Del 3:1 Talmud, En Otroligt Anti-Kristlig Bok!

Del 2 | Del 3:2

---

I det här inlägget tar jag upp

• - Vad Judiska troende möter i Israel.
• - Vad Yeshu betyder.
• - Citat från Talmud angående vår Herre och Frälsare.
• - Hur omskrivningar av Talmud gjorts för att dölja anstötliga berättelser.
• - Vad den judiska bönen Birkat haMenim är.

Jag ger citat från judiskt troende, som t..ex. Dr. Eitan Bar, Professor Israel Shahak, Orna Grinman plus Talmuds egna ord.

Del 3 består av 3 delar som jag lägger ut på bloggen under dagen med några timmars mellanrum.

Vi får inte vara naiva och blunda för detta. Vi får heller inte vara rädda för att ta reda på vad Rabbinsk Judaism är och innebär för oss som tror på Jesus. Rädsla för att stämplas som antisemit eller antisionist ska inte få hindra oss från att samtala om detta.

Frid syskon.

---

 De älskar Bibeln

När vi tänker på Israel tänker vi oftast på judiska rabbiner med svarta hattar och korkskruv. Dem ser så goa ut med sina skägg och verkar så djupt gudfruktiga. Finns det en mer oskyldig skara människor än dessa? De är poster-boys för Israel och allt vi förknippar med Bibeln och ”Det Heliga Landet”. Vi har stor vördnad för dessa som står högt över oss i visdom och insikt, eftersom de har inhämtat mer kunskap än en hedning någonsin kan få. Vi förknippar dem med tusenårig kunskap om Gud och hans vilja. Vi naiva kristna tänker ”Vad fint, de älskar Torah och älskar Gamla testamentet, även om de just nu inte förstår att Jesus är deras Messias som redan har kommit. Men snart, snart kommer de att förstå.”

Hur tar man sig an en sådan sak som är så infekterat och så sammanvuxen med modern kristen tro?

Redan 2014 stötte jag på judiska rabbiner i olika diskussionsgrupper på Facebook. Diskussionerna var tuffa och det fanns inga messianska profetior eller bibliska passager jag kunde använda för att bevisa att Jesus är Messias. Rabbinerna hade svar på allt. De kunde plocka isär varenda argument jag hade. Jag blev väldigt modlös och kunde inte förstå hur jag skulle nå in till dem.

Faktum är, och vad jag lärt mig under åren och särskilt under de senaste 8 månaderna är att de VÄGRAR erkänna Jesus som Messias och de kan ge dig hundra orsaker eller mer, på varför Jesus inte KAN vara Messias. Några av dem har jag översatt och lagt in längre ned.

 Dr. Eitan Bar och One or Israel

Dr. Eitan Bar har skrivit en utmärkt bok i vilken han tar upp rabbinernas invändningar mot kristen tro och messianska profetior – Refuting Rabbinic Objection to Christianity & Messianic Prophecies. Den finns att köpa på AdLibris och kostar 169 kr plus frakt.

Ur boken:

För oss judar som växte upp i Israel, var Jesus och hans ord aldrig en del av våra samtal. Inte i vårt skolsystem, inte i våra synagogor och inte i våra media. Vi har inte heller lätt tillgång till Nya testamentet. Jesus har i hög grad undvikits och gömts undan för vårt folk. 99,7% av den judiska befolkningen i Israel avvisar idag Jesus som Messias. Hur kommer det sig att vårt land, där evangeliet först uppstod, kan vara så starkt emot det? 

Under två tusen år var allt andligt budskap inom judendomen tvungna att gå igenom "portvakterna", de ortodoxa judiska rabbinerna. Rabbinsk Ortodox judendom kommer direkt från "fariséernas" sekt, som Jesus hårt tillrättavisade: 

"Men ve er, skriftlärda och fariseer, hycklare, för ni stänger till himmelriket för människorna! För själva går ni inte in, och de som är på väg in tillåter ni inte heller att gå in." (Matteus 23:13)

Ända sedan Messias var här har rabbinerna i Israel ställt sig i opposition till evangeliet och hindrat budskapet om Jesus. De förhindrar medvetet det judiska folket från att höra om den fria frälsningen genom Hans död och uppståndelse och som erbjuds dem av deras egen judiske Messias. De har gjort mycket för att dölja Jesus och hålla honom som den bäst bevarade hemligheten inom judendomen och hålla vårt folk i ett andligt mörker. Men nu är hemligheten ute. Efter nästan 2000 år kan inte Jesus, eller som vi kallar honom på hebreiska, Yeshua, längre döljas för folket.

Idag når vårt Ministry, ONE FOR ISRAEL, judiska och arabiska israeler precis där de är - online. Vi behöver inte längre rabbinernas tillstånd för någonting. Vi når direkt in till varje israeler och dela de frälsande goda nyheterna om Messias Yeshua genom smartphones, surfplattor och datorer . Tidigare kom evangeliets budskap till Israel utifrån våra gränser, levererade av människor som inte förstod vårt språk, vår kultur, vårt arv eller vårt sätt att tänka. I dag ser budbärarna väldigt annorlunda ut. Nu är det judiska och arabiska israeler som återger evangeliet tillbaka där det började - tillbaka till vårt eget folk Israel. Vi kan förklara evangeliet för vårt folk på ett sätt som kan förstås av dem, på våra egna modersmål, på hebreiska och arabiska som bara israeler kan, och hjälpa vårt folk att förstå vem Yeshua verkligen är.

De ortodoxa rabbinerna i Israel driver en "anti-missionärsorganisation kallad Yad L'Achim, specifikt för att bekämpa spridningen av evangeliet bland det judiska folket. Denna mycket välfinansierade organisation arbetar väldigt nära inrikesministern i den israeliska regeringen. De försöker med alla tänkbara metoder (inte alltid lagliga) förhindra judar från att lämna rabbinsk judendom, och förföljer oss, de judiska troende på Jesus i Israel, obevekligt.

Med mer än 90% av Israels messianska judars namn, foton och adresser  i sitt arkiv, började Yad L'Achim under år 2014 skicka hem tidskriften "Searching" till de troende i Israel. Tidningen innehåller ortodoxa rabbiners invändningar och motargument emot Jesus som Messias och Nya Testamentets trovärdighet, och försöker förlöjliga och förstöra tron på Jesus. Detta fick flera troende judar, även några som hade varit missionärer, att förneka sin tro på Jesus och återvända till rabbinsk judendom.

Under de senaste fem åren bestämde jag mig för att gå igenom alla deras tidskrifter, böcker och videor för att svara på deras argument och bevisa att deras invändningar var falska. Sedan 2015 har vi släppt cirka 150 korta videor där vi delar evangeliet och direkt motbevisar dessa rabbinska invändningar mot Jesus, Nya testamentet och kristendomen. Den här boken är en sammanställning av avskrifter från dessa videor, allt på ett ställe för ditt beaktande. Medan innehållet i denna bok är baserat på fem års akademisk forskning, har jag gjort mitt bästa för att skriva den på ett enkelt, lättläst sätt för att hålla den här boken så kort som möjligt.

Vänligen dela länkar till denna bok :) ~Eitan Bar

Rabbinerna har utarbetat ett utstuderat system av förnekelse som de också lär ut till nästa generation ortodoxa och judar. De skriftlärda har ändrat ord och bokstäver i bibeltexten för att vilseleda och försvaga vårt vittnesbörd med hjälp av skriften, vilket de också ivrigt använder i sin polemik mot kristen tro.

De judiska rabbinerna har haft närmare 2000 år på sig för att komma på orsaker till varför Jesus inte kan vara deras förväntade Messias. Några orsaker härstammar från falska kristnas förföljelse mot det judiska folket, ersättningsteologi, kristen sionism, men också judarnas egen stolthet! De är med andra ord tränade i att förneka den Herre som har friköpt dem. (2 Petr. 2:1) De har ställt Talmud och de äldstes skrifter över Guds eget ord.

Kalla ALDRIG din Herre och Frälsare YESHU!!!

De förbannar Herren Jesus/Yeshua genom att kalla honom Yeshu. Jews For Jesus får förklara hur:

Ända sedan upplysningstiden har Jesus betraktats i ett alltmer positivt ljus av fler och fler judar - inte som Messias, det är sant, men som en bra lärare, en rabbi, "vår bror", kanske som en politisk martyr. Men för länge sedan, trodde de flesta judar att Jesus var en bedragare som ledde Israel vilse, och vissa betraktade honom till och med som en trollkarl. Som en följd kallades han genom århundradena med namnet Yeshu, en ordlek med Hans riktiga namn och som faktiskt är ett akronym som står för Yimmach Shemo Ve-zikro - Må hans namn och minne blottas ut. Han ses fortfarande på det sättet av vissa, särskilt ultraortodoxa judar; men de är dock i minoritet.¹

Några citat från Talmud:

Rabbinsk Judendom är otroligt antikristlig och förnedrar Jesus Kristus och även Maria i Talmud, vilket också Eitan Bar från One for Israel tar upp i en predikan. Den kan ni läsa längre ned. Luk. 19:27 berättar att Jesus visste att fariseerna inte ville ha Honom som kung och det har hållit i sig ända sen dess. Talmud innehåller också historieförfalskning i syfte att förhindra judar komma att till tro på Herren Jesus Kristus, deras egen Messias. Den Babyloniska Talmud beskriver Jesus Nasarens ”många synder” och listan som följer har sammanställts av Boruch Ellison, en talmudisk lärd man som också driver en hemsida som främjar Noahidelagarna. 

Jag citerar:

Han och hans lärjungar utövade trolldom och svart magi, ledde judar vilse och in i avgudadyrkan och han sponsrades av utländska, hedniska makter i syfte att undergräva judisk gudstjänst (Sanhedrin 43a):

Citat slut

Jag skriver ut vad Sanhedrin 43a säger:

OCH EN BUDBÄRARE GÅR FÖRE HONOM, etc. Detta antyder, bara omedelbart före [avrättningen], men inte innan den.² [I motsats till detta] undervisas det att: Kvällen före påsk hängdes Yeshu³. Under fyrtio dagar innan avrättningen ägde rum gick en budbärare ut och ropade: 'Han kommer att bli stenad för att han har utövat trolldom och lockat Israel till avfall. Den som kan säga någonting till hans förmån, låt honom komma fram och be för hans räkning. ' Men eftersom ingenting fördes fram till hans fördel hängdes han på påsken!⁴ - [Rabbi] Ulla svarade: 'Menar du att han var en för vilken ett försvar kunde göras? Var han inte en Mesith [en frestare], som Skriften säger: Du skall inte visa honom någon skonsamhet eller ha förbarmande eller överseende med honom?⁵ Med Yeshu var det dock annorlunda, för han var kopplad till regeringen [eller kungligheterna, d.v.s. inflytelserik].' 

Jag citerar Boruch Ellison:

Han var sexuellt omoralisk, dyrkade statyer av sten (en tegelsten nämns), och blev avskuren från det judiska folket för sin ondska och vägrade att omvända sig (Sanhedrin 107b; Sotah 47a).

Citat slut.

Fotnot till Sanhedrin 107b i Talmud: 

Den ocensurerade utgåvan fortsätter:

Vad med R. Joshua f. Perahjah? - När kung Jannai dödade våra rabbiner, flydde R. Joshua f. Perahjah (och Jesus) till Alexandria i Egypten.

När freden återkom, skickade Simeon f. Shetach bud till honom: 'Från mig, (Jerusalem), den heliga staden, till dig, Alexandria från Egypten (min syster). Min man bor hos dig och jag ligger ödslig.'

Han stod upp, gick och befann sig i ett visst värdshus, där han visades stor ära. "Hur vacker det är denna Acsania!" (Ordet betecknar både värdshus och gästgivare. R. Joshua använde det i första meningen; svaret antar att den andra ska menas.)

Därefter observerade (Jesus) och sa : 'Rabbi, hennes ögon är smala.'

"Usling", tillrättavisade han honom, "gör du så här för att förbinda dig." Han lät fyra hundra trumpeter ljuda och bannlyste honom. Han (Jesus) kom många gånger framför honom och bad: 'Ta emot mig!' Men han ville inte bry sig om honom.

En dag reciterade han (R. Joshua) Shema ', när Jesus kom inför honom. Han tänkte ta emot honom och gjorde ett tecken till honom.

Han (Jesus) tänkte att det var för att stöta bort honom, gick och satte upp en tegelsten och tillbad den.

"Omvänd dig", sa han (R. Joshua) till honom.

Han svarade: "Jag har sålunda lärt av dig: Den som syndar och får andra att synda har ingen möjlighet att omvända sig."

Och en mästare har sagt: 'Jesus, Nasaren, utövade magi och ledde Israel vilse.'

Boruch Ellison fortsätter: 

Våra rabbiner har undervisat och sagt: Låt alltid vänsterhanden skjuta bort och högerhanden dra nära. Inte som Elisa som sköt bort Gehazi med båda händerna (och inte som R. Joshua b. Perahiah som sköt bort en av sina lärjungar med båda händerna) (Sotah 47a .⁷

Citat slut.

Fotnoten till ovanstående citat säger att i äldre manuskript stod det R. Joshua b. Perahiah sköt bort Jesus Nasaréen med båda händerna.

Boruch Ellison fortsätter:

Han lärde sig trolldom i Egypten och för att utföra mirakler använde han förfarande som innebar att han skar sig på kroppen - vilket också uttryckligen är förbjudet i Bibeln.⁸

Citat slut.

Vilket straff har Jesus och Hans följare fått? Den Babyloniske Talmud, Gittin 56b-57a skriver att konvertiten Oneklos genom magi först uppväckte Titus och frågade honom vilket straff han fått. Sedan uppväckte han Jesus och frågade honom vilket straff han fått. Och sen alla andra syndare, vilket då syftar på Jesu efterföljare. Och moralen i denne berättelse är att man aldrig ska ifrågasätta  de Äldste.

Onkelos son till Kolonikos var Titus systerson. Han hade förstånd att omvända sig till judendomen. Han gick och uppväckte Titus från de döda genom magisk konst och frågade honom; "Vem är mest ryktbar i den [andra] världen? Han svarade: Israel. Vad anser du då, sa han, om att ansluta sig till dem? Han sa: Deras ceremonier är betungande och du kommer inte att orka utföra dem. Gå och attackera dem i den [andra] världen så kommer du att ligga över, som det står skrivet, Hennes motståndare har blivit huvudet osv.; den som trakasserar Israel blir huvud. Han frågade honom: Vad är ditt straff [i den andra världen]? Han svarade: Det jag bestämde för mig själv. Varje dag samlas min aska och en dom faller över mig och jag bränns och min aska sprids över de sju haven.

Han gick sedan och uppväckte Bileam⁹ (eufemism för Jesus) genom besvärjelser.¹⁰ Han frågade honom: Vem är mest ryktbar i den [andra] världen? Han svarade: Israel. Vad anser du då, sa han, om att ansluta sig till dem? Han svarade: Du skall aldrig någonsin fråga efter deras välfärd och lycka. Han frågade sedan: Vad är ditt straff? Han svarade: Med kokande varm sperma.

Han gick sedan och uppväckte Israels syndare¹¹ genom besvärjelser. Han frågade dem: Vem är mest ryktbar i den [andra] världen? De svarade: Israel. Vad anser ni då, sa han, om att ansluta sig till dem? De svarade: Sök deras välfärd, sök inte deras skada. Den som vidrör dem vidrör Hans ögonsten. Han sa: Vad är ert straff? De svarade: Med kokande het avföring, eftersom en mästare har sagt: Den som hånar de Äldstes ord straffas med kokande het avföring. Observera skillnaden mellan Israels syndare och profeterna från de andra nationerna som dyrkar avgudar. Det har sagts: Lär från denna incident hur allvarligt det är att skämma ut en man, för Gud åtog sig Bar Kamzas sak och förstörde Sitt Hus och brände Sitt Tempel.¹²

Sanhedrin 106b skriver om Jesus, kallad Bileam, och Pontus Pilatus som Phineas Rånaren. Bileams Krönika syftar på evangelierna.

En viss min¹³ sa till R. Hanina: Har du hört hur gammal Bileam var? - Han svarade: Det sägs egentligen inte, men eftersom det står skrivet: De blodtörstiga och falska skall inte nå sin halva ålder,¹⁴ [det följer att] han var trettiotre eller trettiofyra år gammal.¹⁵ Han fortsatte: Du har sagt rätt; Jag har personligen sett Bileams Krönika, där det står: 'Bileam den lama var trettio år gammal när Phinehas rånaren dödade honom. '¹⁶

Ur fotnoten till versen ovan: [Enligt uppfattningen att alla Bileampassagerna är anti-kristliga i sitt syfte, och Bileam används som ett alias för Jesus, så tas Phinehas Rånaren för att representera Pontius Pilatus, och Bileams Krönika förmodligen att beteckna ett evangelium (v. Herford op. Cit. 72ff.)....]

Om Jesu mor, Maria:

R. Papa observerade: Det här är vad män säger: "Hon som var ättling till prinsar och guvernörer, spelade sköka med snickare.".¹⁷

Citat och sammanställning slut.

Omskrivningar av Talmud blev nödvändiga

På grund av ökande tryck från myndigheterna i Europa, och risken att Talmud skulle förbjudas, ändrades namn och uttryck i Talmud och byttes ut mot eufemismer. Stötande termer byttes ut mot mindre stötande, en omskrivning gjordes för att få behålla Talmud inom judendomen.

Den judiske författaren och professorn vid Hebreiska Universitetet i Jerusalem, Israel Shahak beskriver den judiska historien så här:

Som förklarats ovan måste talmudiska passager riktade mot kristendomen eller mot icke-judar¹⁸ tas bort eller ändras - trycket blev för stort. Det här är vad som gjordes: några av de mest stötande passagen togs bort från alla utgåvor som trycktes i Europa efter mitten av 1600-talet. I alla andra avsnitt ersattes uttrycket 'hedning', 'icke-jude', 'främling' (goy, einoyehudi, nokhri) - som förekommer i alla tidiga manuskript och tryckta versioner samt i alla utgåvor publicerade i islamiska länder – med termer som 'avgudadyrkare', 'hedning' eller till och med 'kanaanitisk' eller 'samaritisk', termer som kan bortförklaras men som en judisk läsare kunde känna igen som eufemismer för de gamla uttrycken.

Allt efter som attacken fortsatte, blev försvaret mer raffinerad, ibland med varaktiga tragiska resultat. Under vissa perioder blev den ryska tsarens censur strängare, och eftersom de såg ovannämnda eufemismer för vad de var, förbjöds också dessa. Därefter ersatte de rabbinska myndigheterna dem med termerna "arabiska" eller "muslimska" (på hebreiska, Yishma'eli - vilket betyder båda) eller ibland "egyptiska", och räknade kallt med att tsarens myndigheter inte skulle invända mot denna typ av missbruk. Samtidigt cirkulerades listor över utelämnade talmudiska ord i manuskriptform, vilket förklarade alla nya termer och påpekade alla utelämnanden. Ibland trycktes en allmän ansvarsfriskrivning på titelsidan för varje volym av talmudisk litteratur, vilket högtidligt förklarade, ibland med ed, att alla fientliga uttryck i den volymen endast var avsedda för antikens avgudadyrkare eller till och med mot de länge försvunna kanaaniterna, inte mot "de människor i vars land vi bor". ~Israel Shahak, Jewish History, Jewish Religion – The Weight of Three Thousand Years, s. 74-75

Orna Grinman

Orna Grinman, en judisk Messias-troende kvinna, skriver på sin blogg en berättelse jag valt att översätta.¹⁹

Följande korta strofer berättar om en händelse som förändrade historiens gång för den messianska judendomen:

”På Rabban Gamliels dagar var kättarna i Israel många, och de orsakade stor skada i Israel och ledde dem vilse. När de såg detta ... (Rabban Gamliel II) och hans följeslagare utformade en välsignelse som var en begäran till Gud att utplåna alla kättare ”(Maimonides, Mishne Torah).

