Mose Lag kom för att de föll
Rom. 5:20 Men dessutom kom lagen in för att fallet skulle bli större....
Mose fick Guds lag på Sinai berg, men folket började redan under tiden han var där, att tillbe andra gudar (
2 Mos. 32:4). Gud gav Mose beskrivning av hur de skulle göra ett tabernakel åt Herren, och föreskrifter för hur de skulle tillbe HERREN. Mose blev arg på folket och slog sönder stentavlorna (
2 Mos. 32:19). Men eftersom folket syndade och eftersom Gud kände deras hjärtan gavs Mose lag. Och alla de bud vi läser om i Moseböckerna har Guds tio budord som grund. Mose lag hade en annan funktion i skapandet av Israel som nation. Mose lag beskrev hur samhället skulle byggas upp med domare och funktionärer och ett rättssystem som inga andra folk hade. Men inte nog med det,
Hesekiel 20:25 säger: "Därför gav jag dem också stadgar som INTE var till någon nytta för dem och föreskrifter som inte kunde ge dem liv."
Gud visste att folket inte kunde hålla de tio budorden och det visade de direkt Mose var borta. De föll för avgudadyrkan, och Han stramade åt tyglarna för folket. Och detta var den FÖRMYNDARE som skulle finnas fram till Kristus kom (Gal 4:1). 5 Mos 31:24-27 säger att lagen skulle lämnas vid sidan av förbundsarken till ett vittnesbörd MOT folket. Varför behövs ett vittnesbörd MOT folket? Guds tio budord beskrev alla de punkter en människa INTE kunde hålla, och Israel var ett bevis på Guds sannfärdighet.
5 Mos 31:27 Ty jag vet att du är upprorisk och hårdnackad. Se, ännu medan jag lever bland er har ni varit upproriska mot HERREN. Hur mycket mer skall ni då inte bli det efter min död! SFB98.
Kristi Lag
Rom 10:4 säger att Kristus är lagens mål, slut, slutpunkt, eller ändstation. Rom 8:2 pratar om två lagar:
1. Kristi lag.
2. Syndens och dödens lag.
Men INGEN av dessa två är Mose lag. Syndens lön är döden, och det är syndens och dödens lag. Mose lag däremot innehåller 613 ceremoniella lagar, offerlagarna, och de levitiska lagarna. Allt pekade mot en person, allt var en förebild för den som skulle komma, Kristus (Hebr 8:5). Kol 2:17 säger samma sak
Kol 2:17 ...som är en skugga av det som skulle komma, Kristi kropp. SRB16.
Mose lag är alltså bara skuggan, skuggbilden av Kristus, och det är så vi ska förstå vad Guds lag är. Det finns flera lagar som jag nämnde tidigare, men Guds lag fick Mose på Sinai berg, och den kallas också Kristi lag (Gal 6:2), eller frihetens fullkomliga lag (Jak 1:25) och sammanfattas i dessa två bud:
Mark. 12:29-31 Då svarade Jesus honom: Det främsta av alla buden är detta: Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en (5 Mos. 6:4). Och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela ditt förstånd och av hela din kraft (5 Mos. 10:12). Detta är det främsta budet. Och det andra är likt detta: Du skall älska din nästa som dig själv (3 Mos. 19:18). Inget annat bud är större än dessa. SRB16.
Det är en sammanfattning av 5 Mos. 6:4, 5 Mos. 10:12 och 3 Mos. 19:18 som i sig är en sammanfattning av Guds tio budord. De tio budorden kan delas in i två delar: En som visar hur vi ska förhålla oss till Herren (bud 1-4), och hur vi förhåller oss till våra medmänniskor (bud 5-10).
Därför är kärleken lagens fullbordan:
Rom 13:8-10 Var inte skyldig någon någonting, utom när det gäller att älska varandra. För den som älskar sin nästa har uppfyllt lagen. För dessa bud: Du skall inte begå äktenskapsbrott, du skall inte döda, du skall inte stjäla, du skall inte bära falskt vittnesbörd, du skall inte ha begär, och vilket annat bud som helst, det sammanfattas i detta ord: Du ska älska din nästa som dig själv. Kärleken gör inte något ont mot sin nästa, därför är kärleken lagens uppfyllelse. SRB16.
Galaterbrevet 5:14 säger samma.
Gal. 5:14 ...för lagen är fullbordad i detta enda budord: Du ska älska din nästa som dig själv. SRB16.
Och överallt när Jesus och apostlarna pratar om att hålla Guds bud, eller vad som skulle göras för att få evigt liv, hänvisades dem till Guds tio budord. Paulus säger följande i 1 Korintierbrevet.
1 Kor 9:20-21 Och för judarna har jag blivit som en jude för att vinna judar. För dem som står under lagen (torah) har jag blivit som den som står under lagen (torah), så att jag kan vinna dem som står under lagen (torah). För dem som är utan lag (torah) har jag blivit vore jag utan lag (torah), för att jag skulle kunna vinna dem som är utan lag (torah) – fastän jag inte är utan Guds lag, utan under Kristi lag. SRB16.
Så varför skriver jag detta?
Kol 2:4 Men detta säger jag för att ingen skall bedra er med övertalande ord. SRB16.
Kol 2:8 Se till att inte någon rövar bort er genom filosofi och tomt bedrägeri, enligt människors traditioner, efter världens läror och inte efter Kristus. SRB16.
Kol 2:16-17 Låt därför ingen döma er i fråga om mat eller dryck, eller i fråga om HÖGTID eller NYMÅNAD eller SABBAT, som är en skugga av det som skulle komma, Kristi kropp. SRB16.
Gal 1:6-8 Det förvånar mig att ni så snart avfaller från honom som har kallat er i Kristi nåd, till ett annat evangelium, fast det inte finns något annat. Men det finns några som förvillar er och vill förvränga Kristi evangelium. Men även om vi eller en ängel från himlen predikar ett annat evangelium för er, än det som vi har predikat för er, så vare han förbannad! SRB16.
Han säger detta två gånger:
Gal 1:9 Såsom vi redan förut har sagt, så säger jag än en gång: Om någon predikar ett annat evangelium för er än det ni har tagit emot, så vare han förbannad! SRB16.
Paulus menar allvar. Det finns inget annat evangelium, och dem som kommer med ett sådant är bara uppblåst i sitt köttsliga sinne. Och det är bara genom tron på Honom som vi kan undfly vredesdomen, som Johannes säger:
Joh 3:18 Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds Enfödde Sons namn. SRB16.
Lev Inte Under Lagen
Därför vill jag poängtera att den som vill leva under lagen ska också dömas av lagen. Den som försöker hålla lagen, har fallit ut ur nåden. Och slutligen: Guds tio budord är skrivna i våra hjärtan genom den Helige Ande som kallas hjälparen, och nu först kan vi hålla Guds tio budord och leva som Gud tänkt, för som Sakarja säger:
Sak 4:6 Inte genom styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger HERREN Sebaot. SFB98.
Detta är att vandra i Anden som Galaterbrevet 5:16 säger. Alla budorden finns återgett i breven, alla utom ETT, det fjärde budordet. Därför att i Kristus har vi kommit in i sabbaten från Gud (Hebr 4), där vi vilar från våra gärningar, köttets gärningar (Gal 6:19-21), och vandrar i, av Gud, förberedda gärningar (Ef 2:10).
Den Judiska Lagen Gäller Inte Oss
Som hednakristna gäller inte den judiska lagen oss. Vi har fått enkla instruktioner från apostlarna:
Apg 15:9-10 Och han gjorde inte någon skillnad mellan oss och dem, sedan han genom tron hade renat deras hjärtan. Varför frestar ni då Gud, genom att på lärjungarnas hals lägga ett ok, som varken våra fäder eller vi har kunnat bära? SRB16.
Han gjorde ingen skillnad mellan oss och dem när han väl renat deras hjärtan genom tron. Varför vill ni då utmana Gud och lägga ett ok på lärjungarnas axlar som varken våra fäder eller vi själva har kunnat bära?
Apg 15:19-20 Därför anser jag att man inte ska göra det svårt för de hedningar som omvänder sig till Gud, utan att man skriver till dem att de ska avhålla sig från besmittelse genom avgudar och från otukt, och från kött av kvävda djur och från blod. SRB16.
Allt annat är otro, ett bevis på att vi inte kommit in i trons vila som är Kristus:
Hebr 4:1-4 När nu ett löfte finns kvar om att få komma in i hans vila, så låt oss därför med fruktan se till att ingen av er visar sig ha blivit efter på vägen. För evangeliet har ju blivit förkunnat för oss liksom för dem. Men ordet som det hörde blev inte till någon nytta, eftersom det inte blev förenat med tron i dem som hörde det. För vi som har kommit till tro går in i vilan, som han sa: Så svor jag i min vrede: De ska inte komma in i min vila. Ändå har hans verk stått färdiga sedan världens grund blev lagd. För på ett ställe har han sagt om den sjunde dagen på följande sätt: Och Gud vilade på sjunde dagen från alla sina verk. SRB16.
