet när han sa: kvinnan som DU gav mig... (1 Mos. 3:12). Läs mer!

Krukmakaren

Många som läser Jeremia 18 om krukmakaren tänker automatiskt: Herre, jag är leran och du är krukmakaren. Forma mig som du vill. Men det är en större bild av den fria viljan som Herren här ger oss.

Han säger till Jeremia att gå till krukmakaren för där ska Han tala till honom. Och när han kommer dit ser han krukmakaren lägga upp leran på drejskivan och börjar forma ett vackert kärl men det misslyckades på grund av leran. Därför lägger han upp samma lerklump på drejskivan igen och gör ett annat kärl. Han gör ett mindre hedersamt kärl, en enkel kruka. Sedan bränner han den i ugnen, och så är det mindre hedersamma kärlet för evigt i den form krukmakaren gjorde den.

Läs dessa verser noga för att förstå hur Gud handskas med oss och hur vår fria vilja kan ställa till problem eller vara en välsignelse för oss.

Jer 18:1-12  Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN. Han sade: 

"Stå upp och gå ner till krukmakarens hus. Där skall jag låta dig höra mina ord." 

Då gick jag ner till krukmakarens hus och såg att han arbetade på drejskivan.  

Och kärlet som han höll på att göra av leran misslyckades i hans hand. Då började han om och gjorde av leran ett annat kärl så som han ville ha det.  

Och HERRENS ord kom till mig. Han sade:  

"Skulle jag inte kunna göra med er, ni av Israels hus, så som denne krukmakare gör? säger HERREN. Se, som leran är i krukmakarens hand, så är ni, Israels hus, i min hand.  

Ena gången talar jag om ett hednafolk och ett rike att jag vill rycka upp, bryta ner och förgöra det.  

Men om det hednafolk som jag har talat om vänder om från sin ondska, ångrar jag det onda som jag hade tänkt göra mot det.  

En annan gång talar jag om ett hednafolk och ett rike, att jag vill bygga upp och plantera det.  

Men om man då gör det som är ont i mina ögon så att man inte hör min röst, då ångrar jag det goda som jag hade sagt att jag ville göra dem.  

Säg därför nu till Juda män och till Jerusalems invånare: Så säger HERREN: Se, jag bereder en olycka åt er, och jag tänker ut en plan mot er. Vänd därför om, var och en från sin onda väg, och ändra ert liv och era gärningar.  

Men de kommer att svara: Det är lönlöst. Vi vill följa våra egna tankar och göra var och en efter sitt onda och hårda hjärta." 

Gud ville göra ett vackert, hedersamt kärl men leran ville inte. Därför tog Gud samma lerklump och gjorde det till ett kärl till vanheder. Och det berodde inte på att Gud inte hade förmågan att forma leran som han ville, utan på grund av leran. Leran inte ville formas efter Guds vilja och tanke.

Men Gud sa också något annat till Jeremia: 

Så sade HERREN: Gå och köp dig en lerkruka av krukmakaren och tag med dig några av de äldste i folket och av de äldste bland prästerna, och gå ut till Hinnoms sons dal som ligger framför Lerskärvsporten och ropa där ut de ord som jag kommer att tala till dig. Jer 19:1-2

Sedan skall du slå sönder krukan inför ögonen på de män som har gått med dig, 

och du skall säga till dem: "Så säger HERREN Sebaot: Jag skall slå sönder detta folk och denna stad på samma sätt som man slår sönder ett lerkärl, så att det inte kan bli helt igen. Och man skall begrava i Tofet därför att det inte finns någon annan plats att begrava på. 

Så skall jag göra med denna plats, säger HERREN, och med dess invånare. Jag skall göra denna stad lik Tofet. 

Och husen i Jerusalem och Juda kungars hus skall bli lika orena som Tofetplatsen, ja, alla de hus där man har tänt rökelse på taken åt himlens hela härskara och utgjutit drickoffer åt andra gudar." 

När Jeremia kom tillbaka från Tofet dit HERREN hade sänt honom för att profetera, ställde han sig i förgården till HERRENS hus och sade till allt folket: 

"Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, över denna stad med alla dess lydstäder skall jag låta allt ont komma som jag har uttalat över den, detta därför att de har varit hårdnackade och inte lyssnat till mina ord." Jer. 19:10-15

Jeremia skulle ta folkets äldste med sig till Hinnoms sons dal, och tala till folket och sedan slå sönder lerkrukan inför ögonen på dem. På grund av deras ogudaktighet och motsträvighet skulle den mindre hedersamma krukan slås sönder och kastas i Hinnoms dal (Gehenna). Det var Guds dom mot dem och deras hårdhet och motsträvighet, ett resultat av folkets ovilja att höra och göra Guds vilja.

Israel varnades av Jeremia men de ville inte lyssna och omvända sig från sina onda vägar. Eftersom Gud hade en storlagen tanke för sitt folk, och folket inte ville, satte han leran/Israel än en gång på drejskivan och formade den till ett annat kärl, ett som inte var vackert och inte kunde användas till det Gud från början önskade. Gud utlämnade dem till åt sig själva, och när Gud tar sin hand bort får synden fria händer. Det sista blir värre än det första.

Rom. 1:21-24 För när de kände Gud, ärade de inte honom som Gud, inte heller var de tacksamma, utan blev fåfängliga i sina tankar och deras oförnuftiga hjärtan förmörkades. De påstod sig vara visa, men de blev dårar. Och bytte ut den oförgänglige Gudens härlighet mot en bild som liknar en förgänglig människa och fåglar och fyrfotadjur och kräldjur. Därför utlämnade också Gud dem i deras hjärtans begär åt orenhet, till att förnedra sina kroppar med varandra.

Herren förhärdade deras hjärtan då de inte ville göra Hans vilja, utan gick sin egen väg. De formades till ett annat kärl och när leran väl var bränd i ugnen gick det inte att forma om den. Och den krukan skulle krossas och kastas i Hinnoms sons dal. Det var Guds vredesdom över deras egna, självvalda ogudaktighet och totala brist på ödmjukhet.

Rom 9:21-24 Eller har inte krukmakaren makt över leran, att av samma klump göra ett kärl till heder och ett annat till vanheder? Men om Gud, när han ville visa sin vrede och göra sin makt känd, med stort tålamod hade fördrag med vredens kärl, som var färdiga att förstöras, så var det för att han skulle göra sin härlighets rikedom känd på barmhärtighetens kärl, som han i förväg berett till härlighet, nämligen oss som han har kallat, inte bara från judarna utan också från hedningarna.

2 Tim. 2:20-21 Men i ett stort hus finns kärl inte bara av guld och silver, utan också av trä och lera, och några är till heder och andra till vanheder. Om nu någon renar sig från dessa, så blir han ett kärl till heder, helgat och användbart för husets herre, och redo till allt gott verk.

Drottning Ester

Ett annat exempel på vår fria vilja och att utgången beror på hur vi väljer: Guds vilja och tanke för oss, eller vår egen väg, är Ester.

Est. 4:14  För om du tiger denna gång, skall judarna få hjälp och befrielse från annat håll, men du och din fars hus kommer att förgöras. Vem vet om du inte har nått kunglig värdighet just för en tid som denna?"

Mordokaj säger till Ester om hon teg skulle Gud låta hjälpen komma från ett annat håll. Hennes fria vilja att göra Guds vilja avgjordes av Mordokajs visa råd till henne. Och hennes lydnad räddade folket. Men Mordokaj visste att om hon inte ville göra Guds vilja, så skulle Han sända hjälp från ett annat håll.

Vi måste vara försiktiga så vi har rätt balans mellan Guds suveränitet och människans fria vilja. Allt är inte predestinerad av Guds dekret. Om vi inte följer Guds vilja så väljer Han andra och förhärdar de första, som med krukan som bränns i ugnen.

Paulus och den fria viljan!

Men Paulus undervisar oss om vår fria, men dock så svaga vilja. 

Gal 5:17 för köttet har begärelse mot Anden, och Anden mot köttet, och dessa två strider mot varandra, för att ni inte ska kunna göra det ni vill.

Anden på ena sidan och köttet på andra sidan. Mitt emellan står vår fria vilja som måste välja följa antingen Anden eller köttet. 

Vad väljer vi? 

Vänder vi oss till Gud får vi hjälp av Honom att göra det rätta! Vänder vi oss till köttet får vi hjälp av köttet att göra det onda!

Välj det rätta, för du har en fri vilja och genom Guds ord vet du vad som är rätt!

Share: