Del 2 Liknelsen om fisknoten! Stämmer Pre-Trib läran?

Jesus berättar 7 liknelser i Matteus 13, och 6 av dem börjar med: ”Himmelriket är likt...” så också med liknelsen om fisknoten.

”Himmelriket är vidare likt en not som kastas i sjön och fångar fisk av alla slag. När den blir full, drar man upp den på stranden och sätter sig ner och samlar de goda fiskarna i kärl, men de dåliga kastar man bort.” Matt 13:47-48

Också detta är en liknelse om tidsålderns slut. Jesus förklarar:

”Så skall det vara vid tidsålderns slut. Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga, och kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder.” Matt 13:49-50

Vi summerar:

•     Så skall det vara vid tidsålderns slut.
•     Änglarna skall gå ut och skilja de onda från de rättfärdiga, 
•     och kasta dem i den brinnande ugnen. 
•     Där skall man gråta och skära tänder. 

Ännu en liknelse om tidsålderns slut och änglarna som fiskarna, och evig dom. Jag tror Jesus vill vi skall förstå dessa liknelser, eftersom han frågar lärjungarna: Har ni förstått detta?” De svarade honom: ”Ja.” v:51

Lördag 27 februari 2016

Share:

Läs Mer

Del 1 Liknelsen om ogräset! Stämmer Pre-Trib läran?

I Matt 13:24-30 berättar Jesus en liknelse om såningsmannen, åkern, den goda säden och ovännen som sådde ogräs bland vetet. Läs noga!!!  

”En annan liknelse framställde han för dem: ”Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker. Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan iväg. När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge.” Matt 13:24-30

”Sedan lämnade Jesus folkskaran och gick hem. Hans lärjungar kom då fram till honom och sade: Förklara för oss liknelsen om ogräset i åkern.” Han svarade: ”Den som sår den goda säden är Människosonen. Åkern är världen. Den goda säden är rikets barn, ogräset är den ondes barn. Ovännen som sådde det är djävulen. Skördetiden är tidsålderns slut, och skördemännen är änglar. Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld, skall det vara vid tidsålderns slut. Människosonen skall sända ut sina änglar, och de skall samla ihop och föra bort ur hans rike alla som blir andra till fall och lever i laglöshet, och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. Där skall man gråta och skära tänder. Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike. Hör, du som har öron att höra med!” Matt 13:36-43

Vi summerar liknelsen:  

•     Den som sår den goda säden är Människosonen. 
•     Åkern är världen. 
•     Den goda säden är rikets barn, 
•     Ogräset är den ondes barn. 
•     Ovännen som sådde det är djävulen. 
•     Skördetiden är tidsålderns slut, och 
•     Skördemännen är änglar. 

Jesus förklarar händelsen en gång till:

•     Som när ogräset samlas ihop och bränns upp i eld, skall det vara vid tidsålderns slut.
•     Människosonen skall sända ut sina änglar, 
•     och de skall samla ihop och föra bort ur hans rike 
•     alla som blir andra till fall och lever i laglöshet, 
•     och de skall kasta dem i den brinnande ugnen. 
•     Där skall man gråta och skära tänder. 
•     Då skall de rättfärdiga lysa som solen, i sin Faders rike. 
•     Hör, du som har öron att höra med. 

Människosonen svarade änglarna: låt dem båda växa tillsammans fram till skördetiden. Vad säger denna liknelse oss? Kommer Jesus med sina änglar i sin Faders härlighet och hämtar oss först, innan han samlar ihop de onda? Kanske han kommer i all hemlighet bara för vår skull? 

Nej. Både goda och onda lever sida vid sida under vedermödan, och fram till tidsålderns slut.  

Lördag 27 februari 2016

Share:

Läs Mer

Jesu Bergspredikan!

Jesus undervisar oss i Matt 7:24-27 för att visa vad som är viktigt för honom, för att hjälpa oss till rätt grund i våra liv.

"Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, honom vill jag likna med en vis man, som byggde sitt hus på klippan."

Den vise mannen förstår att bygga sitt liv på Guds ord.

"Var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem".

Det borde inte vara så svårt för oss att förstå så enkla saker som Jesus undervisar om. Han har inte gjort det svårt för oss att förstå hans vilja. Orsaken är brist på lärare som bygger från grunden. Hela hans bergspredikan är för oss att bygga våra liv på. Den börjar i Matt 5 och slutar i Matt 7. Där får vi hans ord, hans undervisning svart på vitt, hur han vill ha det, och vad som gör oss visa.

Om vi förstår hans ord och handlar efter dem, då har vi byggt våra liv på klippan. Och då kommer inga stormar krossa oss eller riva ner vår tro.

Men han fortsätter med att säga: 

"Men var och en som hör dessa mina ord och inte gör efter dem, han liknar en oförståndig man, som byggde sitt hus på sanden". Matt 7:26

Vi liknas vid dårar när vi inte gör som han säger. Och jag vill inte vara en dåre och det tror jag inte du heller vill.

Se därför till att läsa din Bibel och nöj dig inte bara med små korta bibelverser här och där, för det ger ingen förståelse av de ord Jesus talar till oss.

Bygg inte hus på grus!!!

Saligprisningarna!

I Matt 5 börjar Jesus undervisa om sant lärjungaskap, om den kristnas liv och ett uppriktigt hjärta. Vi har ett samlingsbegrepp: Saligprisningarna.

Saliga är de fattiga i anden, saliga är de som sörjer, saliga är de ödmjuka, saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, saliga är de barmhärtiga, saliga är de renhjärtade, saliga är de som skapar frid, saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, saliga är de som blir hånad, förföljd, och som andra ljuger om.

ALLT detta beskriver en kristens liv. Det är inte 9 olika personer han beskriver, att en är fattig i anden, en annan sörjer, en annan är ödmjuk, osv. Det är DITT och MITT hjärta han vill åt. Vi ÄR saliga om vi förstår hur fattiga vi är utan Jesus, vi ÄR saliga när vi sörjer över synden och ondskan, vi ÄR saliga när vi hungrar och törstar efter rättfärdighet, vi ÄR saliga om vi är barmhärtiga, vi ÄR saliga om vi är renhjärtade, Vi ÄR saliga när vi skapar frid, vi ÄR saliga när vi blir förföljda, vi ÄR saliga när vi blir hånade och förföljda och när andra ljuger om oss.

SALIGA är vi om vi hör och gör som Han säger. ALLT detta har med sig stor lön. Läs och begrunda, låt Jesu ord få förvandla ditt sätt att tänka, din syn på dig själv, och gå inte din egen väg.

Salt

I Matt 5:13-14 säger Jesus:

”Ni är jordens salt, men om saltet mister sin sälta, med vad skall man då salta? Till inget annat duger det än till annat än kastas ut och trampas ner av människorna.”

Mark 9:49-50

”Ty var och en måste saltas med eld och varje offer måste saltas med salt. Saltet är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll frid med varandra.”

Luk 14:34-35

”Saltet är bra, men om saltet mister sin sälta, hur kan det då bli salt igen? Varken för jorden eller för gödselhögen duger det. Man kastar bort det. Den som har öron till att höra, han må höra.”

I det naturliga så sätter saltet smak, det renar sår och det hindrar förruttnelse i kött eller annan mat. Men vad är salt i biblisk betydelse? Och vad är det för offer Jesus pratar om i Mark 9:49?

I 3 Mos 2:13 läser vi: 

”Alla dina matoffer skall du beströ med salt. Du skall inte låta saltet i din Guds förbund fattas på ditt matoffer. Till alla dina offer skall du offra salt.”

I 4 Mos 18:19 läser vi: 

”Alla heliga gåvor som Israels barn offrar åt Herren ger jag åt dig och dina söner och döttrar med dig som en evig rätt. Detta ska vara ett evigt saltförbund inför Herrens ansikte, för dig och för dina avkomlingar."

Salt är helighet, salt är avskildhet, att vara saltad är att inte vandra i köttet, salt är att vara obefläckad, utan skrynkla, helgad och renad i blodet. Helighet är att av hjärtat tillhöra Gud, att inte vara världens vän eller vara redskap i den ondes händer. Du är då kryddat med salt och avskild för Herren. Paulus säger i Kolosserbrevet 4:6 

”Låt ert tal alltid vara präglat av nåd, kryddat med salt, så att ni vet hur ni skall svara var och en.” 

Låt vårt tal vara präglat av nåd, kryddat med helighet. Vi uppmanas gång på gång att låta vårt tal vara i enlighet med Guds ord och att inte tala lögn eller tvetydiga skämt eller ont förtal.

Helighet och frid går hand i hand. Hebr 12:14 säger:

”Sträva efter frid med alla och efter helgelse, utan vilken ingen får se Herren.”

Vad är det för offer Jesus pratar om i Mark 9:49? ”Ty var och en måste saltas med eld och varje offer måste saltas med salt.” Det är att frambära sina kroppar som ett heligt, levande offer, Gud välbehagligt – vår andliga gudstjänst (Rom. 12:1). Det är att varje dag ta på sig sitt eget kors och följa Jesus. Att även när det känns tungt och vi har motstånd, att även när det tar emot att böja knä, eller att predika, eller att hjälpa, så gör vi det därför att då utför vi en gudstjänst. Jesus ger oss liknelsen om tjänaren som går vid plogen eller vaktar boskap i Luk 17:7-10 där vi alltid, först och främst, ska utföra Herrens befallningar. Först när vi är klara, kan vila och äta. Det är också att ta vårt kors på oss och följa Jesus.

Eld!

I Markus version av bergspredikan säger Jesus så här: ”Ty var och en måste saltas med eld och varje offer måste saltas med salt.” Saltas med eld? Vad är eld? Elden värmer, bränner upp, förtär, och härdar. Eld är en bild på prövningar och när vi ber om att bli döpt i helige Ande och eld så vet vi vad som kommer. Johannes döparen säger om Jesus:

”Jag döper i sanning er i vatten till omvändelse, men han som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att bära hans sandaler. Han skall döpa er med den Helige Ande och eld”. Matt 3:11

Eld är prövningar, och var och en av oss måste saltas med helighet och prövningar. Jesus skulle genomgå en eld när han gick till sitt kors och led döden. Luk 12:49 

”Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och hur gärna vill jag inte att den redan brann. Men jag måste döpas med ett dop, och hur våndas jag inte tills det är fullbordat.”

Johannes berättar från kapitel 13 när hans lidande började. Och allt som sker efter detta är sista veckan innan korset.

”Påskhögtiden stod nu för dörren. Jesus visste att hans stund hade kommit, då han skulle lämna den här världen och gå till Fadern. Han hade älskat sina egna, som var i världen, och han älskade dem in i det sista.” Joh 13:1

Jesus skulle döpas med ett elddop. Även om han genom hela sin vandring på jorden var förföljd och prövad varje dag så var korset hans största prövning. Och prövningen började på vägen till Jerusalem. Han sörjde och grät över sin stad och sitt folk, han hamnade i svåra konfrontationer med de religiösa ledarna, han svettades blod i sin bön i Getsemane men bad ändå: Ske din vilja, inte min och led något fruktansvärt under de judiska och Romerska vakternas händer för att bli upphöjt på ett kors, kronan på verket.

Hebr 12:29 ”Ty vår Gud är en förtärande eld.” 

och 

1 Petr 1:7 ”Äktheten i er tro är långt värdefullare än guld som är förgängligt, fastän det håller provet i eld, och den tron skall visa sig bli till lov, pris och ära, när Jesus Kristus uppenbarar sig.” 

SFB98 och SRB14 (Reformationsbibeln) säger: ”för att er tro som prövats, vilken är långt mer värd än förgängligt guld som prövats genom eld, skall visa sig bli till lov pris och ära, vid Jesu Kristi uppenbarelse.”

Detta är Guds vilja med oss. 

”Jag råder dig att köpa guld av mig, som är renat i eld, för att du skall bli rik, och vita kläder att klä dig i, så att din nakenhets skam inte skall synas, och smörj dina ögon med ögonsalva, så att du kan se.” Upp 3:18

Genom salt och eld förbränns kött, slagg kommer fram, och helighet som är Guds mål med oss, tar form. Hebr 12:10 talar om Guds tuktan av sina barn - den som inte blir tuktad av Gud är ett oäkta barn – och han gör det för vårt bästa, för att vi skall få del av hans helighet.

Att döpas i helig Ande och eld är att helgas och prövas. Salt och eld!

Ljus!

Matt 5:14

”Ni är världens ljus. Inte kan en stad döljas, som ligger på ett berg. Inte heller tänder man ett ljus och sätter det under skäppan, utan på ljusstaken, så att det lyser för alla dem i huset. Så låt ert ljus lysa inför människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er Fader, som är i himlarna.”

Vad gör ljuset i det naturliga? Det lyser upp, det avger värme, det står som ett fyrtorn och visar vägen i mörkret.

Goda gärningar!

Allt detta hittar vi i 3 Mos 2:13-15 och I Matteus version av bergspredikan talar Jesus om goda gärningar – mitzvot – och det var ett bud enligt lagen – att göra gott mot sina medmänniskor (5 Mos 6:18). 

Salt är helighet, eld är prövningar, rökelse är böner. Vi lever heligt, prövas men tillber Herren ändå.

Share:

Läs Mer

Jag vill bestrida "10 Obestridliga bevis för Pre-Trib"

---

Inledning | Påstående nr. 1 | Påstående nr. 2 | Påstående nr. 3 | Påstående nr. 4 | Påstående nr. 5
| Påstående nr. 6 | Påstående nr. 7 | Påstående nr. 8 | Påstående nr. 9 | Påstående nr. 10 |

---

Jag vill bestrida "10 Obestridliga bevis för Pre-Trib"

En vän av mig delade en artikel från Now The End Begins, en hemsida jag har följt och gillat, och faktiskt håller med om på många punkter. Sidan tar upp flera viktiga delar av den kristna tron, även om den har mycket politik vilket jag inte anser bör blandas med den kristna tron på något sätt. Men den här artikeln reagerade jag på direkt jag såg titeln: 10 obestridliga bevis för Pre-Trib.

Jag slås av med vilken arrogans sidan presenterar sina fakta, som egentligen inte är några fakta alls, utan bygger på ett känslomässigt önsketänk. Pre-Trib förespråkarna har blivit mer och mer arroganta i sitt försvar för sin teori, en teori som har sitt ursprung på 1800-talet och således är en ny företeelse inom kristenheten. Det är en naturlig reaktion när en älskad teori och önsketänk utmanas av Bibelns egna texter. Det blev inte bättre av att deras artikel avslutades med orden: Case Closed (Ärendet avslutat.)

Samma arrogans kommer från flera kända Pre-Tribförespråkare, som t.ex. Jan Markell, JD Farag och Amir Tsarfati. Jag såg en intervju Jan Markell hade med dessa två herrar, där JD Farag bestämt kastade bort Post-Trib och förklarar den vara en Satanisk Attack. Varför avvisar dessa alla andras syn på Uppryckandet? Den enda förklaringen jag kommer fram till är Rädsla, rädsla för att ett illa byggt bygge ska rasa. Deras kommentarer visar att Pre-Trib inte tål granskas, något vi måste göra med ALLA läror. Jag har lagt ut klippet här på bloggen och skrivit ut den engelska texten samt översatt den till svenska. Den kan du se här (Klippet är på dryga 4 minuter).

När jag sedan lägger ut mina inlägg i olika Facebook-grupper ser jag samma rädsla komma fram,  som t.ex. den här kommentaren:

Jag tror på två skeende hastigt möte på skyarna Uppryckande och efter vedermödan sen synligt när jag kommer ner hit gör slut på Antikrist makt Denna tro kommer jag aldrig svika Känner frid över det till 100 procent MEN ni alla får tro annat JAG är trygg i min tro :)

Precis efter den här kommentaren skrevs gjorde samma person det här inlägget i gruppen:

Jag upplever denna grupp hård lagiskt nästan fariseetro här DÄRFÖR hoppar jag av här Välsignelse till er Tappa inte kärleken ödmjukheten JESUS kommer mycke snart kanske redan i kväll

Så vad är det som gör att kristna syskon vägrar läsa vad som står, jag menar av hjärtat läsa vad som står skrivet i Guds ord? Många har en attityd av att man kommer och stör dem med fakta, och då måste det vara "djävulen" som ligger bakom. Men det är tvärtom HERREN som öppnar sitt ord för oss därför att vi lever i de sista dagarna innan Jesu återkomst, och Han vill församlingen ska stå redo för det som ska komma.

Jes 42:20-21 Du har sett mycket, men inte tagit vara på det, fastän öronen är öppna, lyssnar ingen.  Det behagade HERREN för hans rättfärdighets skull att låta sin undervisning komma till makt och ära. 

Men det är inte första gången jag stött på ett sådant hemskt fördömande av dessa som INTE tror Pre-Trib är rätt. Jag kom över den här artikeln för några år sedan och häpnade över det hårda språket som fördömde alla som INTE tror på Pre-Trib. Artikeln "Varför den sataniska planen 'Post-Trib-Uppryckande Teorin' är en villfarelse från Helvetet" går att läsa på Svenska här (Google-Översättning) och på Engelska här. Orginalartikeln hittar du här.

Jag vill med den här artikeln på ett enkelt sätt bestrida deras 10 ”obestridliga” bevis, med Guds eget ord. Innan jag går vidare in på Bibelns ord behöver jag kanske ge en förklaring de olika inriktningarna inom Kristen tro när det gäller när Tusenårsriket upprättas. Av dessa 3 varianter, Pre-Millennialism, Post-Millennialism och Amillennialism, kan vi dela upp Pre-Millennialism i flera undergrupper. Vad jag tar upp i den här artikeln är alltså Pre-Millennialism. Post-Millenialism och Amillennialism lämnar vi därför då dessa två inte ens finns någonstans bland Bibelns doktriner.

WikiPedia förklarar vad Millennium är och vad de olika inriktningar tror så här:

Olika kristna tolkningar av när tusenårsriket ska komma.

När tusenårsriket "äger rum" tolkas på olika sätt inom kristendomen.

Pre-Millennialismen säger att tusenårsriket är perioden mellan Kristi återkomst och yttersta domen, d.v.s. att Jesu återkomst äger rum före tusenårsriket, därav pre-millennialism.

En variant av pre-millennialismen är dispensationalismen som lär att de troende tas till himmelen i det s.k. Uppryckandet (eng. the Rapture), och att därefter följer "vedermödans tid". Efter denna tid kommer Jesus tillbaka till jorden tillsammans med kyrkan, och tusenårsriket börjar. Dispensationalismen kallas också för darbyism efter John Nelson Darby som utvecklade den. (Vad WikiPedia missar i sin förklaring är de olika inriktningar som finns inom Pre-Millennialismen. Min kommentar.)

I motsats till premillennialismen hävdar postmillennialismen att Kristi återkomst och yttersta domen är samma händelse och äger således rum samtidigt, och att denna händelse föregås av tusenårsriket. Med andra ord, Jesu återkomst äger rum efter tusenårsriket, därav post-millennialism.

En ytterligare tolkning är amillennialismen som tolkar de tusen åren andligt; att tusenårsriket består i Kristi andliga fridsrike, den kristna eran från Jesu tid fram till Kristi återkomst och den yttersta domen. Denna förståelse är den mest utbredda inom kristenheten. Citat slut.

Men först, min bakgrund är trosrörelsen, där vi inte alls talade om Vedermödan och Jesu återkomst på det sättet vi är vana vid, utan vi trodde på post-millennialism. Dessa två skilda tänkesätt är varandras motsatser eftersom post-millennialism utgår från att tusenårsriket är här och nu, och att vi som församling ska råda, regeraoch lägga världen och jorden under oss för att Jesus ska kunna komma tillbaka.

Inom premillennialismen finns två större grupperingar: Pre-Trib och Post-Trib. Det finns även mindre grupperingar som kallas Mid-Trib och Pre-Wrath. Jag är alltså pre-millennialist och Post-Trib, och lutar åt Pre-Wrath är den korrekta tidpunkten för Uppryckandet/Rapture. Det finns ännu ett alternativ som kallas Intra-Seal, där Uppryckandet sker mellan det sjätte och sjunde sigillet. En mycket intressant och trolig förklaring som är en del av Post-Trib läran.

Med den bakgrunden var det jag efter flera år började läsa Bibeln i ett annat ljus. Jag kunde inte se att post-millennialism var bibliskt, och när jag läste Bibeln i den Helige Andes ljus började jag inse att pre-millennialism är det enda rätta. Vilket i sin tur ledde till studier i när uppryckandet skulle ske.

När jag satte mig in i Jesu egen undervisning kunde jag se att pre-millennialism är det enda rätta, och ju mer jag studerade Bibelns profetior såg jag att församlingen är kvar ända till slutet på tidsåldern. Jag hade ingen aning om att Pre-Trib fanns, varifrån det kom eller hur den läran uppstått. Därför hade jag heller inga förutfattade åsikter om när uppryckandet skulle ske.

Nu över till själva påståendena i artikeln. Jag börjar med påstående #1 följt av en uppställning av deras bibelhänvisningar och förklaringar, samt avslutar med en biblisk respons på det. Förkortningen NTEB betyder Now The End Begins.

Nästa

---

Inledning | Påstående nr. 1 | Påstående nr. 2 | Påstående nr. 3 | Påstående nr. 4 | Påstående nr. 5
| Påstående nr. 6 | Påstående nr. 7 | Påstående nr. 8 | Påstående nr. 9 | Påstående nr. 10 |

---

Share:

Läs Mer

Pastor J. Mark Martin - De dödas tillstånd - Soul Sleep

De dödas tillstånd

Av Pastor J. Mark Martin (Ex-adventistpastor) (Ex-Adventist)

Översatt av Jon-Are Pedersen 2018

Min kommentar till J. Mark Martins artikel. 

//Martin är idag pastor i en Calvary Chapel-församling. Som ex-adventist kan han deras lära utan och innan, och när det gäller de dödas tillstånd så är den här förklaringen baserad på adventisternas felaktiga lära om själen som sover fram till domens dag, vilket kallas Soul Sleep. //

Här är några tydliga uttalanden från Nya testamentet om de dödas tillstånd:

    1. En person är består av tre delar - Ande, själ och kropp:

1 Thess. 5:23 Och må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må hela er ande och själ och kropp bli bevarade fläckfria vid vår Herre Jesu Kristi återkomst. 

Det är skillnad på en persons andedräkt och ande:

Jes. 42:5 Så säger Gud, HERREN, han som har skapat himmelen och utspänt den, han som har utbrett jorden med vad som alstras därav, han som har givit liv (KJV Breath - andedräkt) åt folket som är därpå och ande åt dem som vandra där: 

Job 7:11 Därför vill jag nu icke lägga band på min mun, jag vill taga till orda i min andes ångest, jag vill klaga i min själs bedrövelse. 

    2. En persons själ och ande är mer än ett andedräkt, dem har känslor:

1 Sam. 18:1 Sedan David hade talat med Saul, fäste sig Jonatan (KJV: Jonatans själ) så vid David att Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv. 

2 Sam. 5:8 På den dagen sade David: "Den som slår jebusiterna skall genom vattentunneln nå fram till dessa halta och blinda som Davids själ hatar." Därför brukar man säga: "Ingen blind eller halt skall komma in i huset." 

Job 14:20-22 Du besegrar henne för alltid och hon går bort, du förändrar hennes ansikte och sänder i väg henne. Om hennes barn kommer till ära, vet hon det inte, om de blir ringa, ser hon det inte. Hennes kropp känner bara sin egen plåga, hennes själ bara sin egen sorg. 

Mark. 14:34 ...och sa till dem: Min själ är djupt bedrövad ända till döds. Stanna kvar här och vaka.

Ps. 107:26 De for upp mot himlen och ner i djupen, så att de miste modet i sin olycka. 

KJV: Ps. 107:26  They mount up to the heaven, they go down again to the depths: their soul is melted because of trouble.  

Luk. 2:35 Ja, också genom din själ ska ett svärd gå, för att många hjärtans tankar ska uppenbaras. 

    3. En persons ande är vad som blir pånyttfödd:

Joh. 3:6,7 Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande. Förundra dig inte över att jag sa till dig: Ni måste födas på nytt.

    4. Gud är verksam genom en persons ande:

Ords. 20:27 Anden i människan är en HERRENS lykta, den utforskar varje rum i hennes inre. 

    5. En persons ande har:

Intelligens – 1 Kor. 2:11 ”För vilken människa vet vad som finns i människan, utom människans ande som finns i henne? Så vet ingen heller vad som finns i Gud utom Guds Ande. 

Känslor – Joh. 11:33 ”När Jesus såg henne gråta och att judarna som hade följt med henne också grät, blev han upprörd i Anden och själv skakad.” 

    6. Själ och ande separeras från kroppen vid döden:

Luk. 8:54,55 Men han drev ut alla och tog henne vid handen och ropade och sa: Flicka, stå upp! Och hennes ande återvände och hon reste sig genast upp, och han sa till dem att ge henne något att äta. 

Matt. 10:28 Och frukta inte för dem som dödar kroppen, men inte har makt att döda själen, utan frukta mer honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna.

Jak. 2:26 Därför, liksom kroppen utan ande är död, så är också tron utan gärningar död.

1 Kung. 17:21,22 Därefter sträckte han sig ut över pojken tre gånger och ropade till HERREN och sade: " HERRE, min Gud, låt denne pojkes själ komma tillbaka in i honom." HERREN hörde Elias röst, och pojkens själ kom tillbaka in i honom, och han fick liv igen. 

Begreppet "död" som är "thanatas" på grekiska, betyder inte att det är icke-existerande eller medvetslöst, det innebär snarare att vara separerad.

Kol. 2:13 Och ni, som var döda i era synder och i ert oomskurna kött, har han gjort levande med honom, i och med att han förlät alla era synder... 

Rom. 7:4,10,13 Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp dödats från lagen, för att ni ska tillhöra en annan, honom som är uppstånden från de döda, för att vi ska bära frukt åt Gud... och jag dog. Och jag fann att budordet som var till liv, blev till död.... har då det som är gott blivit min död? Nej, inte alls! Men synden har blivit det, för att den skulle visa sig vara synd. Den vållade min död genom det som är gott, för att synden genom budordet skulle bli syndig utan gräns. 

1 Tim. 5:6 Men en sådan som lever i vällust är levande död.

Upp. 3:1 Skriv också till församlingen i Sardes: Detta säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna: Jag vet om dina gärningar, att du har namnet att du lever, men du är död.

Ef. 2:1,5 Också ni var döda genom överträdelser och synder... gjort även oss, som var döda genom synderna, levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. 

    7. En destination finns efter döden:

Fil. 1:21-24 För att leva är för mig Kristus och döden en vinst. Men om det att leva i köttet för mig innebär att mitt arbete bär frukt, så vet jag inte vilket jag ska välja. För jag dras åt båda hållen. Jag längtar efter att få bryta upp och vara hos Kristus, vilket skulle vara mycket bättre. Men att bli kvar i köttet är mer angeläget för er skull. 

2 Kor. 5:6-8 Därför är vi alltid vid gott mod och vet att så länge vi är hemma i kroppen, så är vi borta från Herren. För vi vandrar i tro, utan att se. Men vi är vid gott mod och vill helst flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren. 

    8. Själen är medveten efter döden:

Upp. 6:9-11 Och när han bröt det femte sigillet, såg jag under altaret deras själar, som hade blivit slaktade för Guds Ords. Skull och för det vittnesbörd som de hade. Och de ropade med hög röst och sa: Herre, du som är helig och sann. Hur länge dröjer du med att döma och utkräva hämnd för vårt blod på dem som bor på jorden? Och åt var och en av dem gavs en vit dräkt, och de blev tillsagda att de skulle vila ännu en liten tid, till dess antalet hade blivit fullt av deras medtjänare och bröder, som skulle bli dödade liksom de själva.

Tydligen är en persons själ mer än hans andedräkt. De själar vi ser under altaret är inte ”andedräkt” som blir beklädda och ropar ut till Gud!

Lägg märke till att dessa själar är medvetna efter döden. Dessa blev martyrer och är fullt levande i himlen. De har kapacitet att ropa ut till Gud och att bära vita kläder. Gud Själv säger till dem att fler av deras bröder kommer förenas med dem efter att dem har blivit martyrer.

Vi ser dessa själar återigen i Upp. 20:4

”Och jag såg troner och de som satt på dem fick rätt att döma. Och jag såg själarna av dem som halshuggits för Jesu vittnesbörds och för Guds Ords. Skull, och som inte hade tillbett vilddjuret, inte heller dess bild och som inte hade tagit märket på sin panna eller sin hand. Och de levde och regerade med Kristus i tusen år.”

Flera skriftställen som visar på Själens Medvetenhet efter döden:

Job 26:5,6 De avlidna skälver, likaså djupets vatten och de som bor där. Dödsriket ligger naket för honom, avgrunden utan täckelse. 

Matt.  22:31-32 Men vad angår de dödas uppståndelse, har ni inte läst det som har blivit sagt till er av Gud, som sa: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud? Gud är inte de dödas Gud, utan de levandes. 

Luk 16:19-31 Det var en rik man som klädde sig i purpur och fint linne och levde var dag i glädje och lyx. Och det var också en fattig man vid namn Lasarus, som full av sår låg vid hans port, och önskade att få stilla sin hunger med de smulor som föll från den rike mannens bord. Dessutom kom hundarna och slickade hans sår. Så hände det att den fattige dog och blev förd av änglarna till Abrahams famn. Och den rike dog också och begravdes. Och i dödsriket, där han låg och plågades, lyfte han blicken och fick se Abraham långt borta och Lasarus vid hans sida. Då ropade han och sa: Fader Abraham, förbarma dig över mig, och sänd Lasarus så att han kan doppa det yttersta av sitt finger i vatten och svalka min tunga, för jag plågas svårt i dessa lågor. Då sa Abraham: Son, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, och på samma sätt fick Lasarus det onda. Men nu har han tröst och du pinas. Och förutom allt detta finns det en stor djup klyfta mellan oss och er, för att de som vill komma härifrån till er inte ska kunna det, och för att inte heller någon därifrån ska kunna komma över till oss. Då sa han: Då ber jag dig fader, att du skickar honom till min fars hus, för jag har fem bröder, så att han kan varna dem, att inte de också kommer till detta plågornas ställe. Abrahams sa till honom: De har Mose och profeterna. Dem ska de lyssna till. Och han sa: Nej, fader Abraham, men om någon kommer till dem från de döda, ska de omvända sig. Då sa han till honom: Om de inte lyssnar på Mose och profeterna, så kommer de inte heller att bli övertygade även om någon uppstår från de döda. 

1 Thess. 5:10 ...som har dött före oss för att vi, vare sig vi vakar eller sover, ska leva tillsammans med honom 

2 Kor. 5:8 Men vi är vid gott mod och vill helst flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren. 

Fil. 1:23 För jag dras åt båda hållen. Jag längtar efter att få bryta upp och vara hos Kristus, vilket skulle vara mycket bättre. 

Detta överensstämmer med Gamla Testamentets vittnesbörd:

Läs Israels hån av Babylons kung. Den ger en indikation på Gamla Testamentets förståelse av medvetenheten efter döden. 

Jes. 14:9-11,15-17 Dödsriket därnere kommer i rörelse för din skull, för att ta emot dig när du kommer. Det väcker upp de avlidnas andar för din skull, alla jordens ledare. Det låter hednafolkens alla kungar stå upp från sina troner. Alla börjar de tala och säger till dig: 'Har också du blivit svag som vi? Du har blivit som en av oss.' Ner till dödsriket har din härlighet måst fara och dina harpors buller. Förruttnelse är bädden under dig och maskar ditt täcke.... Men ner till dödsriket blev du förd, längst ner i graven. De som ser dig stirrar på dig, de granskar dig och säger: 'Är detta den man som kom jorden att darra och kungariken att skaka, som gjorde jorden till en öken och förstörde dess städer, han som aldrig släppte hem sina fångar?' 

    9. När själen lämnar kroppen sover kroppen:

Uttrycket ”sover” används aldrig om själen eller Anden, utan bara om en troendes kropp. Själen och Anden fortsätter existera efter döden. Kroppen ”sover” och återgår till jord. Följande verser refererar till tillståndet kroppen befinner sig i som sömn:

Matt. 9:24 ...sa han till dem: Gå härifrån. För flickan är inte död, utan hon sover. Då hånskrattade de åt honom. 

Joh. 11:11 Detta sa han och efter det sa han till dem: Vår vän Lasarus sover, men jag går för att väcka upp honom. 

Apg. 7:59-60 Och de stenade Stefanus, som åkallade och sa: Herre Jesus, tag emot min ande. Och han föll på knä och ropade med hög röst: Herre, ställ dem inte till svars för denna synd. Och när han hade sagt detta, somnade han in. 

Apg. 13:36 För David insomnade ju, efter att han i sin generation hade tjänat Guds vilja och blev samlad till sina fäder och såg förgängelsen. 

1 Thess. 4:14 För om vi tror att Jesus har dött och uppstått, så ska också Gud föra fram dem som har somnat in i Jesus tillsammans med honom. 

    10. Den troendes kropp återuppväcks när vår Herre Jesus Kristus återkommer:

1 Kor. 15:50-53 Men detta säger jag, bröder, att kött och blod inte kan ärva Guds rike. Inte heller ska det förgängliga ärva oförgänglighet. Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla insomna, men vi ska alla förvandlas, i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunen. För basunen ska ljuda och de döda ska uppstå oförgängliga och vi ska förvandlas. För detta förgängliga måste kläs sig i oförgänglighet och detta dödliga måste klä sig i odödlighet. 

1 Thess. 4:16-18 För Herren ska själv stiga ner från himlen med ett befallande rop, med ärkeängelns röst och med Guds basun, och först ska de som dött i Kristus uppstå. Därefter ska vi som lever och är kvar ryckas upp tillsammans med dem på skyar för att möta Herren i luften. Och så ska vi alltid var hos Herren. Trösta därför varandra med dessa ord. 

Jämför Upp. 6:9-11 med 2 Kor. 5:1-4,8:

Upp. 6:9-11 Och när han bröt det femte sigillet, såg jag under altaret deras själar, som hade blivit slaktade för Guds Ords. Skull och för det vittnesbörd som de hade. Och de ropade med hög röst och sa: Herre, du som är helig och sann. Hur länge dröjer du med att döma och utkräva hämnd för vårt blod på dem som bor på jorden? Och åt var och en av dem gavs en vit dräkt, och de blev tillsagda att de skulle vila ännu en liten tid, till dess antalet hade blivit fullt av deras medtjänare och bröder, som skulle bli dödade liksom de själva.

2 Kor. 5:1-4, 8 Men vi vet att om det tält som är vår jordiska boning bryts ner, så har vi en byggnad från Gud, ett hus som inte är gjort med händer, evigt i himlarna. För i denna suckar vi också och längtar att få bli överklädda med vår boning som är från himlen, för när vi väl är klädda i den ska vi inte bli funna nakna. För vi som är i detta tält suckar och är nedtyngda, inte för att vi vill bli avklädda utan överklädda, så att det dödliga kan bli uppslukad av livet.... Men vi är vid gott mod och vill helst flytta bort från kroppen och vara hemma hos Herren. 

”Men hur är det med Predikaren 9:5?”

”De som lever vet att de måste dö, men de döda vet ingenting och de får ingen lön mer, ty minnet av dem är glömt.” 

Kontexten visar att den versen handlar om det som är ”under solen”. Den säger att de döda vet inget om vad som pågår ”under solen” v. 3 och 6, d.v.s. på jorden efter att de har dött och är i himlen (Pred. 12:7)

De skriftställen vi läst lär oss med all tydlighet att själ och ande är mer än andedräkt. En persons själ och ande separeras från deras kroppar när de dör. Själen är medveten i himlen efter döden i väntan på kroppens uppståndelse.

Jesu löfte till Marta i Joh. 11:25-26 är också väldigt tydlig:

Joh. 11:25-26 Jesus sa till henne. Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han ska leva, om han än dör. Och var och en som lever och tror på mig ska aldrig i evighet dö. Tror du detta?

En bokstavlig översättning av den Grekiska texten tydliggör detta ännu mer: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han ska leva, [eller 'fortsätter att leva' –framtida, pågående, indikativ tempus, vilket talar om en pågående händelse] om han än dör. [här är tempus, (2nd aorist subjunktion, tredje klass villkorlig1), innebär möjligheten att dö vid en tidpunkt, men medger någonting: den medger att även om han dör, ska han fortsätta leva]

Helt tydligt säger Jesus att ”De som tror på Mig ska fortsätta leva även om han dör vid en särskild tidpunkt i tiden.” Med andra ord, det finns inget avbrott i den troendes liv. En troendes liv fortsätter utan störning från döden. 

Texten fortsätter i vers 26: ”Och var och en som lever och tror på mig ska aldrig i evighet dö... (Zondervan Parallel New Testament in Greek and English, Zondervan, 1975, p. 307). Evigt liv stannar inte och böjar om. Det har en sådan livskvalité att det aldrig dör. 

Share:

Läs Mer

Dr. Eli Lizorkin-Eyzenberg och Jared Seltzer - Den rike mannen och Lasarus!

Av Dr. Eli Lizorkin-Eyzenberg och Jared Seltzer (Artikel)

Översatt av Jon-Are Pedersen

Många är osäkra ifall Jesu berättelse om den rike mannen och Lasarus i Luk. 16:19-31 är en verklig händelse eller om det bara är en liknelse (en judisk historia med en djupare betydelse). Vanligtvis inkluderar inte liknelser personliga namn som t.ex. Lasarus och Abraham, men å andra sidan, föreställningen om ”Abrahams sköte” eller en dialog mellan själarna i Hades vilket vi hittar i Lukas berättelse finns inte bekräftat någon annanstans i Bibeln. Däremot finns ett antal judiska källor utanför Bibeln, som visar att sådana tankar var en vanlig trosföreställningar vid den tiden: att Abrahams sköte och de andra patriarkernas var viloplatsen för den rättfärdige, och att det fanns en brinnande sfär för den onde framtill den slutgiltiga domen. (jmf. 4 Mackabeerboken 13:17, Sefanjas Uppenbarelse, b Kiddushin 72b). 

Jesus beskriver huvudkaraktären i berättelsen som (1) Rik, (2) klädd i purpur och fint linne (spoilervarning: se 2 Mos. 28:5 ”Och de ska ta av guldet och det mörkblå, purpurröda och karmosinröda garnet och det fina lingarnet.”), (3) levde i glädje, (4) levde i lyx, (5) bodde i sin fars hus, (6) med fem bröder, (7) vilka alla hade Mose och profeterna, (8) fastän de inte lyssnade på dem, (9) de skulle inte omvända sig även om någon uppstod från de döda. Denna nio-punkters beskrivning är allför detaljerad för att inte handla om någon specifik person. 

Av flera orsaker, inklusive den judiske historikern Josefus vittnesbörd, som fastställer att Kaifas’ svärfar Ananias hade fem prästsöner (Antiquities XX, 9i; John 18:13), så är det mycket som tyder på att Jesus hade någon specifik person i tankarna. 

Vid en genomläsning av de nio punkterna om den rike mannen avslöjar översteprästen Kaifas som en utmärkt kandidat i Jesu berättelse om ”den rike mannen” såtillvida att han passar de sju första kriterierna perfekt. Men var det så att han och hans familj vägrade tro även efter att någon uppstod från de döda? Ja, faktiskt två gånger!

Efter att Jesus uppväckt sin vän Lasarus, beslöt översteprästerna att döda även Lasarus. Senare, efter att Jesus hade uppstått från de döda, förblev deras hårda hjärtan oförändrade under tiden de förföljde Jesu apostlar och förnekade Jesu egen uppståndelse (Apg. 4:1-3). 

Så, var berättelsen om ”den rike mannen och Lasarus” baserad på verkliga händelser? Det ser verkligen så ut!

Share:

Läs Mer

Det första tecknet Jesus gjorde var att göra vatten till vin. Varför gjorde Jesus det?

Värden smakade på vattnet, som nu hade blivit vin, och han visste inte varifrån det kom. Men tjänarna som hade öst upp vattnet visste det. Värden kallade därför på brudgummen och sade: ”Varenda människa sätter först fram det goda vinet, och det som är sämre när gästerna börjar bli druckna. Du har sparat det goda vinet ända till nu.” Detta var det första av de tecken som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade sin härlighet, och hans lärjungar trodde på honom. Joh 2:9-11

Jeremia säger något viktigt, som vi behöver ta till våra hjärtan, som förklarar vad Jesaja säger, som visar varför Jesus gjorde detta tecken. Han säger:

Ty hela landet är full av äktenskapsbrytare. Under förbannelse ligger landet sörjande, och betesmarkerna i öknen är förtorkade. Man inriktar sig på att göra ont och har sin styrka i orättfärdigheten. Ty både profeter och präster är gudlösa. Även inne i mitt hus finner jag deras ondska. Jer 23:10-11

Vad är definitionen på en äktenskapsbrytare? Är det bara att personen har sexuell relation med någon annan än sin make/maka? Vilken bild har du av en biblisk äktenskapsbrytare efter att ha läst Guds ord? Är det inte en som går bort från den uppriktiga första troheten till en för någon annan eller något annat? Det ord som beskriver en äktenskapsbrytare är att denne är otrogen och svekfull, att den rena kärleken blandas med kärlek till annat än sin make/maka. Till slut känner man inte igen det ursprungliga och tror att som vi lever nu har det alltid varit.

Guds folk har beblandat sig med andra religioner, befattat sig med myter, bedragit sig själva med det som finns i världen: köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda. Den rena kärleken, som apostlarna och den första församlingen levde i, har från att vara det godaste vin spätts ut till färgat vatten. Helgelse är ett måste!

Jesaja säger:

Du har förskjutit ditt folk, Jakobs hus, därför att de är fulla av Österlandets tänkande, de är spåmän som filisteerna. De ingår förbund med främmande folk. Jes 2:6

Kom, låt oss gå till rätta med varandra, säger HERREN. Om era synder än är blodröda, skall de bli snövita, om de än är röda som scharlakan, skall de bli vita som ull. Om ni är villiga att höra, skall ni få äta landets goda. Men om ni vägrar och är motsträviga, skall ni förtäras av svärd, ty så har HERRENS mun talat. Hur har inte den trogna staden blivit en hora! Den var full av rätt. Då bodde rättfärdighet därinne, men nu mördare. Ditt silver har blivit slagg, ditt ädla vin är utspätt med vatten. Jes 1:18-22

Jesus förvandlade vattnet till vin som ett tecken på folkets synder och avfällighet. Deras uppriktiga kärlek hade urvattnats och utspätts att bli något annat än Gud tänkt och han kom för att upprätta den uppriktiga och sanna kärleken till Gud, alltings Fader och Skapare. Vi har levt i den här världen och smakat det ”vinet”, och nu har Jesus gett oss av det goda vinet därför vill vi inte ha något annat. Men är vi oaktsamma, dricker vi plötsligt utspätt vin, och faller då tillbaka i det vi tidigare har blivit friköpta från, och det sista blir värre än det första.

Världens ande gör tvärtom, den ger först det ”goda vinet” för att sen ge det dåliga, för vem märker det när de har blivit druckna? Världens ande lockar först med det vackra och tydliga, och kommer sen med det dunkla och mörka. Detta är antikrists vin, urvattnat och smaklöst.

Vi MÅSTE tillbaka till Bibeln, bönen, brödragemenskapen och brödsbrytelsen. Vi har inga andra B:en att stå på, för vi måste stå upp och vara ljus och salt. Vi måste tillbaka till den övernaturliga församlingen, upprättandet av den fasta grund apostlarna och profeterna byggt allt på: Jesus Kristus, som själv är hörnstenen. Guds ord är det enda som inte förändrats. Tänk på församlingen i Efesus som Jesus beskriver nedan, hur mycket gott han sa om dem och ändå gav han en allvarlig varning: De hade övergett sin första kärlek – de drack utspätt vin.

Jag känner dina gärningar, ditt arbete och din uthållighet, och jag vet att du inte kan tåla onda människor. Du har prövat dem som kallar sig apostlar men inte är det, och du har funnit att de är lögnare. Ja, du är uthållig, och du har uthärdat mycket för mitt namns skull och har inte tröttnat. Men det har jag emot dig, att du har övergett din första kärlek. Tänk därför varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar. Annars, om du inte omvänder dig, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats. Upp 2:2-5

Share:

Läs Mer

Sandy Simpson - De som försöker dekonstruera Treenigheten!

Skriven den 13 Maj 2019 av Sandy Simpson,

Hämtat från Deception in the Churchs hemsida. Följ gärna YouTube-kanalen 
ACT - Apologetics Coordination Team

Översatt av Jon-Are Pedersen 

Nu för tiden befinner sig varenda en av församlingens mest grundläggande doktriner under extraordinär attack. En av de viktigaste kärndoktrinen är den om Treenigheten, den Treeniga Guden ... "Gud är en Gud som är evigt existerande i tre personer, Fader, Son och Helig Ande". Ett annat sätt att säga det är "Gud är en "Vad" och tre "Vem" där varje "Vem" har alla Guds attribut och personlighet". Jag kommer först att lägga fram det vanligaste felet i de läror som avsiktligt eller oavsiktligt försöker dekonstruera vem Gud är, i synnerhet vem Jesus Kristus är. Jag kommer sedan gå vidare till några specifika fall och svara på deras påståenden individuellt.

Först och främst, läror som hävdar att Guds karaktär förändrats under en viss tidsperiod, lär ut kätteri. Gud förändras inte.

Jakobs brev 1:17 Varje god gåva och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusets Fader. Hos honom finns ingen förändring eller växling mellan ljus och mörker.

1 Samuel 15:29 Och den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar sig inte. Ty han är inte en människa, så att han skulle kunna ångra sig.

Psaltaren 55:20 Gud skall höra mig och förödmjuka dem, han som sitter på sin tron sedan urminnes tid. Sela. Ty de ändrar sig inte, de fruktar inte Gud.

Psaltaren 110:4 HERREN har svurit och skall inte ångra sig: "Du är präst för evigt, på samma sätt som Melki-Sedek.

Hebreerbrevet 13:8 Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet.

Dessa uttalanden i det skrivna ordet är antingen sanna, eller så är de falska. Om de är falska kan de motbevisas av andra verser här och där. Om de är sanna, vilket de är eftersom vi kan se det från kontexten och andra tillhörande verser, så ändras inte Gud. Om Han inte ändras, ändras inte heller Hans karaktär. Gud bestämde sig för att skicka sin Son för att lägga mänskligheten till sig själv genom inkarnationen så att Han kunde utgjuta sitt blod för våra synder som det fullkomliga offret (Hebr. 9:22) och sedan uppstå från de döda för att bli en förstlingsfrukt av alla som tror.

Därför angriper den Guds karaktär som lär ut att det inte finns någon Guds Son i Gamla testamentet eller att Gud ("Vad" eller "Vem") förändrats på något sätt i Nya Testamentet.

Nu kommer några att säga, "Var är då Gud Sonen i Gamla testamentet"? Från Adams till Shem till Abraham, och slutligen Israels barn, hade alla möten med Gud, men de visste också att ingen kunde se Fadern och leva.

2 Mos. 33:20 Men mitt ansikte kan du inte få se, ty ingen människa kan se mig och leva.

De visste också att de hade att göra med någon de bara kunde benämna som "Guds ängel" eller "Guds budbärare". De kände till skillnaden mellan "en" Guds ängel och "Guds ängel" (bestämd artikel).

Hänvisningarna till "Guds ängel" är följande: 1 Mos. 21:17, 24:7, 31:11, 2 Mos. 14:19, 2 Mos. 22:22, Dom. 6:20, 6:22, 13:9, 1 Sam. 14:20, 2 Sam. 19:27, 2 Kung. 1:3, 1 Krön. 21:30, Dan. 3:28, Sak. 12: 8, Apg. 7:35. ₍₁₎

Hänvisningarna till "Herrens ängel" är: 1 Mos. 16:7, 16:9, 16:10, 16:11, 22:11, 22:15, 24:7, Ex. 3:2, nr. 22:23, 22:24, 22:25, 22:26, ​​22:27, 22:31, 22:32, 22:34, 22:35, Dom. 2:1, 2:4, 5:23, 6:11, 6:12, 6:21, 6:22, 13:3, 13:13, 13:15, 13:16, 13:17, 13:18, 13:20, 13:21, 2 Sam. 14:17, 19:27, 24:16, 1 Kung. 19:7, 2 Kung. 1:3, 1:15, 19:35, 1 Krön. 21:12, 21:16, 21:18, 21:30, Ps. 34:7, 35:5, 35:6, 37:36, Jes. 37:36, Sak. 1:11, 1:12, 3:1, 3:5, 3:6, 12:8, Matt. 1:24, Upp. 22: 6. ₍₂₎

Lägg märke till några saker. Människan kunde möta Herrens ängel ansikte mot ansikte, men ingen kunde möta Fadern ansikte mot ansikte. Också att Herrens ängel inte kunde avslöja sitt namn för människan eftersom det var för underbart att höra vid den tiden (Dom. 13:18 Min kom.) och är fortfarande en hemlighet (Rom. 16:25). Eftersom Gabriel och Mikael uppenbarade sina namn, kan detta bara betyda att tiden ännu inte hade kommit för Yeshua skulle avslöja sitt namn för människan, det kunde ske först efter inkarnationen. Observera att Herrens ängel står i kontrast med "en ängel" som fördärvade folket i 1 Krön. 21:15. Återigen finns det bara tre platser i Nya testamentet som nämner Herrens ängel. Apostlagärningarna 7:35 hänvisar till den brinnande busken och vem som där talade med Moses. Notera också att det var Yeshua som talade ur den brinnande busken, men när Han frågades om sitt namn säger Han att det är "Jag är den jag är" när Han talar om sig själv i "Vad", som är Gud Fadern, Sonen och Helige Ande. I Matt. 1:24 talade Herrens ängel till Josef innan inkarnationen och namngav barnet. Det finns olika åsikter där några kommentatorer tror att ängeln som pratade med Josef var "en" ängel, men andra tror att det var den preinkarnerade Kristus på grund av fraseologin.

Slutligen i Upp. 22:6 är Yeshua i himlen när Han ger Johannes uppenbarelsen, därför använder den termen "sin ängel". Allt detta står i motsats till när Bibeln talar om "en Herrens ängel" som är en av de skapade varelserna som tjänar Gud.

Som tidigare nämnt kommer du märka att "Herrens ängel" eller "Guds ängel" inte längre nämns i Nya testamentet, med undantag av precis före inkarnationen i Matt. 1:24, Apg. 7:35 och Upp. 22:6. Så efter att Jesus blev Gud-Människan för all evighet, gör de som tror på honom det i Han namn. Men Han blev inte namngiven i Gamla testamentet, med det undantaget att Gud ("Vad") uppgav sitt namn genom Sonen i den brinnande busken. Så Guds namn ... Fader, Son och Helige Ande är YHWH, "Jag är den jag är". I Nya testamentet, efter inkarnationen, uppenbarades Hans Sons namn som Yeshua HaMashiach, Jesus Kristus. Vi ska dyrka Honom i Han Sons namn, för det är i Han evige Sons namn att vi kan bli frälsta och ha evigt liv.

Allt ovan är för att bevisa varför patriarkerna väntade på Messias och togs till Paradiset när de träffade Jesus i Abrahams sköte, de som hade rättfärdigats av sin tro.

Hebreerbrevet 11:10 för han (Abraham) väntade på staden med de fasta grundvalarna, vars byggmästare och skapare är Gud.

Johannes 8:56 Abraham, er far, gladde sig över att han skulle få se min dag, och han såg den och blev glad.

Guds Son och Människosonen nämns båda i GT.

Daniel 7:13 I min syn om natten såg jag, och se, En som liknade en Människoson kom med himlens skyar, och han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. 

Daniel 3:25 Han sade: "Se! Jag ser att fyra män lösa som går oskadda omkring mitt i elden, och det fjärdes utseende är som en gudason! "(NASB)

Daniel 3:25 "Se!" Han svarade: "Jag ser fyra män lös och går mitt i elden, och de är inte skadade, och den fjärde formen är som Guds Son." (NKJV)

Nebukadnessar var en avgudadyrkare tills han visades YHWHs makt. Därför beskrev han den fjärde personen som gick runt i elden som en gudason. Men detta var tydligt Guds Son, som tolkats korrekt i KJV och NKJV, men inte den bokstavliga översättningen som är "som en gudars son".

Gud definieras som Elohim (plural) i motsats till El (singular) ända tillbaka från 1 Mos 1:1. Gud talar också om sig själv i pluralform:

1 Mos. 11:7 Låt Oss stiga ner och förbistra deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.

Trots att många judar missade det, med undantag av Abraham, David och andra, bestod Gud alltid av mer än en person ... en Gud som existerar i tre personer ... Fader, Son och Helige Ande. Även den första delen av den judiska "Shamah" 5 Mos. 6:4 säger: "Hör, Israel! HERREN, vår Gud, HERREN är en!" Vilket innebär att Elohim är ett flertal personer i en Gud. Varför skulle du behöva upprepa  flera gånger "Herren är vår Gud" i en monoteistisk kultur genom att lägga till "Herren är en"? Jag vet att detta gjordes som ett vittnesbörd mot de polyteistiska kulturerna kring dem, men jag har alltid undrat varför Herren ville de skulle upprepa denna fras. Kanske för att förbereda dem för hemligheten med att Yeshua skulle uppenbaras?

Melkisedek, som antingen var en Kristofani eller kanske var Noas Son, Shem (som fortfarande levde på Abrahams tid), omnämns som en förebild på Guds Son i Gamla testamentet.

Hebr. 7:1-3 Denne Melkisedek var ju konung i Salem och präst åt Gud den Högste. Han mötte Abraham när denne kom tillbaka efter att ha slagit kungarna, och välsignade honom. Åt honom gav Abraham också tionde av allt, vars namn först betyder rättfärdighetens konung, och dessutom också Salems konung, vilket betyder fridens konung. Utan far, utan mor, utan släkt. Hans dagar har ingen början och hans liv har inget slut, men han har gjorts lik Guds Son, och förblir präst för alltid.

Oavsett så var Jesus den unika Guden kommen i köttet.

Joh.1:1 I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.

Jesus Kristus nämns som "Ordet" bara i den här versen i Nya testamentet. Detta är inte Hans namn eftersom det är Yeshua HaMashiach, Jesus Kristus. Det är ett attribut, beskrivande av Vem Han är och vad Han gör, såsom Yahweh Jireh (Yahweh kommer att ge). Jesus Kristus är Guds ord, både i det Han talar och i Hans karaktär. Så Jesus förändrade alltså inte från Gamla testamentet, utan fortsätter som Yeshua HaMashiach, som är Ordet.

Det är värt att nämna att Jesus tillsammans med Fadern och Helige Ande skapade universum.

Gud ("Vad") skapade universum: 1 Mos. 1: 1

Fader ("Vem") skapade universum: Mal. 2:10, Matt. 25:34

Sonen ("Vem") skapade universum: Kol. 1:15-16, Hebr. 1:2, Matt. 13:35

Anden ("Vem") skapade universum: Ps. 104:30, Job. 33:4, Joh. 6:63

Gud förändras inte.

Jakobs brev 1:17 Varje god gåva och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusets Fader. Hos honom finns ingen förändring eller växling mellan ljus och mörker.

1 Samuel 15:29 Och den Härlige i Israel ljuger inte och ångrar sig inte. Ty han är inte en människa, så att han skulle kunna ångra sig.

Psaltaren 55:20 Gud skall höra mig och förödmjuka dem, han som sitter på sin tron sedan urminnes tid. Sela. Ty de ändrar sig inte, de fruktar inte Gud.

Psaltaren 110: 4 HERREN har svurit och skall inte ångra sig: "Du är präst för evigt, på samma sätt som Melki-Sedek.

Jesus förändras inte.

Hebreerbrevet 13: 8 Jesus Kristus är densamme i går och i dag och i evighet.

Johannes 8:58 Jesus sa till dem: Sannerligen, sannerligen säger jag er: Jag Är, innan Abraham blev till.

Jesus förändrades inte från Gamla testamentet till det Nya. Han är densamma. Gud ändrade sig inte och ändrade inte heller Sin plan. Jesus fullbordade Faderns plan från evighetens förflutna för att Hans Son skulle lägga mänskligheten till sig själv i inkarnationen. Han är nu den hypostatiska unionen för evigt, 100% Gud och 100% människa för all evighet. Han är inte 50/50 men fullt ut Gud och fullt ut människa. Han släppte aldrig vid någon tidpunkt efter inkarnationen vare sig sin gudomlighet eller sin mänsklighet. Han underordnade sig Faderns vilja, men förblev gudomliga genom det hela (Fil 2:7-10). De som lär ut Adoptianism lär vanligtvis också ut att Jesus inte var Gud medan han gick på jorden eller före hans dop genom att använda dessa verser. Det är en falsk, demonisk tolkning. Gud kan inte sluta vara Gud.

Barnes New Testament Notes säger:

att det kan inte betyda att han bokstavligen avyttrade sig sin gudomliga natur och fullkomlighet, för det var omöjligt. Han kunde inte sluta att vara allsmäktig och allestädes närvarande, och den helige, sann och god.

Jameson, Faucet and Brown Commentary förklarar:

(1) Han blev till i form av en tjänare så snart han blev en människa. (2) Han var till i "Guds gestalt" innan han blev till i en "tjänares gestalt". (3) Han var en som verkligen levde i den gudomliga naturen men i en tjänares gestalt eller i människans natur. Ty han var lika mycket i "Guds gestalt" som i en "tjänares gestalt"; och var på så vis i Guds gestalt således att han "var jämlik Gud"; Han kunde därför inte ha varit någon annan än Gud; för Gud säger: "Med vem vill ni likna och jämföra mig, med vem vill ni jämställa mig?" (#Jes. 46: 5)

Gud kan inte sluta vara Gud. Han var inte bara en människa som döptes i den Helige Ande, som många Word of Faith och Latter-Rainlärare hävdar, utan han var Gud kommen i köttet. För att bevisa att en person verkligen är född på nytt måste de tro och bekänna att Gud har kommit i köttet.

1 John 4: 2 Guds Ande ska ni känna igen på detta: Varje ande som bekänner att Jesus Kristus har kommit i köttet är från Gud.