Livet i Kristus
Allt handlar om att vandra i Anden, i Kristus, i Rättfärdigheten, i Ljuset, i Sanningen, och regelverket ÄR eller SKA vara skrivna i våra hjärtan, så vi inte bryter Guds lag, Kristi lag, Frihetens fullkomliga lag. Mose Lag leder bort från Gud, och var inte tänkt att ge liv. Så håll er till Guds nåd i Kristus.
Paulus undervisar i Romarbrevet att juden är befriad från lagen. Och själv höll han inte Mose lag. Han gjorde det enbart för att behålla sitt vittnesbörd inför judarna. Själv var han inte under någon Torah utom Kristi lag. Paulus undervisar oss jättenoga om att döden kom genom lagen, och livet kom genom Kristus. Lagen var en förmyndare, en uppfostrare, en lärare intill tron kom.
Torah kom därför att Israel var olydiga. Den kom därför att Israel gjorde tvärt emot vad Gud befallt. Mose lag kom för att visa Guds stränghet mot överträdelserna och synden.
2 Moseboken 20:1ff berättar att folket HÖRDE med sina egna öron Gud läsa upp lagen när de stod framför Sinai berg. Detta var INNAN Moses gick upp och fick Guds lag och budord.
I 2 Moseboken 24 fick Moses Guds lag på Sinai berg. Han skrev den på stentavlor och Moses kom ner och såg att folket REDAN avfallit från första budordet: ”Du skall inte ha någon annan Gud jämte mig”. Han krossade tavlorna i vrede över folkets avfall. Han hade varit borta 40 dagar och de kunde inte ens hålla avgudarna borta.
I 2 Moseboken 34 får Mose Guds tio budord på nytt.
De syndade genom sina ständiga uppror, sin själviskhet och sin egoism. De ville inte tro. De kunde inte tro. De hade fortfarande Egypten i sig. Egypten är en bild på världslighet och farao en bild på djävulen.
Lagen var en skuggbild av Kristus (Hebr 8:5, Kol 2:16-17), precis som skuggan av din hand inte är det riktiga utan handen som du bär på din kropp. Lagen stramades åt på grund av folkets synder och Paulus säger i 1 Timoteusbrevet:
1 Tim 1:1-11 Paulus, Jesu Kristi apostel enligt befallning av Gud, vår Frälsare, och Herren Jesus Kristus, vårt hopp, till Timoteus, min äkta son i tron. Nåd, barmhärtighet och frid från Gud, vår Fader, och Jesus Kristus, vår Herre. Nu, liksom när jag gav mig iväg till Makedonien, ber jag dig att stanna kvar i Efesus för att förmana somliga att inte förkunna främmande läror och inte heller bry sig om myter och ändlösa släktregister, som snarare leder till ordstrider än den uppbyggelse som Gud verkar genom tron. För syftet med förmaningen är kärlek av ett rent hjärta och av ett gott samvete och av en uppriktig tro, varifrån somliga har kommit vilse och vänt sig till tomt prat. De vill vara lärare i lagen men förstår varken vad de säger, eller vad de med sådan säkerhet uttalar sig om. Men vi vet att lagen är god, om man brukar den rätt, och vet att lagen INTE ÄR TILL FÖR DEN RÄTTFÄRDIGE utan för laglösa och olydiga, för ogudaktiga och syndare, för oheliga och oandliga människor, fadermördare och modermördare, dråpare, otuktiga, homosexuella, slavhandlare, lögnare, menedare och vad helst annat som strider emot den sunda läran, enligt den salige Gudens härliga evangelium som har anförtrotts åt mig. SRB16.
Lagen, Torah, är inte till för de rättfärdiga (1 Tim 1:8-11). Lagen, Torah, gör ingen rättfärdig (Apg 13:39, Rom 3:20, Gal. 3:11). Lagen, Torah, ger inte liv (Gal. 3:21). Lagen, Torah, är en förmyndare för de upproriska (Gal. 4:1-7), de som syndar och bryter mot lagen, Torah, (1 Joh 3:4).
Men Mose lag, Torah, är fullt och helt byggd på Guds tio budord. Den som älskar Gud håller buden (Upp 12:17). ”Den som älskar mig han håller mina bud” (Joh 14:15 21, 15:10), säger Jesus. Genom den Helige Ande gjorde Gud det som var omöjligt för lagen (Rom 8:3), att få oss att hålla buden, så vi skulle få leva (Matt 19:17).
Alla dessa tio budord uppfylls genom detta: ”Älska Herren av hela ditt hjärta, av hela din själ, av allt ditt förstånd och all din styrka (5 Mos 6:5), och älska din nästa som dig själv (3 Mos 19:18)” Luk 10:27. hela lagen hänger på dessa två buden och vi hittar det första i 5 Mos 6:5 och nästa i 3 Mos 19:18. Jag skriver ner det första som kommer till mig, och jag är säker på att det finns så mycket mer vi kan säga om varje budord.
Men det viktigaste är att det har en verklighetsanknytning och ska nu vara skriven i våra hjärtan så vi håller dem utan yttre påbud eller påtryckningar (Rom 2:14).
1. Det första budet är: ”Du skall inte ha andra gudar jämte mig”.
Och Jesus säger tydligt och klart: Den som älskar far eller mor eller syster eller bror mer än mig, han är mig inte värdig (Matt 10:37). Avgudadyrkan består i att sätta annat före eller jämte Jesus. Det kan gälla ditt eget liv, det kan gälla ditt jobb, det kan gälla dina pengar, det kan gälla din teologi och kunskap, det kan gälla din församling, det kan gälla ALLT som går före Jesus Kristus, den sanne Guden (1 Joh 5:20).
Du har säkert hört uttrycket: Jesus vill vara nr 1 i ditt liv. Men Han vill vara ditt ALLT. Om du inte låter Jesus vara ditt allt, då har du ställt någonting jämte honom. Gud tillåter inte tvehågsenhet (Jak 4:8) eller en fot i världen och en i Guds rike. Vi borde veta detta. Vi är inte okunniga.
2. Det andra budet är: ”Du skall inte gör dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden”.
Och detta gäller självklart Maria-statyer och reliker. Men det gäller också att du i ditt eget sinne inte har gjort dig en egen Jesus. Många har idag en egen Jesus, som de har pysslat ihop med lite här och lite där, och fruktar inte HERRENS ord som Jesaja säger: ”Min hand har gjort allt detta, så att det blev till, säger HERREN. Jag skådar ner till den som är betryckt och har en förkrossad ande, OCH till den som fruktar mitt ord.” Jes 66:2
och
”Hör HERRENS ord ni som fruktar för hans ord.” Jes 66:5
Vi får inte göra oss en avbild av HERREN och om vi inte fruktar Jesus, så fruktar vi inte heller Guds ord. Om vi säger vi älskar Jesus men inte älskar hans ord, då ljuger vi säger Johannes. Om vi säger vi älskar Gud men vandrar i mörkret, då bedrar vi oss själva.
3. Det tredje budordet är: ”Du skall inte missbruka Herrens, dinGuds namn, ty Herren skall inte låta den bli ostraffad som missbrukar hans namn.”
3.1. Detta betyder självklart att vi inte svär och förbannar eller att vi använder Jesu namn i svordomar, eller Gud i svordomar. Vi ska inte svära vid nåt. Vi ska renas av hjärtat så munnen talar goda saker, och i enlighet med Guds ord. Men det betyder också att vi inte predikar lögn och falskhet i Jesu namn , eller att vi inte använder Jesus för att sko oss själva, att skaffa oss guld och silver, eller framgång, eller egen trovärdighet. Allt sådant är att missbruka Herrens namn. Lev i fruktan för HERRENS ord.
4. Det fjärde budordet är: ”Tänk på vilodagen så att du helgar den”.
4.1. Sabbaten står för vila (1 Mos 2:2), minneshögtid (3 Mos 23:24), sammankomst (3 Mos 23:24), helgelse (5 Mos 5:12) och jubelår/friår (3 Mos 25:8-10). Allt detta ska vi tänka på, och det gör vi genom att vila från våra egna verk, som är onda, som inte ger något gott och som Paulus kallar för köttets gärningar i Galaterbrevet 5:19-20. Det gör vi genom att minnas Kristi offer, Kristi kärlek, Kristi ord och Kristi återkomst. Vi tänker på sabbaten genom att hålla Kristus helig i våra hjärtan. Vi gör det genom våra sammankomster, där bröder och systrar möts för gemenskap i Jesu namn. Vi låter Anden och Ordet helga oss och föra oss fram till fullkomlighet i Kristus.
Det gör vi genom bön och bibelläsning, och genom att tillåta den Helige Ande uppenbara våra fel och brister och att omvända oss från dessa. Vi jublar och glädjer oss över den frihet vi har fått i Kristus, då han friköpte oss från syndens och dödens lag, då han spikade fast skuldbrevet som anklagade oss, på korset, när vi fick friheten att komma inför nådens tron med full trosvisshet och utan skam och rädsla, utan fruktan för döden och fri från VÅRA gärningar, som skulle ha lett till evig död. Den friheten kom genom Jesus Kristus, och därför är han vårt ALLT.
5. Det femte budordet är: ”Hedra din Fader och din Moder för att det må gå dig väl och du må länge leva i ditt land”.
5.1. Att visa respekt och kärlek och lydnad för sina föräldrar var något vi fick lära oss. Det gjorde vi för att vi älskade och brydde oss om våra föräldrar. Det är också det första budet som har med sig ett löfte: ”Att det må gå dig väl, och du må länge leva i ditt land”, och just därför betyder det något extra för Gud att vi visar kärlek och respekt för våra föräldrar.
Gjorde vi inte det innan vi kom till tro på Jesus, så är det förlåtit nu i Kristus. Paulus säger i
1 Tim 5:1-2 ”Var inte hård mot en äldre man. När du förmanar honom, tala som till en far. Förmana yngre män som bröder, äldre kvinnor som mödrar och yngre kvinnor som systrar i all renhet”.
OCH
1 Tim 5:4 ”Men om en änka har barn eller barnbarn, ska dessa först och främst lära sig att visa respekt för sin egen familj och ge tillbaka vad de är skyldiga sina föräldrar. Detta är rätt inför Gud.”
OCH
1 Tim 5:8 ”Om någon inte tar hand om sina närmaste, och särskilt sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror. ”
Hur vi behandlar våra föräldrar visar vår tro på Gud och hans löften. Vi tar också hand om våra föräldrar på gamla dagar. Det är enligt Guds bud att inte överge dem när de blir äldre. Vi ska vara som en pensionsförsäkring för våra föräldrar. Det står också att föräldrar inte ska reta upp sina barn. I det femte budordet tycker jag att det ligger ett ansvar på föräldrarna att de lever ett rätt liv för barnens skull.
6. Det sjätte budordet är: ”Du skall inte dräpa”.
6.1. Mördare har inget evig liv i sig (1 Joh 3:15), och kan inte heller ärva Guds rike (1 Kor 6:9-10, Gal. 5:20-21, Ef 5:5). Men hat likställs med mord i Johannes brev. Att hata är att vara kvar i mörkret (1 Joh 2:9), och den som hatar sin broder lever inte i ljuset (1 Joh 2:11) och känner inte Gud (1 Joh 4:20) för Gud är kärlek (1 Joh 4:16). Och som han har förlåtit oss våra synder så förlåter vi dem som syndat emot oss. Vi dräper inte, därför att vi håller Guds lag.
7. De sjunde budordet är: ”Du skall inte begå äktenskapsbrott.”
7.1. Och det har både en fysisk applicering och en andlig. Vi är trofasta av hjärtat mot vår hustru/man och älskar Gud och därför kan vi inte göra illa vår make/maka på ett sådant sätt. Äktenskapet ska hållas heligt inför Gud (Hebr 13:4), och Gud vill ha trofasthet mellan man och kvinna. Därför skall en man dra ut från sin far och sin mor, och hålla sig till sin hustru. Ty de är ett kött (Matt 19:5-6, Mark 10:8, 1 Kor 6:16, Ef 5:31).
Men äktenskapsbrott kan också begås när vi börjar gå bort från Herren, när vi börjar flörta med andra religioner, när vi flörtar med världen och världens ande. För världens vänskap är fiendskap mot Gud (Jak 4:4). Och Gud är svartsjuk (Jak 4:5) och vill ha trofasthet och trohet (Matt 23:23, Gal. 5:22-23) i sin församling. Skulle vi ta Kristi kropp och göra den till en sköka (1 Kor 6:15-16)?
Genom att vandra bort från troheten till Kristus (2 Kor 11:3), blir vi trolösa (Hebr 3:12, Jak 4:4) och det slutar med att vi skärs bort och kastas i elden (Joh 15:6, Rom 11:11-24). Håll dig till Guds nåd (Apg 13:43, Rom 5:15, 2 Kor 6:1)
8. Det åttonde budordet är: ”Du skall inte stjäla”.
8.1. Paulus undervisar om att tjuven ska sluta stjäla och börja arbeta så han har något att dela med sig till andra (Ef 4:28). Tjuven tar sig något som inte tillhör honom och en tjuv är en tjuv även om han tror han är Robin Hood, som gör det med goda intentioner. Stöld får inte förekomma hos kristna.
Jesus kallar stöld för ont och säger det kommer från hjärtat (Matt 15:19, Mark 7:21). Stöld innefattar ALLT som inte blir dig given av Gud eller människor. Allt som inte du får av andra, antingen mot betalning eller som gåva. Det gäller snatteri, piratkopiering, ekonomiska oegentligheter, smusslande med andras pengar, ja, det finns många sätt att stjäla som gör att vi bryter mot Guds bud.
9. Det nionde budet är: ”Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din nästa”.
9.1. Lögnare (Upp 21:27) och menedare (1 Tim 1:10) går emot den sunda läran, Kristi lära och ingen lögn får finnas i våra hjärtan eller i vår mun. Sådant måste vi låta den Helige Ande helga oss från. Det finns vita lögner och halv-sanningar, men det blir ändå inte sant. Två halv-sanningar blir inte en hel sanning. Låt den Helige Ande få tämja tungan, för det kan ingen människa klara (Jak 3:5-8). Låt ditt hjärta fyllas med Guds ord så är det Guds ord som kommer ur din mun (Matt 12:34, Luk 6:45). Om någon vill se goda dagar skall han avhålla sin mun från att tala vad ont är (1 Petr 3:10).
10. Det tionde budet är: ”Du skall inte ha begärelse till din nästas hus. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänarinna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.”
10.1. Avund, begär och missunnsamhet är inte av Gud. Det var en av de ursprungliga synderna Adam och Eva gjorde i lustgården:
1 Mos 3:6. ”Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av och en fröjd för ögat. Trädet var lockande eftersom det gav förstånd”.
Johannes säger så här om det:
1 Joh 2:15-17”Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. Allt som är i världen – köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda – det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja består för evigt.”
De begärde det som Gud sagt de inte skulle begära. Avund uppstår när du inte är nöjd med att du har mat och kläder (Matt 6:25, 31, 34, Luk 12:22, Fil 4:6, 1 Tim 6:8). När du inte är nöjd med det Gud gett dig och du begär mer.
Många idag fylls av begär efter rikedomar, guld och framgång, och sådant säger Paulus, leder till skeppsbrott i tron (1 Tim 6:10). De som begär sådant kommer inte att vandra i uppriktighet inför Gud och drar över sig mycket lidande och problem, och Gud vill vi ska leva utan sådant. Vi kan inte tjäna både Gud och mammon (Matt 6:24, Luk 16:13). Var nöjd med det hem du har, var nöjd med den fru/man Gud gett dig, var nöjd och begär inte mer, utan tacka honom för det du redan har. Då ärar du Gud och upphöjer honom med ditt liv.
Först av allt vill jag säga, att om du väljer att fira sabbaten så begår du ingen synd. Men om du lägger på andra att fira den blir det till synd för dig. Vi har två bibelställen som talar om detta, ett i Romarbrevet och ett i Kolosserbrevet.
Kol 2:16-17 ”Låt därför ingen döma er i fråga om mat eller dryck, eller i fråga om högtid eller nymånad eller sabbat, som är en skugga av det som skulle komma, Kristi kropp.”
Rom 14:5 ”Den ene gör skillnad mellan dag och dag. Den andre anser att alla dagar är lika. Låt var och en vara fullt övertygad i sitt eget sinne.”
Problemet blir när vi propagerar för sabbaten eller kosher-mat och att vi därigenom dömer den andre som inte tror som vi. Att den som inte firar sabbat ser ner på den som firar sabbaten, och den som firar sabbaten dömer den som inte firar sabbaten.
Ett annat, mycket allvarligare problem får vi om någon vill judaisera den kristna församlingen, som har blivit underställd Guds lag, Kristi lag, och kommer med påbud om olika förordningar från Mose lag. Det leder till villfarelse och vi kommer bort från nåden och in i lagen.