Min kommentar: Här kan du läsa den korta ”välsignelse” Gamaliel II, införde och som läses högt tre gånger om dagen i alla synagogor runt om i världen och kallas Birkat haMinim.

Birkat haMinim

”För den avfällige låt det inte finnas hopp. Och låt den arroganta regeringen med hast ryckas bort i våra dagar. Låt nozerim (vilket betyder: Yeshuas anhängare från Nazareth) och minim förstöras på ett ögonblick. Och låt dem blottas ur Livets bok och inte skrivas in tillsammans med de rättfärdiga. Välsignad är du, Herre, som ödmjukar den arroganta. "Birkat haMinim²⁰

Orna Grinman fortsätter:

Vad fick Rabban Gamliel att komponera denna "välsignelse"?

Efter förstörelsen av templet (70 e.Kr.) blev en rabbinsk domstol känd som ”Sanhedrin” nationens andliga ledarskap. Sanhedrin bestod av Israels äldste, som vägledde nationen så mycket som den romerska guvernören som var stationerad i Syrien ville tillåta. Rabban Gamliel II (son till Rabban Gamliel som nämns i Apostlagärningarna 22:3), fungerade som dess president fram till början av det andra århundradet.

Sanhedrin inkluderade 71 medlemmar. Grundades 57 f.Kr. i Jerusalem. Efter förstörelsen, flyttades det till Yavne (Jamnia) och senare till Galiléen. Sanhedrin genomförde olika förändringar av den judiska livsrutinen, som låg i ruin utan möjligheten att frambära offer till Gud i templet.

En av de revisioner som de inrättade var bönen "Amidah", även känd som "Tfilat Shmone Esreh" (De Arton välsignelserna), som fortfarande proklameras tre gånger om dagen i varje synagoga över hela världen. Först inkluderade bönen 18 klausuler, utformade för att täcka alla möjliga behov för den judiska nationen och den enskilda juden. Rabban Gamliel lade till den klausul som Maimonides nämner ovan (men bönens namn ändrades inte, även då den nu innehöll 19 klausuler).

På den tiden spreds tron på Yeshua runt i hela landet. Det fanns även andra judiska sekter på den tiden, men Rabban Gamliel var särskilt bekymrad över Yeshuas anhängare. Han beslutade att agera hårt mot alla judar som protesterade mot rabbinernas myndighet och de muntliga traditionerna (Torah SheBealPeh). För att sätta en tydlig gräns mellan de två benämnde han alla andra sekter till "Minim".

"Min" - typer

Ordet "Min" betyder "typer" på hebreiska och avser judar som uppfattas av Sanhedrin som kättare. Vissa säger att ordet Min är en förkortning av de hebreiska orden för Troende på Yeshua från Nazareth (på hebreiska: Ma’amin bYeshua haNotzri). Sanhedrin förbjöd folket att göra handel med dem eller associeras med dem på annat sätt.

Hur skulle de veta vilka som var en Min och vilka inte?

Det var just därför de lade till denna klausul i bönen. Denna klausul kallas "The Blessing of the Minim", men det är faktiskt en förbannelse. Den tidigaste versionen av denna klausul hittas i Cairo Genizah (gamla judiska arkivet som finns i Kairo):

”För den avfällige låt det inte finnas hopp. Och låt den arroganta regeringen med hast ryckas bort i våra dagar. Låt nozerim (vilket betyder: Yeshua från Nazareths anhängare) och minim förstöras på ett ögonblick. Och låt dem blottas ur Livets bok och inte skrivas in tillsammans med de rättfärdiga. Välsignad är du, Herre, som ödmjukar den arroganta. "Birkat haMinim

Ordet "Nozerim" visas här sida vid sida med ordet "Minim", men togs senare bort och visas idag inte längre i bönerna som bes i synagogorna. Meningen bakom denna "välsignelse" har dock inte förändrats.

Hur fungerade ”välsignelsen”?

På Rabban Gamliel II:s tid bad de som trodde på Yeshua fortfarande i synagogorna tillsammans med andra judar. De som vägrade att proklamera denna "välsignelse" avslöjades därigenom, vilket gav dem två alternativ: förneka Yeshua eller bli utestängda från synagogan, det omgivande samhället och sina familjer.

NT ger några intressanta hint till denna "välsignelse"

Joh. 9:22 Detta sa hans föräldrar, därför att de fruktade för judarna. För judarna hade redan då kommit överens om, att om någon bekände honom vara Kristus, skulle han uteslutas ur synagogan.

Joh. 12:42 Men ändå fanns det många också bland rådsherrarna som trodde på honom. Men de bekände det inte, för fariseernas skull, för att de inte skulle bli uteslutna ur synagogan...

Joh. 16:2 De ska utesluta er ur synagogorna, ja, den tid kommer, när var och en som dödar er ska tro att de utför en tjänst åt Gud.

Så långt Orna Grinmans beskrivning av Birkat haMinim. Gamaliels sluga sätt att pressa fram vem som var Jesus-troende kan få stå som en fingervisning för hur vi i framtiden kommer pressas att bekänna vår tro på Jesus. Måtte vi bestå provet och aldrig förneka vår Herre och Frälsare.

I nästa del får Dr. Eitan Bar förklara lite av ursprunget till hatet mot kristendomen. I tillägg kommer vi få läsa vad rabbinerna tror, anser och gör.

Del 2 | Del 3:2

Fotnoter

---

1 https://jewsforjesus.org/publications/newsletter/newsletter-mar-2008/yeshua-or-yeshu-what-does-it-mean/

2 E.g., not forty days before. The two passages that follow have been expunged in all censored editions. [As to the historical value to be attached to them, v. Klausner, Jesus. p. 27ff.]

3 [Ms.M. adds the Nasarean'.]

4 [A Florentine Ms. adds: and the eve of Sabbath.]

5 Deut. XIII, 9.

6 Talmud, Sancino Edition, Sanhedrin 107b Fotnot.

7 Talmud, Sancino Edition, Sotah 47a MSS. and old editions read Jesus the Nazarene. R. T. Herford sees in Gehazi a hidden reference to Paul. Cf. his Christianity in Talmud and Midrash, pp. 97ff.

8 Talmud, Sancino Edition, Shabbos 104b

9 Jesus

10 Besvärjelser, Magisk formel, Magisk Sång.

11 Bileams följare.

12 Babylonian Talmud Gittin 57a

13 Min = Heretiker, v. Glos. Babylonian Talmud.

14 Ps. LV, 24. Babylonian Talmud.

15 cf. p. 471, n. 1.Babylonian Talmud.

16 Babylonian Talmud Sanhedrin 106b. Ur fotnoten till versen ovan: [Enligt uppfattningen att alla Bileampassagerna är anti-kristliga i sitt syfte, och Bileam används som ett alias för Jesus, så tas Phinehas Rånaren för att representera Pontius Pilatus, och Bileams Krönika förmodligen att beteckna ett evangelium (v. Herford op. Cit. 72ff.)....]Denna åsikt bestrids emellertid av Bacher och andra: jfr. Ginzberg, Journal of Biblical Literature, XLI, 121.]

17 Talmud, Sancino Edition, Sanhedrin 106a (fotnot) Herford, Kristendomen i Talmud, s. 48, föreslår att Bileam ofta används i Talmud som en typ för Jesus (v. Också s. 64-70 Även om inget namn nämns för att visa vilken kvinna som menas, kan Jesu mor hänvisas till, vilken teori stärks av uttalandet som hon parade sig med en snickare. (München MS. Har [H] i marginalen istället av [H], dvs singular i stället för plural.) Babylonian Talmud.

18 In the end a few other passages also had to be removed, such as those which seemed theologically absurd (for example, where God is said to pray to Himself or physically to carry out some of the practices enjoined on the individual Jew) or those which celebrated too freely the sexual escapades of ancient rabbis.

19 https://ornagrinman.com/

20 https://ornagrinmandotcom.files.wordpress.com/2016/01/update-97-january-2015-birkat-haminim-a-blessing-or-a-curse.pdf En messiansk judisk kvinna berättar.

---

Share:

Läs Mer

Del 2 Fariseerna

---

Nytt inlägg i min serie.
Jag tar upp

• Historiska bakrunden
• Vem Fariseerna var.
• Vem Fariseerna är.
• Chabad-Lubavitch.
• Hur Jesus ser på det.
• Myten om den Muntliga Lagen (Talmud)
• One for Israels bemötande av Rabbinsk Judendom.
• Plus några invändningar mot felaktig tolkning av vissa Bibelverser.

Vi får inte vara naiva och blunda för detta. Vi får heller inte vara rädda för att ta reda på vad Rabbinsk Judaism är och innebär för oss som tror på Jesus. Rädsla för att stämplas som antisemit eller antisionist ska inte få hindra oss från att samtala om detta.

Frid syskon.

---

Fariseerna 

Matt. 23:13 Men ve er, skriftlärda och fariséer, hycklare, för ni stänger till himmelriket för människorna! För själva går ni inte in, och de som är på väg in tillåter ni inte heller att gå in.

Jag känner att jag behöver lägga grunden för den här serien genom lite historiska texter och börjar därför med Fariseerna!

Vilka var fariseerna, var kom de ifrån, vad trodde de? Fariseerna var en av tre större sekter inom judendomen som uppstod under den andra tempelperioden. Sadducéerna och Esséerna var två andra. Fariséerna verkar dyka upp runt år 150 f.Kr. under vad som kallas den Hasmoniska perioden. Enligt deras muntliga lag, har de fört vidare sin tradition sedan Mose tid, och menar sig kunna spåras ända tillbaka till Adam.

Fariséerna lyckades få politisk, rättslig och religiös kontroll över nationen Israel genom det styrande Sanhedrin, som vi känner igen från Skriften som det Stora rådet. Enligt Bibeln var det prästernas uppgift att styra Israel. Fariseernas slutliga seger över prästerna, alltså sadduceerna, kom lägligt vid templets förstörelse år 70 e.Kr. Då befanns sig prästerskapet i ett förvirrande vakuum.

Dödehavsrullarna skrevs under den Hasmoniska perioden, och innehåller en beskrivning av fariseerna, skriven av Esséerna: Efraims bedragare, som genom sina lögnläror, falska tungor och bedrägliga språk kommer vilseleda många. Fariseernas ledare beskrivs i dödehavsrullarna som ”en bedrägeriets förkunnare”, ”En föraktets människa”, som ”föraktade den skrivna Torah”.

Under drottning Alexandra av Jerusalem, regent från år 76-67 f.Kr.1,  (hebr. Drottning Shlom-Tzion), fick fariseerna allt större makt och började sprida sina läror och påtvinga dem på folket. Hon var judarnas sista regent innan romerna ockuperade landet. Josephus Flavius skriver att drottning Alexandra gav fariseerna full auktoritet över folket och förnyade alla deras traditioner. Hon insatte också sin äldste son Hyrcanus som överstepräst, tillät fariseerna göra vad som helst och befallde folket att underordna sig dem.2

Sadduceerna fruktade fariseerna, även om de ansvarade för templet. Fariseerna förkastade många av sadducéernas förordningar och påtvingade dem nya traditioner.

Chabad-Lubavitch,3 en Ultra-Ortodox organisation och fariseernas arvtagare, förklarar ur sin synvinkel vad som hände och hur situationen var mellan de olika sekterna under Andra Tempelperioden:

Det var en era med stor politisk omvälvning internt, med en pågående kamp för överhöghet bland olika grupper av judar. De judiska fraktionerna kristalliserades i fyra sekter:

Fariséerna leddes av rabbinerna och Sanhedrin (rabbinens högsta domstol). Ordet "farisée" kommer från det hebreiska ordet perushim, "separatister." Det finns olika synpunkter på ordets etymologi. En förklaring är att de skilde sig från världens dårskap och glädje. En annan är att de var noga med att upprätthålla rituell renhet och skilde sig från dem som inte strikt följde dessa lagar.

Sadducerarna avvisade den muntliga Torah och ledarna för rabbinerna. Många av dem var rika präster och de tog kontroll över prästadömet och köpte ibland vägen till Översteprästens ämbete. De som ville bli vän med romarna var mestadels sadduceerna.

Medan det första templet förstördes på grund av avgudadyrkan, olagliga förhållanden och mord, tillskriver våra Äldste förstörelsen av det andra templet det grundlösa hat som rådde bland judarna. Om judarna hade förenats, skulle de ha förtjänat Guds beskydd. De skulle ha motstått romarna. Det var fraktionen bland judar som slutligen ledde till förstörelsen av det andra templet.4

Rabbi Yosef Eisen5 från Chabad-Lubavitch förklarar det så här:

Det fanns fyra primära grupper av judar under stora delar av andra templetiden: fariséer, saddukéer, Amei Haaretz och Essenerna. Fariséerna, kända som Perushim eller Chaverim, bestod av de Äldste och den stora majoriteten av det judiska folket som var lojala mot Torah och följde de Äldste. Denna grupp kallades Perushim, vilket betyder separat, eftersom de var noga med att inte komma i kontakt med människor som kanske inte var rituellt rena.

Sadducéerna, eller Tzadokim (för efterföljare av apostaten Tzadok), var en rik och mycket mäktig minoritet som hade stort politiskt inflytande i proportion till deras antal. De tydligt och öppet visade deras misstro mot de rabbinska tolkningarna av den muntliga lagen och perverterade medvetet utövningen av Torah. Till exempel offrade Sadducén Kohanim Gedolim Yom Kippurrökelsen genom att först placera den på kolen i en panna utanför Kodesh HaKodoshim och sedan föra den in, och därmed trotsade Torahlagen som anger det motsatta. Genom att göra detta skulle Kohen Gadol onekligen dö. Ändå var Sadduceeserna så inriktade på att bevisa Tora fel att de fortsatte i sin felaktiga utövning. Faktum är att Talmud säger att mer än 300 Kohanim Gedolim tjänade under det andra templets period, i motsats till endast 18 för första templet, även om varje helgedom varade ungefär lika länge.

Under Sukkot6 kunde Sadducéernas Kohanim7 vägra att hälla offervatten på altaret, eftersom denna speciella offertjänst var en del av den muntliga traditionen som inte uttryckligen nämns i den skriftliga Torahen. Dessutom tolkade Sadducee-kontrollerade domstolar versen (2 Mos. 21:24) "Ett öga för ett öga" bokstavligen, istället för dess traditionella betydelse att skador kräver monetära betalningar.

Under Pesach 8, speciellt på den andra dagen av högtiden, kräver Torah ett kornoffer som kallas omern. Toran använder termen "dagen efter sabbaten" (3 Mos. 23:15) för att hänvisa till omern, som den muntliga lagen tolkar som dagen efter Pesachs första dag, oavsett vilken veckodag det är. Sadducéerna följde dock den bokstavliga betydelsen av versen och förde omern på en söndag.

Dessutom, och tydligt mest avskyvärda, var Sadduceeserna inte bara en kättare grupp. Istället utnyttjade de alla möjligheter att förfölja de Äldste.

Amei Haaretz (singular, Am Haaretz), bokstavligen människor på jorden, var observanta judar som inte var utbildade i de intrikata lagarna om rituell renhet och att lägga undan tionde (maaser). Som ett resultat kunde judar som noggrant höll dessa lagar inte komma i fysisk kontakt med Amei Haaretz eller äta deras mat. Denna sociala utrysning, nödvändig som den var, orsakade stor förargelse mellan fariséerna och Amei Haaretz. Trots sådana dåliga känslor följde Amei Haaretz emellertid i allmänhet de Äldste.

Däremot var Essenes en liten splintergrupp som bodde i isolerade ökengrottor och praktiserade extrem askes på sätt som inte hade någon grund i judisk lag. En del historiker spekulerar i att Yeshu9 (Jesus) kan ha varit medlem i denna grupp. År 1947 hittades rullar i grottor vid Qumran som innehöll apokalyptiska visioner som kan ha haft Esseiskt ursprung.

Av ovanstående texter kan vi få en inblick i det förakt och hat dessa två sekter hade för varandra. Och Chabad erkänner också i sina texter hur den muntliga lagen stod över den skriftliga, och hur sadduceerna försökte stå emot den genom att följa Mose lag. 

Tyvärr hittar vi inte beskrivningar av det andra templets tid skriven av sadduceerna. Men utifrån de texter vi har från historien förstår vi att det var en maktkamp mellan sadduceerna och fariseerna, där de sistnämnda avgick med segern. Och när templet förstördes år 70 e.Kr. avgjordes striden eftersom sadduceerna inte längre kunde förrätta sin prästtjänst i templet. Fariseernas muntliga lag ersatte den skriftliga, synagogorna ersatte templet, och rabbinerna ersatte prästerna. Nu hade fariseerna fullständig kontroll över folket, som nu var beroende av deras tolkningar av Skriften. Den muntliga lagen skrevs sedan ned på grund av den förföljelse som uppstod under romarna. Det var av rädsla för att de Äldste skulle dö ut och den muntliga lagen försvinna med dem.

Det var under den perioden Jesus påbörjade sin tjänst, och fariseerna och saducéerna var ofta i konfrontation med Honom. Sadduceerna hade redan förlorat kontrollen över folket när drottning Alexandra gav kontrollen till fariseerna. Ändå ser vi hur båda grupperingarna gaddade sig samman mot Jesus, för nu fick de en gemensam fiende. 

De var förblindade genom sina själviska ambitioner. Förhärdelse hade drabbat en del av dem (Rom. 11:25). Hebreerbrevet 3:13 säger att vi förhärdas genom syndens makt att bedra. Och det är genom att hålla fast vid vår synd vi förhärdar oss, vilket en del av det judiska folket, och främst fariseerna, gjorde sig skyldiga till. Judarna, alltså de skriftlärda, fariseerna och prästerna som höll till i Jerusalem, visste att Jesus var Messias, men de förhärdade sina hjärtan. Han ofta gick emot deras fäderneärvda människobud, avslöjade deras korruption och kärlek till pengar (Luk. 16:11). 

Vi ser

Joh. 10:41 Jesus sa till dem: Om ni vore blinda skulle ni inte ha någon synd. Men nu säger ni: Vi ser. Därför står er synd kvar.

