Kristi Domstol
Nu har vi kommit fram till Matt. 24:45 i serien. Här kommer det Paulus kallar för Kristi domstol (2 Kor. 5:10). Här berättar Jesus för oss kriterierna för hur Han kommer kräva redovisning av sina tjänare som han satt att sköta hans hus. Den trogne tjänaren (tjänstegåvan) ger husfolket (församlingen) rätt mat i rätt tid (inte det de vill höra utan behöver höra). Den onde tjänaren (tjänstegåvan) som inte ger rätt mat i rätt tid (talar vad de vill höra, det som kliar i örat), utan bara ser till sig själv (äter från onda andars bord och dricker av onda andars bägare 1 Kor. 10:21) kommer kastas ut i mörkret.
Matt. 24:45 Vem är nu en trogen och klok tjänare, som hans herre har satt över sitt husfolk för att ge dem mat i rätt tid? 46 Salig* är den tjänaren som hans herre finner göra så, när han kommer. 47 Sannerligen säger jag er, att han ska sätta honom över allt han äger. 48 Men om den onde tjänaren säger i sitt hjärta: Min herre dröjer med att komma*, 49 och börjar slå sina medtjänare, och äter och dricker med de druckna, 50 då ska den tjänarens herre komma en dag när han inte väntar honom, och i en stund han inte vet om, 51 och han ska hugga honom i stycken och ge honom hans del med hycklarna. Där ska vara gråt och tandagnisslan.
Dessa sju verser visar på hur Herren ska döma och vad som är viktigt i Hans ögon. Ganska snabbt kan vi utläsa några fakta:
- Det handlar om efter återkomsten. Det utläser vi i orden Min herre dröjer med att komma och ... herre komma en dag när han inte väntar honom.
De visar vad som avgör om tjänstegåvan är en trogen tjänare eller en otrogen tjänare, en sann tjänare eller en falsk tjänare både i församlingen och bland de som inte tror.
Och med orden salig är den tjänaren som hans herre finner göra så, när han kommer visar oss att Kristi tjänare är i full gång med att utföra de uppgifter de fått av sin Herre när Han kommer.
Det visar även att det finns troende som lever och finns kvar vid Hans återkomst i härlighet som Paulus två gånger uttrycker det i 1 Thessalonikerbrevet 4 verserna 15 och 17, och att inget hemligt uppryckande har skett.
(Liknelsen om de tio jungfrurna som kommer häremellan tar jag upp i en separat artikel.)
Jag håller alltså inte med att berättelsen om fåren och getterna är Kristi domstol. Däremot avhandlar den de överlevande efter den Stora Katastrofens utgång, alltså efter Armageddon, vilket jag kommer ta upp i en senare artikel.
I Matt. 25:14ff återkommer Jesus till vad Han delvist tog upp i Matt. 24:45-51 och som Paulus i 2 Kor. 5:10 kallar ”Kristi domstol” och nu ger Han en längre utläggning av samma händelse.
Matt. 25:14 För det är som när en man skulle resa utomlands. Han kallade på sina tjänare och överlämnade sina ägodelar åt dem, 15 och gav åt en fem talenter, åt en annan två och åt en annan en – åt var och en efter hans förmåga, och for sedan utomlands. 16 Då gick den som hade fått fem talenter bort och handlade med dem och tjänade fem talenter till. 17 Och på samma sätt tjänade också den som hade fått två ytterligare två. 18 Men den som hade fått en gick och grävde ner den i marken och gömde sin herres pengar. 19 Men efter en lång tid kom dessa tjänares herre och höll räkenskap med dem. 20 Då kom han fram, som hade fått fem talenter och lämnade fram fem talenter till och sa: Herre, du överlämnade åt mig fem talenter. Se, fem talenter till har jag vunnit förutom dem. 21 Och hans herre sa till honom: Bra gjort, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje. 22 Då kom också den fram, som hade fått två talenter och sa: Herre, du överlämnade åt mig två talenter. Se, två talenter till har jag vunnit förutom dem. 23 Hans herre sa till honom: Bra gjort, du gode och trogne tjänare. Du har varit trogen i det lilla. Jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje. 24 Sedan kom också den fram, som hade fått en talent, och sa: Herre, jag visste att du är en sträng man, som skördar där du inte har sått och samlar in där du inte har strött ut. 25 Och jag var rädd och gick bort och gömde din talent i jorden. Se, här har du det som är ditt. 26 Då svarade hans herre och sa till honom: Du onde och late tjänare. Du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. 27 Då borde du ha satt in mina pengar i en bank, så att jag hade kunnat få det som är mitt med ränta när jag kom. 28 Ta därför ifrån honom talenten och ge den åt honom som har de tio talenterna. 29 För var och en som har ska få och det i överflöd, men från den som inte har, ska tas också det han har. 30 Och kasta den oduglige tjänaren i det yttersta mörkret. Där ska vara gråt och tandagnisslan.