Grundläggande kan vi ge 5 förklaringar på vad sabbaten är.
- Vila
- Minneshögtid
- Sammankomst
- Helgelse/helighet och
- Jubelåret.
Första gången sabbaten dyker upp i Bibeln är i 1 Mos 2:2
1 Mos 2:2 ”Så fullbordades himlarna och jorden med hela sin härskara. På sjunde dagen fullbordade Gud sitt verk som han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, eftersom han på den dagen vilade från hela sitt verk, som Gud hade skapat och gjort.”
Det första ordet är vila, som inte betyder att sluta vara aktiv, utan betyder att upphöra med det du håller på med. Det betyder också att upphöra med världsliga aktiviteter, temporära saker, jordiska handlingar.
Det finns alltså två saker enligt torah man får göra på sabbaten.
- Saker som har att göra med Torah, som Torah säger.
- Att rädda liv eller göra sånt som kan rädda liv. Att vila handlar då inte om att upphöra från arbete, utan att upphöra göra våra världsliga arbeten, våra världsliga saker.
Vi har exempel från Jesu liv som t.ex. i
Mark 6:2 ”
Och när sabbaten kom började han undervisa i synagogan”, och sen började han göra mirakler, bota sjuka på sabbaten. Vila på sabbaten betyder INTE att upphöra med all aktivitet, utan att upphöra med aktivitet som inte har evighetsvärde.
Minneshögtid! Sammankomst!
3 Mos 23:24 ”Säg till Israels barn: I sjunde månaden på första dagen i månaden, skall ni hålla sabbatsvila, en minneshögtid med basunklang, en helig sammankomst.”
Här ser vi två andra koncept, eller tankar bakom sabbaten: En minneshögtid och en helig sammankomst.
Ps 133:1 ”Se, hur gott och ljuvligt det är när bröder bor endräktigt tillsammans.” När Gud är färdig med sitt verk, vill han att vi sätter oss ner tillsammans med honom i gemenskap.
Helgelse/Heliga!
5 Mos 5:12 ”Håll sabbaten, så att du helgar den, så som HERREN, din Gud, har befallt dig.”
Helgelse/helga är att avskiljas för Gud. Det är vad helighet betyder. Inte att vi är ”änglalik” utan synd och köttslighet, men avskild för Gud och hans verk. Att bli änglalik och sluta synda blir ett resultat av helighet – avskildhet för Gud. All helighet är ett resultat av ett mötet med Gud. Det är att dag för dag komma närmre Gud och lära känna honom.
Tanken med jubelåret är frihet, frigöring av skulder, både ekonomiskt och annat. Tanken med sabbaten pekar mot frihet. 3 Mos 25:8-10 talar om jubelåret. Vart 49de år kom jubelåret. Det var försoningsdagen – Yom Kippur. De fångna sattes på fri fot, och de bindande kontrakt som människor var lagligt bundna till, som genom att ge sig i tjänst för att betala en skuld, socialt eller ekonomiskt, upplöstes. Sabbatsåret är alltid kopplat till Messias som skulle komma. Ja, för att få oss att se fram emot det som skulle komma, som Jesus säger i Luk 21:28 ”Men när detta börjar ske, res er upp och lyft upp era huvuden, för då närmar sig er befrielse.”
Sabbaten är också en mini-påsk där judarna bryter brödet och dricker ur bägaren, och ser tillbaka på uttåget/befrielsen ur Egypten och ser fram emot det kommande uttåget/befrielsen genom sin Messias.
Det är likadant med oss vid nattvarden, vi bryter brödet och dricker ur bägaren. På så vis proklamerar vi Herrens död till dess han kommer. Vi ser tillbaka på hans död (vårt uttåg ur världen) och ser fram till hans ankomst (vår slutliga räddning). ”Gör detta till minne av mig” sa Jesus, så det är en minneshögtid och ett jubelår, ett minne och ett smakprov på bröllopsmåltiden.
Jesus är vår sabbatsvila (Hebr 4:1-10), vår helgelse (1 Kor 1:30), vårt offerlamm som skulle slaktas (1 Kor 5:7), vi kommer tillsammans i helig sammankomst i hans namn (Matt 18:20), vi helgas genom honom (Hebr 2:11, 10:14, 1 Petr 1:2) och han är vårt jubelår (Luk 4:18-19)