De påstod sig ”se”, och med det visade de att de visste att Jesus var deras Messias. I en liknelse avslöjar Jesus deras hjärtan och onda avsikter: 

Det var en jordägare, som planterade en vingård och satte ett stängsel omkring den, och grävde ut en vinpress därinne och byggde ett torn, och arrenderade ut den åt vinodlare och for utomlands. När nu skördetiden kom, skickade han sina tjänare till vinodlarna för att de skulle hämta dess frukt åt honom. Då tog vinodlarna fast hans tjänare. En piskade de och en annan slog de ihjäl och en annan stenade de. Åter skickade han andra tjänare, fler än de första. Men de gjorde med dem på samma sätt. Och till sist skickade han sin son till dem och sa: De kommer att ha respekt för min son. Men när vinodlarna fick se sonen, sa de till varandra: Denne är arvingen. Kom, låt oss döda honom och ta hans arv. Och de tog fast honom, drev ut honom ur vingården och dödade honom. Matt. 21:33-38

Men de ville inte förlora sin makt över folket eller templet (Joh. 11:48). Jesus undergrävde deras auktoritet när Han undervisade folket ur Skrifterna. Han hade inte indoktrinerats i deras Yeshivas, de sade ”Hur kan han känna Skrifterna, han som inte har studerat?” (Joh. 7:15). Det var nämligen genom sina avancerade och svårförståeliga tolkningar av Torah och Tanach dem utövade sin makt. De skriftlärda undervisade genom den muntliga lagens linser och hade lagt tunga bördor på folket (Matt. 23:4). 

Evangelisten Markus skriver: Och de (folket) blev mycket förvånade över hans lära, för han undervisade dem så som en som har auktoritet och inte så som de skriftlärda. (Mark. 1:22). De gånger vi läser Ni har hört det är sagt... hänvisar Jesus till den muntliga lagen vilket fariseerna och de skriftlärda påtvingat folket. Jesus visade ingen respekt för sådana människobud utan avslöjade deras påhittade lära varhelst Han fick möjlighet. Varje sabbat botade Han de sjuka, och fariseerna blev ursinniga och planerade hur de skulle döda Honom. Det verkar vara ett centralt tema i Jesu liv: att bota sjuka på sabbaten. Men deras hjärtan hade avvikit från HERREN: Mark. 7:6 Han svarade och sa till dem: Rätt har Jesaja profeterat om er, ni hycklare, som det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig.

Fariseerna hade lagt nästan 3 000 extra budord bara kring sabbaten; som hur långt man får gå på en sabbat; vad som var arbete, om man fick tända upp en eld etc.. Jesus visade genom sina gärningar att Gud bryr sig om människan, och botad därför även på sabbaten, för det var inte goda gärningar Han ville skulle upphöra, utan det var världsligt arbete och sådant som tog tid bort från Hans gemenskap med dem. [Fördjupning Guds Lag och Kristi Lag – Guds Tio Budord]. 

Den judiska, ortodoxa författaren Chaim Schimmel skriver i sin bok ”Den Muntliga Lagen”10: ”Judarna levde aldrig enligt de faktiska ord skrivna i Torah, utan enligt rabbinernas traditioner.”11

Den judiske professorn Avigdor Shinan från Hebrew University i Jerusalem säger. ”Vår teologi är inte Tanachs teologi. Traditionen som vi följer idag är inte traditionen i Tanach, det är de Äldstes traditioner. Sabbatslagar, kashrutlagar, listan kan göras lång, det finns inte i Skrifterna, inte i Tanach. I Tanach finns ingen synagoga, ingen Kaddish, ingen Kol Nidre, ingen Bar Mitzvah, ingen Tallit. Allt som någon skulle definiera som judiskt och söka efter ursprunget; hittar det inte i Tanach, utan hittar det i de Äldstes litteratur. Det var där allt började. Var är judendomen i Tanach? Moses kallades inte en jude. Abraham kallades inte en jude. Inte David, heller. Endast Mordechai, ”Juden Mordechai”, och det är i slutet av Tanach under den persiska tiden. ”(Prof. A. Shinan).12

One for Israel går emot myten om ”Den av Gud givna Rabbinska Muntliga Lagen” i en av sina videos. Den öppnar så här: 

Har du någonsin undrat om den judiska judiska religionen som vi alla känner idag är samma judendom som utövades på biblisk tid, på Mose och profeternas tid?13

Under de senaste 2000 åren har den gemensamma termen "observant", vad gäller Torah eller buden, inte riktigt betytt vad de flesta tror att det betyder. Numera är det helt enkelt omöjligt att följa Torahns bud eftersom de kretsar kring templet, tabernaklet, prästadömet, altaret och hjärtat i allt: att offra offer för att försona våra synder.

Inget av detta fanns efter att templet förstördes för 2000 år sedan. Idag representerar uttrycket ”iaktta Torahs bud” människor som följer rabbinska regler. Det finns nästan ingen anknytning till Moses och hans urgamla budord. Sanningen är att rabbinerna har spelat en mycket sofistikerad och bedräglig plan mot nationen Israel: De fick oss alla att tro att traditionerna enligt de rabbinska reglerna, som uppfanns av dem, i själva verket är "Mose lag".

Jag lägger ut min översättning här för den som vill läsa vidare vad One for Israel avslöjar om rabbinerna. 

Som ni nog har förstått vid det här laget, är dagens rabbiner samma fariséer som motarbetade, förföljde Herren och Hans lärjungar för 2 000 år sedan. Rabbinsk judendom är fariséernas surdeg i full blom, en falsk lära som Jesus varnade oss för när han sa: Se till att ni aktar er för fariseernas och sadduceernas surdeg.... Hur kommer det sig, att ni inte kan förstå, att det inte var om bröd då jag sa till er: Akta er för fariseernas och sadduceernas surdeg? Då förstod de, att han inte hade sagt att de skulle akta sig för surdeg i bröd, utan för fariseernas och sadduceernas lära. Matt. 16:6

Jag öppnade det här avsnittet med att citera från Matt. 23:13 ”Men ve er, skriftlärda och fariséer, hycklare, för ni stänger till himmelriket för människorna! För själva går ni inte in, och de som är på väg in tillåter ni inte heller att gå in.” Och det har fariseerna lyckats med när det gäller det judiska folket. De har lyckats stänga till himmelriket för folket, de har hindrat människor från att gå in, de har undanhållit dem deras Messias, som försonat dem med deras Gud, och lyckats indoktrinera ett helt folk att tro på den muntliga lagen, att Talmud är Guds högsta auktoritet som bara rabbinerna kan tolka. 

Fariseerna har även skapat ett hat och förakt för Herren Jesus Kristus genom sina falska berättelser och propaganda om Honom i sina skrifter. De flesta ultra-ortodoxa rabbiner arbetar aktivt för att häda Jesus och Hans verk på korset. Men tyvärr, idag är det vanligt att kristna lyssnar till, och tar in judiska rabbiner i sina församlingar, eller att deras böcker läsas i kristna kretsar. Att rabbinerna kallar sig messianska judar är inget bevis för att det tror Jesus är Messias. Det har sedan länge funnits messianska judar inom judendomen som förnekar Jesus Kristus, och motarbetar evangeliet. Två exempel på messiansk judendom är Chabad-Lubavitch och Gush Emunim. Det finns också messianska judar som har läpparnas bekännelse av att Jesus är Herren, men som undervisar ur Talmud, haZohar och andra judiska Skrifter. Det tryggaste sättet för oss att känna igen en sant troende messiansk jude är om denne undervisar ur både Gamla och Nya Testamentet och lämnar Talmud och judisk mysticism åt sidan. Om judiska myter blandas in och lärs ut är det ett varningstecken. Du kommer bli chockad när jag tar upp vilka kristna läror som har sitt ursprung i Talmud och Kabbalah. 

Vidare, jag har ofta läst sådana som kallar det judiska folket för ”Jesu minsta bröder”. Men detta är inte skriftenligt! Jesus sa att Johannes var den störste profeten på Gamla Testamentets tid, men att den som är minst i himmelriket är större än han (Joh. 11:11), vilket handlar om pånyttfödelsen och inte om fysisk härkomst. Detta handlar om den som ödmjukar sig och är den andres tjänare. Den jude som förkastar Jesus som Messias tillhör inte Gud, utan har brutits bort på grund av sin otro och kan därför inte vara Jesu minsta bröder. Johannes skriver: Var och en som förnekar Sonen har inte heller Fadern. Den som bekänner Sonen har också Fadern. (1 Joh. 2:23). Jesus ställer just den frågan i Matteus 12:48-50 Vem är min mor, och vilka är mina bröder? och svarar också på den Och han räckte ut sin hand mot sina lärjungar och sa: Se, min mor och mina bröder! För var och en som gör min himmelske Faders vilja, som är i himlarna, är min mor, syster och bror. Det är alltså inte den biologiska släktskapen han talar om, utan trons släktskap genom Andens pånyttfödelse. Och Paulus skriver i Rom. 8:9. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom.

En ofta använd bibelvers är Johannes 4:22, som används som bevis för att vi måste tillbaka till judendomen och under rabbinerna för att verkligen förstå djupet i vår kristna tro. Detta är en mycket förvrängd sanning. Visserligen underlättar det vår förståelse för Bibelns berättelser om vi har en djupare förståelse för Mose lag, t.ex. matlagarna eller offersystemet, men det har inget med vår frälsning att göra. 

Joh. 4:22 Ni tillber det ni inte känner. Vi tillber det vi känner, eftersom frälsningen (Yeshua) kommer från judarna.

Jesus säger här att det är Han som är Frälsningen och kommer från judarna. Hans namn Yeshua betyder på hebreiska Frälsning. Ingen rabbi kan ge oss frälsningen, ingen kristen kan ge oss frälsningen. Bara Jesus (Yeshua). Så versen säger INTE att frälsningen bara kommer från judarna, utan Yeshua kommer från judarna. Denna vers används ofta till försvar för att lyssna på judiska rabbiner. Men det bör vi absolut inte göra. Dessa har inte den Helige Ande och därför talar en annan ande genom dessa.

Rom. 1:16 används också för att ge en felaktig fokus på judarna: För jag skäms inte för Kristi evangelium, för det är Guds kraft till frälsning för var och en som tror, först för juden, så också för greken.

Men Paulus förklarar senare vad först för juden betyder. Denna vers påstår absolut inte att juden är bättre och viktigare än de hednakristna. Vi behöver läsa vidare för att förstå vad ”juden först” betyder.

Rom. 2:9-11 ...nöd och ångest över varje människosjäl som gör det som är ont, juden först men också hedningen. Men härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden först men också hedningen. För Gud gör ingen skillnad på människor.

...nöd och ångest över varje människosjäl som gör det som är ont... Vi ser att juden ska dömas först. Det eftersom de fick lagen och budorden först och om de ändå förkastar evangeliet kommer de vara först att dömas. Gud gör inte skillnad på människor, jude och grek, jude och hedning är lika inför Gud. Ansvaret Gud lade på det judiska folket genom lagen och budorden som Han gav genom Mose, gör att de kommer dömas först. 

Men vi är alla ett i Kristus, och en ny skapelse (Ef. 2:15 …då han i sitt kött tog bort fiendskapen, nämligen lagen med dess bud och föreskrifter, för att han av de två skulle i sig själv skapa en ny människa och så skapa frid.). Många missbruker dessa verser och menar att judarna måste vara väldigt speciella, så låt oss därför följa dessa rabbiner. 

 Juden är inte bättre än hedningen, det är inte vad Rom. 1:16 säger. Samtidigt är inte hedningen bättre än juden. Vi är alla delaktiga i samma frälsning och delaktiga i samma arbete att bärga in skörden. 

Alltså, Yeshua kommer från judarna, men judarna kan inte ge frälsning. Därför bör vi vara på vår vakt och inte låta oss dras med i deras följe. 

Sök inte tradition utan Helige Andefyllt undervisning.

Del 1 | Del 3:1

Fotnoter

---

1. https://en.wikipedia.org/wiki/Salome_Alexandra

2. Antiquities of the Jews, Chapter 16.

3. https://en.wikipedia.org/wiki/Chabad_Lubavitch

4. https://www.chabad.org/library/article_cdo/aid/953558/jewish/The-Four-Factions.htm

5. https://www.chabad.org/library/article_cdo/aid/2832612/jewish/Pharisees-and-Sadducees-Jewish-Factions-During-the-Hasmonean-Period.htm

6. Lövhyddohögtiden.

7. Kohen – Präst i singular. Kohenim i plural.

8. Påskhögtiden.

9. För länge sedan, trodde de flesta judar att Jesus var en bedragare som ledde Israel på vilse, och vissa betraktade honom till och med som en trollkarl. Följaktligen kallades han genom århundraden med namnet Yeshu, en ordlek med Hans korrekta namn som faktiskt är ett akronym som står för Yimmach Shemo Ve-zikro - Må hans namn och minne blottas ut. Han ses fortfarande på det sättet av vissa, särskilt ultraortodoxa judar; de är dock i minoritet. https://jewsforjesus.org/publications/newsletter/newsletter-mar-2008/yeshua-or-yeshu-what-does-it-mean/

10. https://www.bokus.com/bok/9781592645343/the-oral-law/

11. https://www.oneforisrael.org/bible-based-teaching-from-israel/the-talmud-rabbinic-tradition-vs-the-new-testament/

12. https://www.oneforisrael.org/bible-based-teaching-from-israel/the-talmud-rabbinic-tradition-vs-the-new-testament/

13. https://youtu.be/Pe5Vw3EtnEE

---

Share:

Läs Mer

One for Israel - Avslöja Myten om ”Den Av Gud Givna Rabbinska Muntliga Lagen/Oral Law”

 

Har du någonsin undrat om den judiska judiska religionen som vi alla känner idag är samma judendom som utövades i biblisk tid, i Mose och profeternas tider?

[Video längst ned]

Under de senaste 2000 åren har den gemensamma termen "observant", vad gäller Torah eller buden, inte riktigt betytt vad de flesta trott det betyder. Numera är det helt enkelt omöjligt att följa Torahns bud eftersom de kretsar kring templet, tabernaklet, prästadömet, altaret och hjärtat i allt: att offra offer för att försona våra synder.

Inget av detta fanns efter att templet förstördes för 2000 år sedan. Idag representerar uttrycket ”iaktta Torahs bud” människor som följer rabbinska regler. Det finns nästan ingen anknytning till Moses och hans urgamla budord. Sanningen är att rabbinerna har spelat en mycket sofistikerade och bedräglig plan mot nationen Israel: De fick oss alla att tro att traditionerna enligt de rabbinska reglerna, som uppfanns av dem, i själva verket är "Mose lag".

Under de närmaste minuterna kommer vi att bevisa för er att Mose lag och rabbinsk lag inte har något att göra med varandra och att ”Muntlig lag” aldrig gavs av Gud på berget Sinai, och att det inte är något mer än en urban legend.

Under bibelns tid, en vecka före Yom Kippur, skulle översteprästen lämna sitt hem och åka till en lugn plats, där han kunde förbereda sig på en andlig nivå. På grund av Yom Kippur, fick inte översteprästen sova. Han skulle gå in i det Allra Heligaste endast en gång på året för att offra ett offer. För det första skulle han behöva offra först för sig själv. Och sedan, en get, för att försona nationens synder. Israels folk skulle fasta i solidaritet. Fasta var en marginell, symbolisk gest, och inte tänkt att försona nationens synder under det året. Offerblodet på altaret var det som försonade Israels nationers synder. Fasta var Israels sätt att uttrycka sin djupa, sanna och innerliga ånger och förlita sig på offrandet.

Enligt traditionen, när Yom Kippur  kom mot sitt slut, väntade nationen på den "Officiella Tecknet": Ett officiellt godkännande från Gud att han hade accepterat offret och att förlåtit nationens synder. Vad var det för godkännandet? En röd tråd som hänger i templet. En scharlakansröd tråd blev vit. Det var så översteprästen och hela nationen visste att Gud hade accepterat deras Yom Kippur-offer. Folket skulle dansa, fira och vara glada. Deras synder hade utplånats och förlåtits för ytterligare ett år.

Hazal beskriver i Gemara följande: Cirka 40 år innan templet förstördes, som förstördes år 70 e.Kr., slutade samma röda tråd, den scharlakansröda tråden, bli vit. Detta orsakade nationens ledare stor oro. Från år 30 e.Kr. slutade Gud att ge sitt godkännande på Yom Kippur. Den scharlakansröda tråden blev inte längre vit. Gud var inte längre villig att ta emot Yom Kippur-offret. Från år 30 e.Kr. slutade Gud att bo i templet, som 40 år senare också förstördes. Kommer du ihåg vad som hände omkring år 30 e.Kr.?

Därefter fick rabbinerna återuppfinna judendomen på ett sätt som skulle fungera även utan Guds godkännande. Även om de behöll termerna "judendom" och "Torah", hade essensen förändrats. Det var inte längre Torahn skriven av Moses. Istället, från och med nu, fanns det "muntlig lag". Plötsligt fanns det inte längre behov av altaret, templet och offer för försoning och förlåtelse. Numera räcker det med att donera pengar till en Yeshiva och hoppa över två måltider per år. Låt oss gå tillbaka till tiden för det andra templet. På den tiden hade judendomen många inriktningar, varav den mest dominerande var fariseernas sekt. Fariséerna växte genom åren och drev de andra judiska intriktningarna åt sidan. Idag känner vi alla den sekten under namnet ”Rabbinsk Judaism”.

Efter förstörelsen av det andra templet blev farisé sekten rabbinsk judendom och baserades inte längre på en gudomlig himmelsk uppenbarelse, som det var på Moses, fädernas, kungarnas och profeternas tid. De nya ledarna för den judiska världen valde då medvetet att bryta sig loss från Bibeln. Vissa av er kanske tycker det är förvånande, men det är vad Talmud själv beskriver.

En berömd och avgörande berättelse i Talmud visar hur rabbinernas auktoritet överskuggade Guds auktoritet, och med all kraft och medel tog bort Guds titel som Suverän Gud och gjorde sig själva till de nya gudarna.

Berättelsen beskriver den berömda debatten mellan Rabbi Eliezer och Rabbi Yehoshua, angående en ugn. Debatten kom från en fråga ställd av en man som ägde en smältugn. Han förstorade den genom att bryta den i bitar och sedan återmontera den med sand för att skapa en större ugn. Debatten inför Sanhedrin var huruvida den nya ugnen var kosher eller oren. Talmud specificerar att rabbinen Eliezer hade framfört ”varje tänkbart argument” och bevisat att ugnen i själva verket var kosher. Men de allra flesta rabbinerna i Sanhedrin accepterade inte hans argument och hävdade att ugnen INTE var kosher. Rabbin Eliezer fortsatte med att bevisa sitt påstående med övernaturliga tecken: Ett johannesbröd träd ryckte sig själv upp med rötterna på ett mirakulöst sätt och återplanterade sig på andra sidan av domstolen. En vattenkanal flöt uppåt. Men historiens höjdpunkt var när rabbinen Eliezer ropade: "Om Halachah håller med mig, låt det bevisas från himlen." Och då talade Gud från himlen och sade: "Varför bestrider Rabbi Eliezer med vilken Halachah alltid håller med? ” Vilket betydde, Gud ropade från himlen och sa att Rabbin Eliezer hade rätt. Sedan ställde sig Rabba Yehoshua upp och gjorde ett av de viktigaste påståendena i Talmud och i den judiska världen: ”Torahn är inte i himlen!” Gud håller inte längre i tyglarna. Nu tillhör mandatet bara rabbinerna. De har all makt och kontroll. Gud lämnas utanför. Talmud fortsätter med att säga att Gud, efter debatten, log i samförstånd och sa: "Mina barn har besegrade mig, Mina barn har besegrat mig." Enligt vad som hänvisas till rabbinens legend har Gud underkastat sig rabbinernas myndighet och därför erkände han till och med att deras beslut inte bara överträffade Mose myndighet, utan Guds egen myndighet. Därefter slutade Gud uppenbara sig själv för Israels folk, som han gjorde på Bibelns tid.

Från det ögonblicket blev rabbinernas bedömningar och avgöranden den nya Torahn, som de kallar ”Oral Law” ”den Muntliga Lagen”. Under de senaste 2000 åren har judendomen inte baserats på Skriften utan snarare på traditioner och regler uppfunna av rabbiner. För att försöka övertyga folket lärde rabbinerna att på Sinai-berget fick Mose två olika Torahs: Den första - en skriftlig Tora och den andra - vad de kallar ”Muntlig lag”. Under Sinai-förbundet handlade det om att tjäna Gud om offerblodet på altaret vid templet. Efter förstörelsen av det andra templet fanns det inget mer tempel, altare eller offer, och det fanns inte heller något fungerande prästadöme. Hazal befann sig i en knipa: de var tvungna att komma med ett nytt sätt att hålla judendomen utan dess kärna. Desperata efter att finna en ny, förklarade de sig själva och deras traditioner som det nya sättet att tjäna Gud. För 2000 år sedan skapades således en ny religion: Rabbinic Law Religion, som baserades på en ny uppfattning: "Derash", som skapades av Rabbi Akivah. Rabbi Akivah, som inte ens var judisk, utan snarare en hedning, en ättling till Sisera, som också var orsaken till det judiska folkets exil, som inträffade efter att han förklarade att Bar Kochba var Messias. En FALSK messias, som ledde Bar Kochba-upproret, varefter hundratusentals judar brändes levande och de överlevande förvisades från sitt land.

Den rabbinska Halach, som började utvecklas, gav rabbinerna själva myndigheten och kontrollen över alla religiösa och sociala aspekter i Israels nation, under påståendet att denna tradition inte uppfanns av dem utan överlämnades till dem muntligt ända från Moses på Sinai-berget. Men det är här som problemen börjar med legenden om den muntliga lagen, genom hela Torahn läser vi att Moses själv inte kunde besvara halachiska frågor. I vart och ett av dessa fall hänvisade Moses frågorna till Gud och väntade på hans svar. Detta betyder att Moses inte hade någon muntlig lag som tolkade Torahn för honom. Sådana exempel kan hittas i: 4 Mosebok 9, 3 Mosebok 24, 4 Mosebok 15 och 27 och andra platser.

Vidare visar Torahn själv otvetydigt att Guds förbund med Israel på Sinai-berget baserades på en skriftlig Torah bara. 2 Moseboken 34, vers 27: HERREN sade till Mose: "SKRIV upp åt dig dessa ord, ty i enlighet med dessa ord har jag slutit ett förbund med dig och med Israel. '”Det nämns ingen extra Torah eller några traditioner som påstås vara överförda från en generation till nästa. Så vad gjorde Hazal? De klämde in sin muntliga lag direkt i versen. På vilket sätt? De kom fram till Derash, enligt vilken innebörden av orden ” i enlighet” i versen: ”i enlighet med dessa ord”, betyder ”i munnen” som i sin tur betyder ”muntlig lag”. Den här homiletiken kommer från en avsiktligt förvrängd tolkning av ett gemensamt hebreiskt uttryck. Men i biblisk hebreiska, precis som i modern hebreisk, är betydelsen av orden "enligt" inte "i munnen", utan "som" eller "i enlighet med". Se till exempel kapitel 43 i Mosebok, vers 7: "enligt dessa ord." 4 Moseboken 26, vers 56: "Enligt/Efter lottens utslag" eller 5 Mosebok 17, vers 10: "[enligt] det de meddelar dig".

Några av er skrattar och undrar: Hur kunde så många människor ha fallit för detta? Men du måste komma ihåg att Bibeln inte var tillgänglig för de vanliga människorna då, som inte heller kunde läsa eller skriva på egen hand, utan var underställda den rabbinska myndighetens tolkning.

En annan metod genom vilken rabbinerna försökte tvinga fram iden om den muntliga lagen på folket var att ta ett enda ord i 3 Mosebok 26:46 ur sitt sammanhang: ”Dessa är de stadgar, domslut och lagar som HERREN fastställde mellan sig och Israels barn på Sinai berg genom Mose.” ”Lagar” avser enligt rabbinerna en skriftlig lag och en muntlig lag. Problemet är att denna tolkning förbiser det uppenbara sammanhanget, eftersom 3de Moseboken själv förklarar vad dessa ”lagar” är: lagen om det brännoffer, lagen om matoffer, lagen om syndoffer, lagen om överträdelseoffer, lagen om offrandet av fredsoffer, lagen om spetälska och så vidare. Det är ”lagarna”. En Torah som är en muntlig tradition nämns inte någonstans och det är tydligt i sammanhanget att Moses inte talar om något sådant.

Vänta vänta. Det finns en annan berömd sektion som togs ur sitt sammanhang för att fastställa deras myndighet, makt och kontroll över vanliga människor. De baserar detta först och främst på sju ord om Shoftim-delen i 5 Moseboken: ”du skall noggrant följa allt som de lär dig” [5 Mosebok 17:10]. Så, vad pratar Moses verkligen om i Shoftim-delen av 5 Moseboken? Israels folk hade just lämnat Egypten och blivit en riktig nation. Och precis som i alla nya länder finns det behov av brottsbekämpning, t.ex. poliser och domare, för att skapa ordning och skydda befolkningen, gripa brottslingar och åtala de anklagade. Saker som Israel ännu behövde ha vid den tiden. Därför utnämner Moses i denna delen officerare, domare och vakter bland folket: ”Du skall för dina särskilda stammar tillsätta domare och tillsyningsmän åt dig inom alla de städer som HERREN, din Gud, ger dig. De skall döma folket med rättvisa.... När tillsyningsmännen har avslutat sitt tal till folket, skall befälhavare över hären tillsättas och dessa skall gå i spetsen för folket .... och gå till de levitiska prästerna och till den som på den tiden är domare. Dem skall du fråga till råds och de skall meddela dig vad som är rätt. Du skall göra det de meddelar dig på den plats som HERREN utväljer, och du skall noggrant följa allt som de lär dig." [5. Mosebok 16, 17, 20]

Moses förklarar för Israels folk: Har du en tvist med någon som har stulit ditt åsna? Eller som har slagit din dotter? Du har någon att vända sig till: Gå till tillsyningsmännen, prästerna och domarna som håller till i domstolen. Detta har ingenting att göra med rabbiner eller att de har den andliga auktoriteten att berätta för oss hur vi ska leva. Som ni kan se är termen ”rabbiner” inte ens nämnda i det här avsnittet.

Och som om det inte räckte tog Hazal i Sanhedrin Tractate avsnittet i 2 Moseboken 23, vers 2, som säger: ”Du skall inte följa mängden och rätta dig efter den i det onda, så att du vränger rätten när du vittnar i något mål.”. Till synes enkelt och tydligt: Följ INTE majoriteten för att snedvrida en dom till det onda. Vad gjorde Hazal? De drog fram de tre orden "följ en mängd", medan de ignorerar ordet "INTE", som visas före dem, och hävdade att så länge det finns en majoritet av rabbiner kan de ge en tolkning eller ett avgörande i alla frågor, som de anser passande. Och folket i Israel måste följa dem blint och att det, när de har meddelat ett beslut, är obestridligt mottaget. Även i det här fallet behöver du inte vara ett geni för att se hur de snarare snedvrider texten för att fastställa deras makt och kontroll. Till och med Rabba Hertz, Storbritanniens överste Rabbin, medgav det när han skrev om detta avsnitt: ”Rabbinerna har valt att förbise den bokstavliga meningen i de tre sista orden” [Rabbi Joseph Zvi Hertz].

Titta, utan tvekan är Talmud en imponerande samling av vår judiska kultur. Ofta kan visdomspärlor hittas i den. Men det är avgörande att förstå att Talmud och Gamla testamentet motsäger varandra hundratals gånger på ett entydigt och till och med pinsamt sätt, vilket inte kan lösas. Dessa motsägelser bevisar att Guds Ande inte kunde ha inspirerat skrivandet av Talmud. När allt kommer omkring kan en perfekt Gud inte möjligen ha gjort misstag som dessa. En lista med flera dussin exempel på motsägelser kan hittas i följande länk: http://www.igod.co.il/paradox (på Hebriska). Men oavsett, det finns ingen grund, varken historisk eller biblisk, som bevisar att en muntlig lag gavs till Mose på Sinai-berget. En historisk och teologisk undersökning bevisar faktiskt att motsatsen är rätt. Trots allt, om den "muntliga lagen" faktiskt gavs till Moses på Sinai-berget, kunde läsaren förvänta sig att se tusentals omnämnanden av den genom hela Skriften. Men Gud nämner det aldrig. Moses använde heller aldrig uttrycket ”muntlig lag”. Till och med Joshua ben Non, som utsågs av Gud till Mose efterträdare, ger ingen indikation på en muntlig Halachah. Gud berättar för Joshua att meditera i Torahn: ”Låt inte denna lagbok vara skild från din mun. Tänk på den både dag och natt, så att du håller fast vid och följer allt som är skrivet i den. Då skall du lyckas i det du företar dig, och då skall du ha framgång.” [Joshua 1: 8]. Esra den Skriftlärde, som återinförde Torahn för vårt folk för 2500 år sedan, skrev aldrig ett enda ord om någon muntlig lag. Inte en enda av Israels profeter eller kungar hänvisade någonsin till en muntlig Halacha; Talade aldrig om det, nämnde det eller antydde inte ens dess existens. Sanningen sägs att det inte finns en enda vers i hela Bibeln där termen ”muntlig lag” nämns. Det finns inte heller ett enda exempel i hela Bibeln på att någon blir utskälld, straffad eller anklagad för att bryta någon ”muntlig lag”. Faktum är, att baserat på vad som står i Bibeln har ingen muntlig lag någonsin givits. Faktum är att historiker erkänner att uttrycket ”muntlig lag” framträdde för första gången hela 1500 år efter Mose tid. Vi har att göra med den längsta, historiens mest grundliga hjärntvätten.