När Jesus säger ”efter en lång tid” motsäger det Pre-Tribs argument att lärjungarna trodde på Imminens, (Paulus varnar faktiskt för läran om Imminens) ett felaktigt argument jag tog upp i Pre-Trib Bygger på Dispensationalismen.
Kriterierna för Kristi Domstol
Vad är dessa ”talenter”? Är det våra gärningar? Våra pengar? Våra funktioner? Jag tror helt enkelt det är Andens frukt Han vill se. I en tidigare artikel Karaktär, inte Karisma tog jag upp skillnaden och vad som är viktigt för Herren.
Lukas ger extra information om kring kriterierna för Herrens bedömning:
Luk. 12:41 Då sa Petrus till honom: Herre, talar du denna liknelse till oss eller till alla andra också? 42 Och Herren svarade: Var finner man en trogen och klok förvaltare, som hans herre kan sätta över sitt tjänstefolk för att ge dem deras mat i rätt tid? 43 Salig är den tjänaren som hans herre finner göra så då han kommer. 44 Sannerligen säger jag er: Han ska sätta honom över allt han äger. 45 Men om den tjänaren säger i sitt hjärta: Det dröjer innan min herre kommer igen, och han börjar slå tjänarna och tjänarinnorna och äta och dricka så att han blir berusad, 46 så ska den tjänarens herre komma en dag då han inte väntar det, och en stund då han inte anar det, och han ska hugga honom i stycken och ska ge honom hans lott bland de trolösa*. 47 Och den tjänaren som visste sin herres vilja och inte beredde sig och inte heller gjorde efter hans vilja, han ska straffas med många slag. 48 Men den som inte visste den och ändå gjorde det som förtjänar slag, han ska straffas med få slag. Var och en som har fått mycket, av honom ska det krävas mycket. Och den som har blivit betrodd med mycket, av honom ska det utkrävas så mycket mer.
I min argumentation med Kalvinister skrev jag artikeln Jesu ord i Luk. 12:42-48 Den Enkla och den Djupa betydelsen. Så här läser jag liknelsen:
Jesus talar i Luk. 12:42-48 om fyra olika tjänare: 1) En trogen, 2) en ond, 3) en som VISSTE sin Herres vilja men INTE gjorde den, 4) och en som INTE VISSTE sin Herres vilja och gjorde fel.
Den trogne fick sin belöning, likaså den onde tjänaren. Den som visste sin Herres vilja men inte gjorde den, straffades med många slag, och den som inte visste sin Herres vilja och gjorde fel, straffades med få slag.
Bara en av dessa blev huggen i stycken och fick sin plats bland de otrogna, och det var den som sa: Min Herre kommer inte så snart (som inte tar Jesu återkomst, den eviga domen, att vi ska ställas ansvariga för varje ord vi uttalar, på allvar), och som började slå tjänarna och tjänarinnorna, som började äta och dricka sig berusad.
Hur slår man sina medtjänare? Vad är det att äta och dricka sig berusad? Genom hårda ord, krav, översitteri slår man sina medtjänare, och att ”dricka” av Lögnläror och villfarelser, eller att icke-biblisk undervisning ges. Det är att INTE ge rätt mat i rätt tid. Vi lever inte av bröd allenast, sa Jesus, utan av vart ord som utgår ur Guds mun. Och Guds ord är därför den mat vi ska servera våra medtjänare, inte bibelstridiga läror som förvränger Guds ord, natur, syfte och mål. Inte läror som går emot den sunda läran. Detta leder till att tjänaren huggs i bitar. Vi talar vad vi har sett och hört. Inget annat. Det vi har förstått och kommit till insikt om är vad vi för fram.
