Före floden
Sidan 20 rad 14 ”Det var en Guds gåva till människan, och Gud, som är kärlek, gav den utan villkor. Det var en äkta gåva.”
Om jag minns rätt så ställde Gud villkor: Och HERREN Gud gav mannen denna befallning: Du kan fritt äta av alla träd i lustgården, men av trädet med kunskap om gott och ont skall du inte äta, ty den dag du äter av det skall du döden dö. 1 Mos. 2:16-17. Hur kan de missa denna viktiga detalj och säga att Gud gav den utan villkor? Jag märker redan här vart det bär iväg. Vi hamnar i förståndets dike och rullar oss bland åsikter och idéer helt utan grund i Ordet. Det här får bli ett varning till den förståndige: Förstår du nu att du inte borde köpt boken? Ok, du har köpt den, men sluta läsa här. Sista varningen, för det kommer fara i väg till nya Satans djupheter.
Sidan 20 rad 36: ”Då visar Gud dig att det bara finns ett sätt för dig att upptäcka ondskans natur, och på så sätt kunna förstå skillnaden mellan det goda och det onda. Du måste i så fall öppna för ondskan att presentera sig på din Mark. Men det är inte vis att göra så, tillfogar han. Om du gör så, kommer du att få problem du måste faktiskt dö.”
Här tas det lätt på hela syndafallet. Gud undervisar Adam och Eva i hur man blir ond, och ger en lättsam förklaring: om du gör så, kommer du få problem, du måste faktiskt dö.
Men med deras exempel på ondskan som ett oupplevt och mystisk sak, blir ju döden precis lika oupplevd och mystisk. De ger som exempel: Du har aldrig mött något annat än fullkomlig kärlek.... så du undrar förstås hur det blir då.
Blir det inte likadant med döden, eftersom du aldrig har upplevt annat än liv? Svammel. I Hos 6:7 säger profeten att Adam bröt mot förbundet och det var inte av nyfikenhet. ”Men dessa har liksom Adam brutit mot förbundet. Sedan dess har de handlat svekfullt mot mig.” Här tar de väldigt lätt på syndafallet och förklarar det som om det skulle vara ett litet ”misstag”. Det var ett brott mot det enda budord de hade: Ät inte av trädet i mitten... inte nog med det. Adam tog inte sitt ansvar att förklara Guds bud för Eva, så hon blev bedragen.
Sidan 21 rad 11: ”Ja”, fortsätter Gud, ”jag har sett till att du kan ta reda på skillnaden mellan ont och gott. Om du äter av trädet där mitt i lustgården, så kommer du ske skillnaden.”
Satans ord läggs nu i Guds mun, och de framställer Gud som frestaren. Men Gud frestar ingen därför att han inte själv kan frestas.
Jak 1:13 Ingen som blir frestad får säga: Jag blir frestad av Gud. För Gud kan inte frestas av den onda och frestar inte heller någon. SRB16.
Det verkar också som Gud i detta avsnittet ger ett reko förslag, som om HERREN Gud ger dem vägen till synden och döden. Hur stämmer detta med andra skriftställen? Nu är de verkligen ute och cyklar, ute på farlig mark. Guds ord säger att människan föll i synd, inte att de tog emot Guds erbjudande om att testa synden och döden. Här drar de alldeles för hädiska slutsatser.
Sidan 21 rad 28: ”Gud ville ge människan en möjlighet att få lära sig något av ondskan. Annars hade han inte behövt plantera Kunskapens träd på gott och ont där, och inte heller låtit barn födas åt Adam och Eva efter fallet.”
Gud skapade människan med fri vilja och gav dem ett budord, men den fria vilja fick ett erbjudande om att bli lika Gud, men det kom inte från Gud, utan från den onde. Jag påminner igen om
Hos 6:7 Men dessa har liksom Adam brutit mot förbundet. Sedan dess har de handlat svekfullt mot mig. SFB98.
Sidan 22 rad 8: ”Det första de drabbades av vad skam. De såg att de var nakna.”
Rom 3:23 För alla har syndat och saknar härligheten från Gud. SRB16.
Sidan 23 rad 18: ”Vi är alltså här för att vi ska lära oss att avslöja och övervinna ondskan. Det kräver vaksamhet. Det kräver förtröstan på Gud.”
Sidan 24 rad 1: ”Men det heter att Gud har försonat världen med sig, alltså inte endast de troende.”
Rom 8:22 För vi vet att hela skapelsen tillsammans suckar och våndas ända till nu. SRB16.
Sidan 25 rad 10: ”Det står inte varför Gud tog emot Abels offer, men inte Kains. Det kan ha berott på brödernas motiv.”
Hebr 9:22 säger att utan blod ges ingen förlåtelse. Abel slaktade ett lamm, medan Kain offrade av vetet. Detta borde Ni veta som har studerat teologi. Abel blev förlåten men inte Kain. Kain var av den onde, han hatade sin bror. Hat jämställs därför med mord. Kain ansåg inte han hade synd och behövde därför inte heller ”slösa” bort ett lamm. Han kom inte till Gud i tro på förlåtelsen, utan med sina egna gärningar och menade att Gud borde acceptera det. Världens första gärningslära!
Sidan 28 rad 25: ”Men Gud övergav inte de ohörsamma som inte trodde på Noas arkbygge. Jesus steg ner i dödsriket och predikade även för dem (1 Petr 3:19-20). om dessa är inkluderade bland de döda som Herren predikade för enligt 1 Petr 4:6 så står det klart att det var evangelium, alltså glädjebudskapet, han predikade.”
Mitt svar:
1 Petr 3:19-20 i vilken han också gick bort och proklamerade för andarna i fängelset, de som en gång i tiden var olydiga, den gången när Gud tålmodigt väntade i Noas dagar medan arken byggdes... SRB16.
1 Petr 4:6 Därför blev ju också evangelium predikat för de döda, för att de visserligen skulle bli dömda enligt människor i köttet, men leva enligt Gud i Anden. SRB16.
Det är skillnad på att få något PROKLAMERAT och att få höra glada nyheter – evangelium predikas. En proklamation är inte samma som predikan. Dödsriket bestod av två avdelningar – Abrahams sköte och pinorummet. De trofasta som hade dött under det gamla förbundet fanns i Abrahams sköte, och de ogudaktiga fanns i pinorummet. Jesus gick först och proklamerade sin seger över synden och djävulen, för att efter det predika de goda nyheterna för de i Abrahams sköte. Dessa tog han med sig upp ur dödsriket, inför Guds tron.
The Holy Remnant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar