Om vi nu talar om ”Boningarna”
Ett argument på mitt inlägg Joh. 14:1-3 - Talar om Försoningen! Inte om något Hemligt Uppryckande!
Menar du att Jesus inte talade bokstavligt då Han sade att Han skulle fara iväg till himlen, till faderns hus och bereda boningar åt oss?
Jag tar det bokstavligt därför att Jesus säger gång på gång att Han skall åter igen se oss och som Han lovade då att hämta oss till Honom.
Menar du då att bara för att vara i Kristus så var allt där bara en metafor om att Jesus skulle tillbaka fara tillbaka till himlen och förbereda rum för oss? Så Jesus gjorde en massa boningar i onödan då och som kommer att vara obebodda och tomma eftersom ingen skall bo där? Lärjungarna borde känna sig besvikna och även alla vi som läser klarspråk här.
Vi diskuterar alltså även här Joh. 14:1-3 med fokus på Guds boningar.
Joh. 14:1-3 Låt inte era hjärtan oroas. Ni tror på Gud, tro också på mig. I min Faders hus finns många boningar. Och om det inte vore så, skulle jag ha sagt er det. Jag går bort för att bereda plats åt er. och när jag har gått bort för att bereda plats åt er, ska jag komma tillbaka och ta er till mig, för att också ni ska vara där jag är.
När Jesus undervisar lärjungarna använder han exempel som de kan känna igen och förstå. Och om vi gör en genomsökning av Bibeln på ordet ”Faders hus” är det alltid templet eller tabernaklet som menas. Med andra ord, Guds jordiska boning. Eusebius berättar att Templet i Jerusalem hade tre våningar med bostäder för Leviterna och prästerna längs med templets mur, så det fanns många ”boningar” i vår Faders hus. Nu hittar jag inte hans beskrivning, annars skulle jag gett en källhänvisning. När Jesus sa detta till lärjungarna stod templet fortfarande kvar, och därför använde Han ordet ”finns”. Men ”I min Faders hus finns många boningar” betyder alltså inte att Han ska gå åstad och ”bygga bostäder” åt oss. Han använder ordet ”bereda” och inte ”bygga”, så Han har alltså berett en plats åt oss så vi får vara där Han är och Han ska vara där vi är. Så frågan är vad är det för ställe Han pratar om? Och var någonstans är Kristus?
Några exempel:
HERRENS hus (plus 215 exempel till och då bara i GT).
Jos. 6:24 Men staden och allt som fanns i den brände de upp i eld. Bara silvret och guldet och det som var av koppar och järn lade de till skatten i HERRENS hus. SRB16.
Dom. 19:18 Han svarade honom: Vi är på väg från Betlehem i Juda och ska långt upp* i Efraims bergsbygd. Jag är därifrån, och har gjort en resa till Betlehem i Juda, och nu är jag på väg till HERRENS hus, men det finns ingen som tar emot mig i sitt hus.
Min Faders hus (Bara 2 (1 i B1917) gånger i NT och 20 gånger i GT)
Luk. 16:27 Då sade han: 'Så beder jag dig då, fader, att du sänder honom till min faders hus,(B1917)
Joh. 2:16 och till dem som sålde duvor sade han: "Ta bort det här! Gör inte min Faders hus till en saluhall!"
Joh. 14:2 I min Faders hus finns många boningar. Och om det inte vore så, skulle jag ha sagt er det. Jag går bort för att bereda plats åt er.
Guds Hus (Hittas På 116 Ställen Varav Nio Ställen I Nt)
Esr. 7:16 Likaså skall du ta med dig allt det silver och guld som du kan få i hela Babel tillsammans med de frivilliga gåvor som folket och prästerna ger till sin Guds hus i Jerusalem.
Du hittar inte någonstans där Bibeln talar om ”Herrens hus”, ”Faders hus” eller ”Guds hus” som varande i himlen, men alltid här på jorden.
I Joh. 14:18-23 läser vi ett egendomligt uttalande:
Joh. 14:18-23 Jag ska inte lämna er faderlösa, jag ska komma till er. Ännu en liten tid, och världen ser mig inte mer, men ni ser mig. Eftersom jag lever ska ni också leva. På den dagen ska ni förstå att jag är i min Fader, och ni i mig och jag i er. Den som har mina bud och håller dem, han är den som älskar mig. Och den som älskar mig, han ska bli älskad av min Fader, och jag ska älska honom, och ska uppenbara mig för honom. Judas, inte Iskariot, frågade honom: Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig själv för oss och inte för världen? Jesus svarade och sa till honom: Om någon älskar mig, så håller han mitt ord. Och min Fader ska älska honom, och vi ska komma till honom och ta vår boning hos honom.
Vilka märkliga ord i sammanhanget. Jesus säger vi ska inte lämnas faderlösa, men i nästa mening säger han Jag ska komma till er. Och vad menar han med att han är i Fadern och, ni är i mig och jag i er?
Ännu mer förbryllande blir det när han plötsligt börjar tala om vår kärlek till honom och att han därför att vi älskar honom ska uppenbara sig för oss. Judas får svaret på denna hemlighet: Om vi älskar Jesus så ska Fadern älska oss, och De ska komma och ta sin BONING hos oss! (Läs Ps. 25:14)
Så vad är det för boningar Jesus talar om i dessa verser?
Vi vet att Gud som har gjort världen och allt som är i den, han som är Herre över himmel och jord, bor inte i tempel som är gjorda med händer. Apg. 17:24, därför talar Jesus inte om templet i Jerusalem och inte heller om några himmelska boningar åt var och en av oss (utifrån exemplen jag visade ovan ang. Guds hus, Faders hus, och Herrens hus), utan om att VI är Hans boningar, VI är hans tempel, och att VI är i Honom, och Han i oss. Vi är där Han är, och Han är där vi är! I min Faders hus finns många boningar, syftande på alla de troende lärjungarna som snart skulle få uppleva pingstdagen. I Guds tempel, som är församlingen, finns det många boningar, och ”boningarna” är var och en av oss som tillhör Kristus.
Jesus gick till Fadern för att bereda plats åt oss – i Fadern och Sonen, och åt sig själva och Fadern – i oss. Vi står genom blodet renade inför Gud, genom Jesu död och uppståndelse har Han han ”dödat synden” (Rom. 7:8), genom försoningen har nu Gud har tagit sin boning i sitt folk. Jesus har berett platsen åt oss, han har renat våra hjärtan och nu bor inte synden i oss troende, utan Guds Helige Ande bor här.
Apg. 15:9 ”Och han gjorde inte någon skillnad mellan oss och dem, sedan han genom tron hade renat deras hjärtan.”
Paulus har fått sin undervisning att vi är Guds tempel från Herrens undervisning! (naos och hieron)
1 Kor. 3:16 Vet ni inte, att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er?
1 Kor. 3:17 Om någon orenar Guds tempel, ska Gud förgöra honom, för Guds tempel är heligt, och det templet är ni.
1 Kor. 6:19 Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den Helige Ande, som är i er och som ni har fått från Gud, och att ni inte tillhör er själva?
2 Kor. 6:16 Eller hur kan man förena Guds tempel och avgudar? För ni är den levande Gudens tempel, som Gud har sagt: Jag ska bo i dem och vandra ibland dem, och jag ska vara deras Gud och de ska vara mitt folk.
Ef. 2:21 I honom sammanfogas hela byggnaden och växer till ett heligt tempel i Herren. I honom blir också ni sammanbyggda till en Guds boning genom Anden.
2 Kor. 5:1-4 Men vi vet att om det tält som är vår jordiska boning bryts ner, så har vi en byggnad från Gud, ett hus som inte är gjort med händer, evigt i himlarna. För i denna suckar vi också och längtar att få bli överklädda med vår boning som är från himlen, för när vi väl är klädda i den ska vi inte bli funna nakna. För vi som är i detta tält suckar och är nedtyngda, inte för att vi vill bli avklädda utan överklädda, så att det dödliga kan bli uppslukat av livet.
2 Tim. 1:14 Bevara genom den Helige Ande som bor i oss det goda som har blivit anförtrott åt dig.
1 Tim. 3:15 … och för att, ifall jag dröjer, du ska veta hur du ska förhålla dig i Guds hus, som är den levande Gudens församling, en pelare och sanningens grundval.
Hebr. 3:2-6 Han var trogen mot honom som hade insatt honom till det, liksom också Mose i hela hans hus.... Och Mose var visserligen trogen i hela hans hus som en tjänare, till ett vittnesbörd om det som senare skulle förkunnas, men Kristus såsom Son över hans hus, vars hus är vi, om vi orubbligt håller fast vid den förtröstan och glädjen som hoppet ger ända fram till slutet.
Hebr. 10:21 och då vi har en stor präst över Guds hus,
1 Petr. 4:17 För tiden är inne att domen ska börja med Guds hus. Men om det börjar med oss, vad ska då slutet bli för dem som inte lyder Guds evangelium?
Kristi församling är Guds tempel, Guds hus, Herrens hus, Guds boning, Faderns hus, och var för sig är vi levande stenar:
1 Petr. 2:5 ”Och låt er själva som levande stenar byggas upp till ett andligt hus, ett heligt prästerskap, som skall frambära andliga offer som Gud tack vare Jesus Kristus tar emot med glädje.”
Herren Jesus försonade oss med Fadern genom korset, och kapitlen 14-17 handlar om vad Jesus skulle åstadkomma genom sin seger på korset, och hur Han och Fadern skulle ta sin boning i sitt folk genom den Helige Ande. Han går in på djupet och förklarar för oss vad Paulus benämner som att ”vara i Kristus”. Och då talar vi inte om symbolisk, metaforisk tolkning, utan om den verkliga verkligheten, att Gud bor i oss!
Du skriver: ”Jag har aldrig hört någon tror på post-trib komma en sådan tolkning som din.”.
Jo, jag vet. Jag läste på Walfridssons blogg att Post-trib läran har väldigt svårt att förklara Joh 14:1-3. Inte många har vågat sig på detta Pre-Tribs flaggskepp.
Jag läste också en Pre-Tribbare som sa att Jesus måste hämta oss så vi får våra uppståndelsekroppar och kan leva i himlen. En fråga till dig, var kommer vi när vi dör? Dödsriket eller himlen? Jag tycker nämligen att det råder förvirring i Pre-Trib lägret ang. var vi kommer när vi dör.
Om vi kommer till himlen då är vi ju redan där Han är. Men om vi kommer till dödsriket då väntar de döda på att Jesus ska hämta dem till sig, och då stämmer det med Pre-Trib att Han ska hämta oss till sig.
Men hur går det ihop med Paulus ord i 2 Kor. 5:8 ”Men vi är vid gott mod och vill helst flytta bort från kroppen och vara HEMMA HOS HERREN.” eller Fil. 1:23 ”För jag dras åt båda hållen. Jag längtar efter att få bryta upp och VARA HOS KRISTUS, vilket skulle vara mycket bättre.”
Oavsett om det vore så att vi ska befolka himlen, som Pre-Trib tolkar Joh. 14:1-3, så talar verserna ändå inte om några himmelska boningar som vi ska flytta in i när vi kommer till himlen.
HaFos kommentar:
SvaraRaderaHelt otvetydigt visar Jon-Are på att sammanhanget om "Guds boningar" inte handlar om något uppryckande av de troende till "nuvarande himmelska boningar" innan Vedermödan.