Vi har några nyckelord i Jesu berättelse, som: mat, dryck, slå, (och) berusad.
Läs gärna den artikeln i sin helhet
Det är alltså frukt Han begär, inte styrka och utstrålning eller våra gärningar. Han söker enkla människor att förvandla så ingen ska berömma sig av sig själv, utom i Herren.
1 Kor. 1:26 För se på er kallelse, bröder, att inte många var visa efter köttet, inte många mäktiga, inte många av förnäm släkt. 27 Men det som var dåraktigt för världen har Gud utvalt för att låta de visa stå där med skam, och det som var svagt i världen har Gud utvalt för att låta det starka stå där med skam. 28 Och det som var ringa och föraktat i världen och det som ingenting var, det har Gud utvalt för att göra till intet det som var någonting, 29 för att inget kött ska kunna berömma sig inför honom*. 30 Men genom honom är ni i Kristus Jesus. För oss har han blivit vishet från Gud och rättfärdighet och helgelse och befrielse*, 31 för att som det står skrivet: Den som berömmer sig ska berömma sig i Herren.
När Andens frukt växer i en människas hjärta kommer de goda gärningarna följa. Man gör gott därför att Han är god. Man är barmhärtig därför att vi har fått barmhärtighet. Vi älskar därför att Han först har älskat oss. Vi tar upp vårt kors varje dag och följer Honom. Vi lever alltså inte ett egocentriskt liv utan ett utgivande liv, där vi sätter andra före oss själva.
Gal. 5:22 Men Andens frukt är kärlek, glädje, frid, tålamod, mildhet, godhet, tro, 23 saktmodighet*, självbehärskning. Mot sådant är inte lagen. 24 Men de som tillhör Kristus* har korsfäst sitt kött med dess lustar och begär. 25 Om vi lever i Anden, så låt oss också vandra i Anden. 26 Låt oss inte söka förgänglig ära, inte utmana varandra och inte avundas varandra.
Nyckelordet
Herren söker karaktär, inte karisma och utifrån Andens frukt bedöms vi vara en trogen eller otrogen tjänare, utifrån Andens frukt kommer vi få höra Väl gjort, du gode och trogne tjänare... Gå in i din Herres glädje! Vi förstår detta också av berättelsens nyckelord Du visste att jag skördar där jag inte har sått och samlar in där jag inte har strött ut. Herren skördar frukten, och bär man inte god frukt huggs man ner (Matt. 3:10). Och där ska vara gråt och tandagnisslan. Johannes beskriver skörden:
Upp. 14:14 Och jag såg, och se, ett vitt moln och på molnet satt en som liknade Människosonen. Han hade på sitt huvud en guldkrona och i sin hand en vass lie. 15 Och en annan ängel kom ut från templet och ropade med hög röst till honom som satt på molnet: Hugg till med din lie och skörda, för skördetiden har kommit för dig*, för skörden på jorden har blivit mogen. 16 Och han som satt på molnet högg till med sin lie på jorden, och jorden blev skördad.
Om du vet att det är karaktär Han söker, och inte bär frukt här och nu innan Hans återkomst, är det försent. Den tjänaren som grävde ner sin talent levde ”efter köttet”. Han grävde ner det i "jorden", ”Och HERREN Gud formade mannen av jordens stoft och blåste livets ande i hans näsa, och så blev mannen en levande själ.” 1 Mos. 2:7 En metafor för vårt kött är stoft! Han brukade inte den gåva han fått av Herren. Han levde efter sitt kött, efter den naturliga människan!
Slutsats
I Matteus kapitel 24 vers 41-51 beskriver Han efter vilka kriterier Han bedömer var och en, och i kapitel 25 vers 14 kommer Kristi domstol, där Han har sin lön med sig för att ge åt var och en efter hans gärningar. Den tjänaren som gräver ner sin talent kastas ut i mörkret. Kristi domstol sker här på jorden och inte i himlen som Pre-Trib påstår och som både kapitel 24 och 25 motsäger. Det är heller inte domen över fåren och getterna som de menar är bevis på skillnaden mellan ”uppryckandet” och Jesu återkomst. Och slutligen: Det är karaktär Han söker, inte karisma.