Ett annat bevis på Sonen i Gamla testamentet är att Jesus hänvisar till David och hur Herren talade med hans Herre.

Psalms 110:1 HERREN sade till min Herre: "Sätt dig på min högra sida, till dess att jag har lagt dina fiender som en fotapall under dina fötter.

Matteus 22:43-45 Han sa till dem: Hur kan då David i Anden kalla honom Herre och säga: Herren sa till min Herre: Sätt dig på min högra sida, till dess jag lägger dina fiender åt dig till en fotpall? Om nu David kallar honom Herre, hur kan han då vara hans son?

Barnes New Testament Notes säger:

Verserna 41-46. Jesus tar upp en fråga om Messias. Se även #Mark. 12: 35-37, Luk. 20:41-44. Vers 41. ”Medan fariséerna var samlade...” Jesus, efter att ha förbryllat judarnas stora sekter, fortsätter i sin tur att ställa dem en följdfråga på deras svar. Detta gjordes inte i en fåfäng triumfparad, utan 1: a. för att visa dem hur okunniga de var om deras egna profetior. 2:e. Att ödmjuka dem med tanke på deras okunnighet. 3:e. Att uppmärksamma den sanna doktrinen angående Messias - denne har en personlighet och anseende överordnad Davids, Israels mäktigaste konung - som Davids Herre, samtidigt som han var Davids ättling.

Därav existerade verkligen Jesus som den eviga Sonen.
Se https://www.gotquestions.org/eternal-Sonship.html

Jesus fanns till i den förgångna evigheten precis som han kommer att finnas närvarande i framtidens evigheter.

Prov. 8:22 HERREN ägde mig redan vid begynnelsen av sin väg, före sina gärningar i urtiden. 

Matthew Henry Concise Commentary säger:

# 22-31 Guds Son förklarar sig vara engagerad i skapelsen av världen. Hur skicklig, hur kvalificerad är då inte Guds Son att vara världens Frälsare, han som är Skaparen av den! Guds Son utvaldes, innan världen blev till, för detta stora verk. Har han sin glädje i att rädda fördärvade syndare, borde då inte vi glädja oss åt hans frälsning?

John Gill Commentary säger:

Ver. 22. HERREN ägde mig redan vid begynnelsen av sin väg, & c.] Inte "skapat mig", som Targum och Septuaginta; de översättningar Arius följde och som var upphovet till hans fördärvliga läror; ... dessutom är Kristus, som Guds Ord och Visdom, Skaparen av allting och inte skapad, # Joh. 1:1-3

Guds Son var den som ledde Israel genom öknen ut ur Egypten.

2 Mos. 14:19 Det är skrivet, och Elohims ängel, som gick före Israels läger, tog bort och gick bakom dem; och molnens pelare gick från framför deras ansikte och stod bakom dem.

En av de punkter där falska lärare gått fel är att missbruka och missförstå frasen "enfödde son".

Vad betyder det att Jesus är Guds Enfödde Son?

Uttrycket "enfödde son" förekommer i John 3:16, som i King James Version lyder så här: "För så älskade Gud världen, att han gav sin Enfödde Son, så att vemhelst som tror på honom inte skulle förgås, utan ha evigt liv." Uttrycket "Enfödde Son" översätter det grekiska ordet monogenes. Ordet översätts till engelska med "endast", "den ende" och "enfödde".

Det är den här sista frasen ("enfödde" som används i KJV, NASB och NKJV) som orsakar problem. Falska lärare har hakat sig fast i den här frasen i ett försök att bevisa sin falska lära, att Jesus Kristus inte är Gud; det vill säga att Jesus i sitt innersta väsen, inte är jämlik med Gud, som Treenighetens andra person. De ser ordet "född" och säger att Jesus är en skapad varelse därför att bara en som hade en början i tiden kan vara "född". Vad det här argumentet inte förstår eller tar med i beräkningen, är att "begotten" är en engelsk översättning av ett grekiskt ord. Som sådan måste vi titta på den ursprungliga betydelsen av det grekiska ordet, inte överföra engelska betydelser i texten.

Så vad betyder monogenes? Enligt Greek-English Lexicon of the New Testament och Other Early Christian Literature (BAGD, 3rd Edition), har monogenes två primära definitioner. Den första definitionen gäller "att vara den enda i sitt slag inom ett unikt förhållande." Detta är betydelsen av Hebreerbrevet 11:17 där författaren hänvisar till Isak som Abrahams "enfödde" (KJV). Abraham hade mer än en son, men Isak var den enda son han hade av Sarah och förbundets enda son. Därför är det Isaks unikhet bland de andra sönerna som tillåter användningen av ordet monogenes i det sammanhanget.

Den andra definitionen avser "att vara den enda i sin sort eller klass, unik i sitt slag". Detta är den betydelse som är underförstådd i Johannes 3:16 (se också Johannes 1:14, 18; 3:18; 1 Joh 4:9). Johannes var främst intresserad av att visa att Jesus är Guds Son (Johannes 20:31) och han använder monogenes för att markera Jesus som en unik Guds Son - delar samma gudomliga natur som Gud - i motsats till de troende som är Guds söner och döttrar genom adoption (Efesierna 1:5). Jesus är Guds "ende" Son.

Faktum är att begrepp som "Fader" och "Son", när det talas om Gud och Jesus, är mänskliga termer som hjälper oss att förstå förhållandet mellan Treenighetens olika personer. Om du kan förstå förhållandet mellan en mänsklig far och en mänsklig son, så kan du delvis förstå förhållandet mellan Treenighetens Förste och Andre person. Analogin faller om du försöker ta det för långt och undervisa, som några pseudo-kristna kulturer (som t.ex. Jehovas vittnen), att Jesus var bokstavligen "fött" som i "producerad" eller "skapad" av Gud Fadern. (Https://www.gotquestions.org/only-begotten-son.html)

Jesus Kristus är inte adopterad; Han är "Endfödd" som betyder "att vara den enda i sitt slag inom ett unikt förhållande".

Några verser till att tänka på:

Sakarja 12:10 Men över Davids hus och över Jerusalems invånare skall jag utgjuta nådens och bönens Ande, så att de ser upp till mig som de har genomborrat. De skall sörja honom så som man sörjer ende sonen, och de skall gråta bittert över honom, så som man gråter över sin förstfödde. 

1 Mos. 22:12 Då sade han: "Lyft inte din hand mot pojken och gör honom ingenting. Nu vet jag att du fruktar Gud, då du inte ens har undanhållit mig din ende son.

2 Timoteus 1:9 Han som har frälst oss och kallat oss med en helig kallelse, inte på grund av våra gärningar, utan efter sitt rådslut och sin nåd, som har blivit given oss i Kristus Jesus före världens början,

"Sonen" skapade allting (Kolosserbrevet 1:13-16; Hebreerbrevet 1:2). För det andra finns det många verser som talar om Gud Fadern som sänder Sonen till världen för att återlösa den syndiga människan (Johannes 20:21; Gal 4:4; 1 Joh 4:14; 1 Joh 4:10) och ge sin Son som ett offer för synden (Joh. 3:16). För det tredje talar 1 Johannes 3:8 om Guds Sons uppenbarelse eller manifestation: "Den som syndar är av djävulen, för djävulen har syndat från begynnelsen. Därför uppenbarades Guds Son, för att han skulle göra slut på djävulens gärningar." För det fjärde, Hebreerbrevet 13:8, berättar för oss att" Jesus Kristus är densamma igår och idag och i evighet." Den samma sanningen är också underförstådd i Johannes 20:31, där vi ser Johannes beskriver syftet med sitt evangelium för att vi ”skulle tro på att Jesus är Kristus, Guds Son, och för att vi genom tron ska ha liv i hans namn." Det säger inte att Han blev Guds Son, utan att Han är Guds Son. Slutligen är ett av de starkaste bevisen för Kristi eviga Sonskap Guds treenighet och det eviga förhållandet som finns mellan Fadern, Sonen och Helige Ande. Särskilt viktigt är det unika Fader/Son-förhållandet som bara kan förstås från aspekten av Kristi eviga Sonskap. En vers som talar om det eviga förhållandet mellan Fadern och Sonen är Johannes 16:28. "Jag har utgått från Fadern och har kommit till världen. Åter lämnar jag världen och går till Fadern." Implicerat i denna vers är igen det faktum att Fadern/Son förhållande mellan Gud Fadern och Gud Sonen är en som alltid har och alltid kommer att existera.

Historiska Adoptionister

Hermas Herden

Verket Hermas Herden från det 2:a århundradet kan också ha undervisat att Jesus var en dygdig man fylld av den Helige Ande och adopterad som Sonen. [Not 2] [28] [29] Medan Hermas Herden var populär och bland några ansågs tillhöra de kanoniska skrifterna, behöll det inte den kanoniska statusen, om den någonsin hade det. (Https://en.wikipedia.org/wiki/Adoptianism, https://sv.wikipedia.org/wiki/Adoptianism )

Theodotos av Bysans

Theodotos av Bysans (fl. Sena 2:a århundradet), en valentinsk gnostiker, [30] var den mest framträdande representanten för adoptianismen. [31] Enligt Hippolytus av Rom (Philosophumena, VII, xxiii) undervisade Teodotus att Jesus var en man född av en jungfru, enligt rådet i Jerusalem, att han levde som andra män och var mycket from. Vid sitt dop i Jordanien kom "Kristus" över mannen Jesus, i likhet med en duva (Philosophumena, VII, xxiii), men Jesus var inte Gud själv förrän efter sin uppståndelse. [30] [32] Adoptianismen blev förklarat vara kättersk mot slutet av 2: a århundradet och avvisades av synoden i Antiokia och Nicaeas Första Råd, som definierade Treenighetens ortodoxa doktrin och identifierade mannen Jesus med den eviga Gudfödde sonen eller Guds ord i den Nicaenska trosbekännelsen. [33] [34] Läran förklarades också kättersk av påve Victor I. (https://en.wikipedia.org/wiki/Adoptionism)

Joesph Priestly

En form av adoptianism dök upp inom Unitarianismen under 1700-talet, eftersom förnekelsen av jungfrufödseln blev allt vanligare, ledd av Joseph Priestleys åsikter och andra. (Https://en.wikipedia.org/wiki/Adoptionism)

James Strang

En liknande form av adoptionism uttrycktes i James Strangs skrifter, en Mormonledare som grundade Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Strangiter) efter Joseph Smiths död 1844. I sin bok, Herrens lagbok, en påstådd uråldrig skrift som hittades och översattes av Strang, erbjuder han en uppsats med titeln "Anteckning om Kristi offer", där han förklarar sina unika (för Mormonism som helhet) läror om ämnet. Strang sade att Jesus Kristus var Maria och Josefs biologiska son, som innan tidens begynnelse utvaldes till att vara mänsklighetens Frälsare, men som måste födas som en vanlig dödlig av två mänskliga föräldrar (snarare än att bli födda av Fadern eller den Helige Ande) för att verkligen kunna uppfylla sin Messianska roll. [44] Strang hävdade att den jordiska Kristus i huvudsak var "adopterad" som Guds son vid födseln och uppenbarad fullständigt som sådan vid Förklaringen. [45] Efter att ha bevisat sig inför Gud genom att leva ett fullkomligt syndfritt liv, kunde han ge ett acceptabelt offer för människornas synder, före hans uppståndelse och himmelsfärd. [46] (Https://en.wikipedia.org/wiki/Adoptionism)

Moderna Adoptionister (det finns många, många fler)

William Branham

Men väl adopterat, placerad i position i Kristi kropp, är du arvinge av allting. Observera, det är vad Gud gjorde med Sin Son. Gud bad oss ​​inte göra någonting som han inte skulle göra. Han tog sin egen Son, som hade varit lydig. Detta var bara precis innan korsfästelsen. Kom ihåg vad Han sa kommer ner? Människosonen går till Jerusalem, överlämnas i hedningarnas händer. Han sade, "Berätta inte synen för någon." Men medan de stod där, adopterade Gud sin egen Son, för han överskuggade honom. Och bibeln sade att han satte en mantel på honom, så att hans klädsel sken som solen i sin styrka, ställde honom inför himmelska vittnen, inför jordiska vittnen. Och en röst sa: "Detta är Min älskade Son, hör Honom." Vad han än säger är det som om jag säger det. Han adopterades. Jesus sade: "Mig är given all makt i himlen och på jorden". Här har vi adoptionen, där Gud som adopterar Sin Son. (William Branham, 58-0126 - Hear Ye Him, Paragraf 25)

Han dog aldrig som Gud. Han dog som en människa. Människans synd var över Människosonen, och han var tvungen att bli en människa för att betala straffet. (William Branham, THE MIGHTY CONQUEROR, JEFF.IN, 56-0401M)

I Getsemane trädgård lämnade smörjelsen honom, du vet, han var tvungen att dö som en syndare. Han dog som en syndare, du förstår; inte för sina synder, men min och din. Det är där den kärleken kommer in, hur han tog mina. Åh hallelujah, hur han tog mina. (William Branham, ADOPTION 2, JEFF.IN, 60-0518)

De flesta moderna Latter Rain-förespråkare har fått adoptionismens heresi från William Branham. Det är helt tydligt att Branham menar att Jesus Kristus "blev" Sonen och upphörde att vara Gud vid någon tidpunkt, vanligtvis vid korsfästelsen. Tanken att Jesus dog andligen är Kenneth Hagins mest kända lära. Faktum är att Jesus dog fysiskt för att utgjuta sitt blod för att täcka våra synder, men Gud kan inte dö andligen. Det är en absurd tanke, med mindre du verkligen inte tror att Jesus Kristus var Gud till att börja med. Lika absurd är Branhams undervisning om att smörjelsen lämnade Jesus. Jesus Kristus ÄR smörjelsen. Han är den kommande Konungars Konung, och genom Hans Ande har de som är pånyttfödda del av Hans smörjelse.

Bill Johnson (Word of Faith, Latter Rain, efterföljare av William Braham)

"Jesus Kristus sade om sig själv," Sonen kan inte göra någonting. "I det grekiska språket har inget ord en unik betydelse - det betyder INTE, precis som det gör på engelska! Han hade inga övernaturliga förmågor alls! ... Han utförde mirakel, underverk och tecken, som en människa i rätt förhållande till Gud ... inte som Gud. "(Johnson, Bill. När himlen invaderar jorden: En praktisk guide till ett liv av mirakel. Shippensburg, PA: Treasure House, 2003. Print (Sida 29)

Läs den här artikeln för en utmärkt utredning av heresierna i Word of Faith, den Nya Apostoliska och Latter Rain-rörelsen (som inkluderar människor som Bill Johnson i Bethel Church i Redding, Kalifornien). En undersökning om Word of Faith teologiska kännetecken, Third Wave-rörelsen och den Nya Apostoliska Reformationen "av RP Moore,

https://www.academia.edu/26575525/An_Inquiry_Into_the_Theological_Characteristics_of_the_Word_of_Faith_Third_Wave_Movement_and_New_Apostolic_Reformation

Anton Bosch ("inkarnations-sonskap")

Bosch säger för att Förklara en tjänare och en son,:

... Sonen är en del av familjen (han jämför här sonen med änglarna och de är tjänare) Men du är min son, jag har idag fött dig, han säger att denna vers missförstås, misstolkas av Jehovas vittnen. De säger att han hade en början; idag har jag fött dig, de säger; om han är son och är född, kan han inte vara evig, han kan inte vara Gud, det är deras argument. Men tydligt hänvisar han inte till Jesu eviga början. Han hänvisar tydligt till den dag han föddes i Betlehems krubba. Det var dagen han blev en son. Han var inte alltid en son och vi måste komma ihåg det och det här är mycket svårt att förklara för ett JW. Men Gamla testamentet uppenbarar inget förhållandet mellan Fader och Son ... (det förhållandet) fanns inte i Gamla testamentet. I Gamla testamentet var det inte Fadern och Sonen utan det var Gud och Ordet. I begynnelsen var Ordet, inte i begynnelsen var Sonen, i begynnelsen Ordet och Ordet var hos Gud och var Gud. Hans förhållande och ställning i himmelen och i den förflutna evigheten var Ordet. ... Han blev bara Sonen när han föddes i Betlehems krubba för 2000 år sedan. Det var då han blev sonen (Hebreerbrevet 1: 3-14).

Han argumenterar sedan om en förnimmelse av att Fadern är överlägsen sonen, har mer makt, mer respekt, ära etc.

Jesus var inte föremål för Fadern, nej de var lika. Varje medlem av Treenigheten i underkastelse för den andra ... Den enda anledningen till att Han kom som Sonen var inte på grund av hans förhållande till Fadern, utan för att uppenbara för oss det förhållande som Gud Fadern vill ha med oss. ”

Bara för att vara tydlig, majoriteten i dag verkar föredra den eviga sonskaps-synen (att Jesus alltid var Sonen och Fadern var alltid Fadern). Jag håller mig till "Incarnational Sonship" (han blev bara sonen i Betlehem). Ingen av dessa syner förnekar Hans gudom eller Hans eviga samexistens med Fadern och Anden och det är inte ens på lång sikt en orsak till splittring. Men Mark, med en överväldigande önskan att bevisa mig ha fel och hans besatthet av King James Version och som följd av en oförmåga att förstå ordet "monogenes" (Enfödd) gick till ytterligheter. (Video, 10/20/18 eftermiddag)

Om Sonen inte existerade i Gamla testamentet, i själva verket för all evighet (som jag har mer än nog bevisat ovan) och då ”blev” Sonen, så måste Guds karaktär ha förändrats vid någon tidpunkt. Gud förändras inte, inte i karaktär. I Henry Hart Milmans bok "Christian History" från 1840 beskrev Milman hur de tidiga Gnostikerna trodde att Jesus inte blev "Sonen" förrän han i köttet blev döpt av Johannes. Yeshua har alltid varit Sonen, har alltid varit Ordet, och har alltid varit en person i den Treeniga Guden. Bosch hävdar att han håller fast vid den ortodoxa tolkningen av treenigheten, men plockar den ändå isär med sin undervisning. Du kan inte säga att du tror att Jesus Kristus, Sonen, är evig, för att sen säga att Han inte blev Sonen förrän han fick sin mänskliga natur genom inkarnationen.

Det finns många fler moderna adoptionistiska lärare idag, främst inom Word of Faith/Trosrörelsen, NAR/Nya Apostoliska Reformationen/Latter-Rain Rörelsen.

Fotnoter:

(1) Guds ängel: 1 Mos. 28:12, 32:1, 1 Sam. 29:9, 2 Sam. 14:17, 1 Krön. 21:15, 2 Krön. 32:21, Matt. 4:6, Lukas 1:19, 1:35, 2:13, 12:8, 12:9, 15:10, 20:36, Joh. 1:51, Apg. 10:3, 10:22, 12:23, 27:23, 1 Kor. 4:9, Gal. 4:14, 1 Tim. 3:16, 5:21, Hebr. 1:6, 2:9, 12:22, 1 Petr. 3:22, 2 Petr. 2:4, Upp. 2:18, 3:1, 3:14, 7:2, 8:4, 9:13, 10:7, 14:10, 14:19, 15:1, 15:7, 15:8, 16:1, 19:17

(2) Herrens ängel: 4 Mos. 20:16, 1 Kung. 13:18, 1 Krön. 21:15, 2 Kung. 32:21, Ps. 103:20, Sak. 1:14, 6: 5, Matt. 1:20, 2:13, 2:19, 28:2, Luk. 1:11, 1:38, 2:9, Joh. 5:4, Apg. 5:19, 8:26, 12:7, 12:11 12:23, Upp. 11:15

Share:

Läs Mer