Hans utläggning om hur Guds boningar utgörs av de enskilda troende och de gemensamt i församlingen av de som tror på Jesus. Tankarna var delvis lite nya för mig. Men överbevisandet via alla Bibelcitat är överväldigande.
Angående Joh. Kap. 14 - 17 så har jag gått igenom de kapitlen vers för vers och kan kanske bidraga till att bejaka vad Jon-Are här framlägger (?):
http://tre-skrivare.se/hf/enheten-enligt-johannes.html
Men det är en fråga som dröjer sig kvar inom mig när jag läser Vad Jon-Are lägger fram så suveränt. Stannar detta löfte från Jesus enbart vid Guds Ande som boning i den troende och församlingen?
Omfattar det inte även evigheten på "den nya Himlen och den nya jorden"? Jesus menar ju alltid allvar med vad Han säger. Även om de boningar som Jesus berett i texten.
Jon-Are har förtjänstfullt pekat på hur det handlar om Guds Ande som boning i den troende och församlingen. Men handlar det inte även om boningarna i evighetens värld som vi fåt gå in i, när vi efter Tusenårsriket ska gå in i "Den nya Himlen och den nya jorden"?
Där vi då för alltid ska vara med Jesus i de boningar som Han berett för oss och där Han då är, där Han då vill att också vi ska vara med Honom där Han är. Finns inte även detta med i det perspektiv där Jesus talar om "Guds boningar"???
Vad som är fullständigt klart är att dess ord om Guds boningar inte handlar om ett uppryckande innan Vedermödan. Ska man få in det i texten så måste man läsa in där något som faktiskt inte står där! Och det visade Jon-Are så förtjänstfullt på.
Tack Harry för din kommentar. När det gäller den fråga som dröjer sig kvar...
RaderaNär Herren kommer med alla sina heliga änglar, då ska de döda i Kristus uppstå och vi som lever kvar förvandlas och i DET ögonblicket träder det eviga livet in och blir fullt verkligt för oss. Från och med den stunden ska vi leva och råda med Kristus i evigheternas evigheter, vare sig vi är på jorden eller i himlen. Här följer två bibelverser, den ene gäller för oss under tusenårsriket, den andre gäller efter, när evigheten träder in:
Upp. 20:6 Salig och helig är den som har del i den första uppståndelsen. Över dem har den andra döden inte någon makt, utan de skall vara Guds och Kristi präster och regera med honom i tusen år.
Upp. 22:5 Någon natt skall inte finnas mer, och de behöver inte någon lampas sken eller solens ljus. Ty Herren Gud skall lysa över dem, och de skall regera som kungar i evigheternas evigheter.
När Jesus säger att vi för alltid ska vara med honom, då menar han det bokstavligen. Och vad som händer EFTER tusenårsriket är inte beskriven i detalj i Bibeln. Men det är då Gud blir allt i alla. Vad Gud har förberett för oss är makalöst och så svårt att greppa för vårt förstånd, men att det kommer bli otroligt och makalöst, det vet jag.
När det gäller ”boningarna” talar han om församlingen som Guds tempel och var och en av oss som ”boningar”, som det finns så många av. Att tolka det till att gälla vårt ”himmelska hem” går stick i stäv med Jesu ord om att de rättfärdiga ska ärva jorden.
Och där har vi ett annat problem med Pre-Trib, vilket jag har tagit upp i ett tidigare inlägg gällande Dispensationalismen, som delar upp mänskligheten i ett ”jordiskt folk” och ett ”himmelskt folk”. Denna undervisning har grävt sig djupt ner i de kristnas hjärtan, och väldigt många håller denna för sann. Men den blir inte sann bara för att de flesta tror på den.
Det är alltså väldigt mycket felaktigt, obibliskt och vilseledande som följer med läran om ett hemligt uppryckande, och vår uppgift är att riva ner alla dessa höga tankebyggnader som reser sig upp mot kunskapen om Gud.
Var välsignad och tack för dina tydliga kommentarer. De både styrker mig och är till hjälp för andra läsare.