Vänta lite, så hur vet vi vilken storlek, vinkel och riktning en Sukkah ska byggas, utan en muntlig lag? Enligt reglerna för litteraturskrivning väljer författare att fokusera på vad de tycker är viktigt och att utesluta de detaljer som de tycker är triviala. Därför verkar det som om vinkeln, storleken och riktningen på en Sukkah inte var så viktigt för Gud. Således ville han inte att vi skulle fokusera på trivialiteter utan på de viktiga frågorna. Att fokusera på detaljer som inte visas i texten betyder att man missar författarens tanke. För att uttrycka det enkelt: När Gud krävde att vi skulle sitta i Sukkahn under Sukkoth, brydde han sig förmodligen inte riktigt om vilken storlek eller form den har. Det var inte viktigt för honom.

Tänk dig en man, för 3000 år sedan, som arbetar hela veckan och på helgen, snarare än att vila och spendera tid med sin familj på sabbaten, går han till skogen, hugger ner träd, bär träet tillbaka till lägret, hugger det i bitar, bygger en stor eld och tänder på den. Det är ett fysiskt, sisyfosiskt, tröttande och svårt arbete som tar timmar i slutet. Föreställ dig nu att byns chef ber mannen att sluta och inte längre arbeta på sabbaten. Föreställ dig att mannen istället för att inse att chefen bara är bekymrad över hans emotionella, fysiska och andliga vila tillsammans med sin familj, plötsligt började uppfinna olika förbud. Han förbjuder sig själv och sin familj i generationer framöver, att riva toalettpapper under sabbaten, att separera yoghurtkoppar under sabbaten, att sätta på luftkonditioneringen under sabbaten, att köra över för att besöka sin mormor under sabbaten, grilla under sabbaten, för att tända ljuset i sitt rum under sabbaten, och därmed tusentals ytterligare regler, som hävdar att han följer en ”muntlig lag” instruerad av byns chef. En lag utan vilken det skulle vara omöjligt att förstå vad chefen verkligen menade när han bad honom att inte arbeta på sabbaten. Detta är den EXAKTA berättelsen om den muntliga lagen.

Dödahavsrullarna och de andra judiska skrifterna, från omkring år 200 f.Kr., ANTYDER inte ens att det finns en muntlig lag. Detsamma gäller för de Babyloniska Judiska Skriftrullarna, skrivna under sjätte århundradet f.Kr., som beskriver judarna i Babylon och deras livsstil. Inte bara att de aldrig indikerar förekomsten av en muntlig lag utan motsäger själva idén. Enligt Dr. Finkel var den judiska identiteten under den babyloniska exilen endast intern. Det fanns ingen yttre indikation på religion överhuvudtaget. De hade inga spår av några symboler för muntliga traditioner reflekterade på utsidan. Liksom dem var många av de Etiopiska judarna, som återvände till Israel efter tusentals år i exil, inte bekant med, och hade inte ens hört talas om den Rabbinska Traditionen och begreppet ”muntlig lag” var helt främmande till dem.

Du förstår, om det inte finns någon faktisk muntlig lag, finns det inget behov av rabbinsk Halachah. Om det inte finns något behov av rabbinsk Halachah, finns det inget behov för rabbiner. Och när det inte finns behov av rabbiner finns det plötsligt tusentals människor kvar utan makt, utan sin auktoritet och utan sin lönecheck. En hel bransch, som vi alla pumpar in miljarder NIS i, kommer att ogiltigförklaras. Vi vill gärna framhäva att forntida traditioner hos nationen nämns regelbundet i Bibeln, men alltid i ett negativt ljus. Se till exempel följande, skriven av profeten Jesaja: ”Herren har sagt: Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun och ärar mig med sina läppar men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig, är fruktan för mig bara ett inlärt människobud. Se, därför skall jag ännu en gång göra underbara ting med detta folk, ja, underbara och förunderliga. De visas vishet skall förgå, de förståndigas förstånd skall förmörkas.” [Jesaja 29:13-14].

Sammanfattningsvis, en utbildad person som bedriver forskning baserad på Bibeln, historia och arkeologi har inte råd att ta påståendet att Moses fick den muntliga lagen tillsammans med den skriftliga Torahn på allvar. Det är en saga, en myt med ett enda syfte, att ge alla som kallas ”rabbi” makt och kontroll.

Share:

Läs Mer

Del 1 Antikrists världsreligion!

| Del 2

[Video finns längst ned]

---

Efter att ha studerat detta i närmare 8 månader behövde jag komma igång med mina blogginlägg igen. Däför ställde jag en fråga på FB för att se var jag skulle börja:

Enligt Bibelns uppenbarelse, vilken världsreligion tror du reser sig upp just nu? Är det islam, New Age eller någon annan religion som kommer bli antikrists världsreligion? Diskutera!

Många kommentarer kom. Här följer mina.

Vi får inte vara naiva och blunda för detta. Vi får heller inte vara rädda för att ta reda på vad Rabbinsk Judaism är och innebär för oss som tror på Jesus. Rädsla för att stämplas som antisemit eller antisionist ska inte få hindra oss från att samtala om detta.

Frid syskon.

---

Om det är en blandning av olika religioner blir det ju en relativt ny religion. Men den religion jag talar om har funnits i mer än 2000 år och har sina rötter i Babylon. Och ska vi hitta vad det är för religion bör vi inte leta utanför det skrivna ordet, utan hålla oss inom Bibelns ramar.

Som jag har sett det så är denna religion beskriven i Uppenbarelseboken och handlar om moderskökan. Om det är en moder till andra skökor så är det inspirationen och källan till alla andra skökor. Och enligt Bibelns lära så är äktenskapsbrott och avgudadyrkan likvärdigt gällande symbolspråk. Och då behöver vi rikta blicken mot Bibelns egen undervisning för att leta fram vem det är.

Denne sköka har alltså varit otrogen Herren och gett sig åt andra gudar, och frågan blir då: Vem är denne skökornas moder? Vilka kommer du tänka på? 

Jag talar om Kabbalah och Noahidism! 

Här kommer många nya ord men försök att hänga med.

Fariseism och Den Muntliga Lagen (Fädernas stadgar/traditioner) som Jesus konfronterade i evangelierna utvecklades till Rabbinsk Judendom och skrevs senare ned i Mishna, ock kallas även Talmudisk judendom. 

Talmud är en sammanställning av Mishna och Gemarra, och Gemarra är rabbinernas kommentarer på Mishna. Kabbalah har sitt ursprung i Talmud. Den muntliga lagen har sina rötter i Babylon och Kabbalah kallas ”Torah’s vin” efter en bild av ”tusentals års destillation av Torah”. 

Kabbalah omfattar alla begrepp vi förknippar med antikrist och den världsreligion som reser på sig, vilket jag sammanställde i ett av mina blogginlägg Introduktion till... en hemlighet. Hebrew Root, New Age, teosofi, frimurarna och även Katolska Kyrkan har i sin tur sitt ursprung i denna religion.

Vi kommer få se en kabbalistisk religion uppstå som kallas Noahidism. Noahidism är talmudisk men omfattar enbart hedningarna. Noahidism är också något som kommer ena andra religioner, Islam är Noahide-kompatibel och kosher enligt talmudisk judendom. 

Noahidism är ett relativt nytt begrepp för oss och låter nästan lite naivt, men det är här det stora bedrägeriet kommer in. Det som verkar vara den oskyldigaste av alla religioner är den som kommer vara farligast. Paulus kallar detta för judaiserande läror och en tom och förrädisk filosofi som bygger på mänskliga traditioner och världsliga makter och inte på Kristus. (Kol. 2:8). Om du tycker det verkar långsökt eller omöjligt så så bör du veta att Påven redan har ställt Katolska Kyrkan under talmudisk judendom genom Noahidism, Hebrew Root-predikanter som t.ex. John Hagee och Mark Biltz undervisar att judarna inte behöver Kristus eftersom de redan har IHWH! De samma undervisar kabbalistiska läror i sina församlingar. Kristna organisationer har skrivit på avtal att inte predika evangeliet för det judiska folket. Om du sitter under en sådan undervisning är du i stor fara!

Jag kommer i mina blogginlägg visa vad Kabbalah, noahidism och Noahide lagarna är, och hur det har spridits i maktens korridorer, främst i USA men också i församlingarna. Jag kommer också ta upp hur messianska judar förföljs och motarbetas av rabbinerna, och ge så kallade ”Seed words” som lockat kristna bort från den sanna tron på Jesus Kristus in i mysticism. Nästan all falsk lära som kommit in i den kristna församlingen kan spåras tillbaka till talmudisk judendom och Kabbalah. De judaiserande lärarna har inte gett upp.

| Del 2

Share:

Läs Mer